Rättare sagt om företag och politik

Några talar om att svensk polis behöver en haverikommission. Detta är att skjuta högt över målet. Förtroende för svensk polis ökar stadigt sedan ett par år tillbaka. Vi är på rätt väg, men en hel del återstår att göra. Jag skriver bland annat om detta i dagens Gotlands Allehanda .

Det är dags att tillsynen över den svenska polisen flyttar ut ur polisens egna korridorer. Detta gäller inte minst med tanke på att polisen är på väg mot en ny organisation med en s.k. enrådighetsmyndighet. Detta skriver DN om i dagens tidning . För den som vill läsa mer kan jag rekommendera Statskontorets rapport 2011:20 om Riksdagens och regeringens styrning av Polisen. Här framgår att det just finns mycket att önska. Eller den gamla utredningen om en Förstärkt granskning av polis och åklagare (SOU 2003:41). Tillsyn över polisen brukar ju mest diskuteras när det gäller extraordinära händelser som internutredningar, men den löpande tillsynen över regeltillämpning t ex är centralt för en effektivare polis även i nuvarande svårstyrda polisorganisation. Folkpartiet har i regeringen varit med och drivit på för en uppstramning av just tillsynen både för bättre rättssäkerhet, men även ur det viktiga effektivitetsperspektivet. Sverige har duktiga poliser generellt sett, men de behöver nya f...

Effektiviteten i det svenska rättsväsendet är inte tillräcklig, och problemen är tydligast hos den myndighet som flest människor möter - polisen. Enligt en ny rapport från Riksrevisionen ( Polisens brottsförebyggande arbete – har ambitionerna uppnåtts? ) planerar polisen varje år brottsförebyggande insatser för 5 miljarder kronor. Bara hälften av dessa insatser genomförs fullt ut. Det är även oklart hur framgångsrika insatserna är, det vill säga, om de förhindrar brott. Det är ytterst allvarligt att det inom polisen saknas kunskap om vilka åtgärder som är effektiva för att förebygga brott. Detta måste rättas till. Det krävs bland annat fler, och bättre, uppföljningar samt ett mer evidensbaserat förebyggande arbete. Men det krävs annat också. Enligt Riksrevisionen är en av anledningarna till problemen en bristande styrning inom polisen, samt mellan polisen och regeringen. Även andra rapporter har pekat på att det finns brister i polisens ledning och styrning. Det är därför även ytterst ...

Enligt en ny NTU-undersökning (Utsatthet för brott år 2009) från BRÅ drabbades var fjärde person för någon typ av brott under förra året, vanligast var hot och trakasserier. Det är en svag minskning jämfört med förra mätningen som gjordes 2005. Utveckling går således i huvudsak åt rätt håll, men alldeles för långsamt och tyvärr gäller den inte för alla. Idag utsätts fortfarande alltför många människor för brott, och redan utsatta människor är de som drabbas värst. Drygt en procent av befolkningen utsätts för över hälften av alla brott som begås mot enskild person. Den sociala utsattheten består således ända in i kriminalstatistiken. Det är framförallt för dessa människors skull som vi måste satsa mer på brottsförebyggande åtgärder och ett effektivare rättsväsende. Statistik om brott och upplevd trygghet visar tydligt att få saker är så socialpolitiskt angelägna som att minska brottsligheten och öka tryggheten. Det stora brottsförebyggande arbetet görs genom en bra politik för jobb, sko...

Vi har från regeringens sida givit kammarrättslagmannen Sten Wahlqvist uppdraget att fundera på om vi kan justera regelverket kring sekretess och möjligheten att dela information mellan de myndigheter som samverkar mot den organiserade brottsligheten RPS har pekat på behovet av att underlätta informationsutbytet och att de nuvarande reglerna krånglar till det för myndigheterna att vara effektiva i sin brottsbekämpning. Olika myndigheter har olika uppgifter i samhällsbygget och sekretessen ska vi därför normalt sett hålla hårt på. I arbetet mot den grova brottsligheten är det dock snarare staten som står mot den organiserade laglösheten. Därför borde information om misstänkta kriminella kunna ges något friare tyglar inom denna ram. Utredaren skall självklart särskilt överväga integritetsaspekterna för de misstänkta i förhållande till integritetsaspekterna för dem som får sina liv förstörda i den grova brottslighetens spår. I Storbritannien ha man valt att slå samman fler myndigheter i ...

Under den gångna mandatperioden genomförde vi i Alliansen en kraftfull förstärkning av rättsväsendet. Satsningarna har börjat ge resultat. Ett exempel är Brottsförebyggande rådets stora nationella trygghetsundersökning som presenterades tidigare i år. Den visar att enskildas känsla av otrygghet och oro för brott har minskat under perioden 2006–2009. Dessutom uppger allt färre människor att de utsatts för brott, och detta samtidigt som anmälningsfrekvensen tenderar att öka. Denna utveckling har blivit möjlig genom fler lokalt förankrade poliser, som väl känner sitt område och sina medborgare, samt ökad synlighet av poliser på gator och torg på de tider när de behövs. Därtill har viktiga steg framåt tagits när det gäller att kraftsamla mot den grova brottsligheten. Men allt är långt ifrån bra och vi har mycket kvar att göra. Ambitionsnivån i kampen mot brottsligheten måste höjas ytterliggare. Den kommande mandatperioden kommer vi därför att satsa på att förstärka hela rättsväsendets effe...

cMänniskor ska kunna lita på att de får hjälp av polisen när de behöver det. Det gäller alla medborgare – oavsett om man bor i en storstad eller på glesbygden. Efter fyra år med Alliansregeringen har vi fått mer än 2 800 fler poliser, likaså har antalet civilanställda ökat. Polisen har en central roll i att ge skydd åt medborgarna. Fler och synligare poliser fungerar både brottsförebyggande och stärker polisens kapacitet. Fler brott upptäcks, och andelen brott som klaras upp ökar. Nya siffror visar att vi har kommit en bit på vägen. Under första halvåret 2010 lyckades nämligen polis och åklagare personuppklara 126 300 anmälda brott. Det är drygt 1 000 fler än första halvåret i fjol. Det visar den preliminära statistiken över uppklarade brott, som Brottsförebyggande rådet ( BRÅ )publicerade i dag. Nu gäller det av vi ställer ökade krav på polisverksamhetens effektivitet, men även på det övriga rättsväsendet. Det handlar om att skapa en ny effektivare nationell polisorganisation och en k...

Att polisen själva tycker att de är dåliga på att bekämpa den organiserade brottsligheten är något illavarslande (här i DN och SR ). Bara fyra procent, av de poliser som besvarat en enkät från Polisförbundet, anser att polisen arbetar tillräckligt mycket med att komma åt nyrekryteringen till kriminella nätverk och endast 15 procent ger kåren godkänt för arbetet mot den grova organiserade brottsligheten. Det är alldeles för dåligt. Nu är dock inte bilden så mörk som polisförbundets undersökning gör gällande. Sedan regeringen under 2008 trappade upp kampen mot den grova organiserade brottsligheten, genom att nio mobila aktionsgrupper inrättades samtidigt som 200 poliser särskilt avdelades för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten, har polisen lyckats gripa och lagföra ett 40-tal grova förbrytare som fått domar på sammanlagt 110 års fängelse. Det är bra, men mer kan göras. Och i det har polisförbundets undersökning helt rätt. I dag har vi 21 självständiga polismyndigheter. D...

Idag presenterade jag FP:s rättspolitiska arbetsgrupps rapport - Ett effektivare rättsväsende för ett tryggare Sverige - vilken kommer att ingå i Folkpartiets valmanifest som presenteras nu på fredag. Rapportens förslag syftar till att skapa ett än mer effektivt och rättssäkert rättsväsende. Vi vet att brottsligheten inte löses enbart med mer pengar till polisen. Det stora brottsförebyggande arbetet görs genom en bra politik för jobb, skola, integration och ett starkt föräldraengagemang. Men rättsväsendet behövs för att se till att saker och ting blir rätt när det gått fel. Sverige ska vara ett tryggt land att leva i. Idag utsätts emellertid alltför många människor för brott, och redan utsatta människor är de som drabbas värst. Det är för dessa människors skull som vi måste satsa på brottsförebyggande åtgärder och ett effektivt rättsväsende. Det finns exempelvis ungdomar som ser en kriminell karriär som den enda möjligheten att komma ur fattigdom och tråkiga omgivningar och det finns ...

Under gårdagen bestämde regeringen att tillsätta en utredning som ska föreslå en ny organisation för polisen (här i DN och SvD ). Det var verkligen på tiden. Med en nationell polismyndighet, istället för dagens länspolisorganisation med 21 länspolischefer, kommer polisens effektivt och styrning förbättras åtskilligt. Från Folkpartiets sida har vi drivit frågan om en ”enmyndighet” mycket länge. Det är inte rimligt att polisen i Sundsvall idag inte enkelt kan läsa en annan polismyndighets handlingar om en misstänkt, som till exempel också är misstänkt för brott i Falun. Ibland leder dessa revirgränser till tragiska förseningar i brottsutredningar. De största utredningsresurserna finns på länsnivå och endast under vissa förutsättningar används nationella polisiära enheter. De åtta aktionsgrupper mot grov brottslighet och extra resurser som Alliansregeringen har tagit beslut om kommer att förbättra situationen, men det krävs mer långtgående organisationsförändringar. Det är därför glädjan...

Under måndagen hade jag en riktigt intensiv dag, med flera intressanta och bra debatter. Sist på dagordningen var ett seminarium med temat Framtidens rättsväsende. Jag, Jerzy Sarnecki och Björn Fries (S) diskuterade alltifrån polisens effektivitet till vikten av utvärderingar och organisationsstruktur. Vi var alla överens om att mer av tidiga sociala insatser – riktade mot dem som behöver det mest – är en mycket viktig komponent när det gäller att förebygga brottsligheten. Vi var också överens om att det måste bli mer forskning kring polisen (”polisforskning”), och utbytet mellan forskningsvärlden och rättsväsendet bör stärkas. Fries och Sarnecki hävdade som vanligt att antalet poliser inte spelar någon roll. Där är vi verkligen inte överens. Tänk om man skulle säga det samma om lärare, sjuksystrar, eller vårdpersonal. Givetvis ska polisen vara så effektiv som möjligt, men visst spelar det roll om vi har 20 000 poliser som idag istället för 10 000. Med fler poliser – som gör rätt saker...

Idag överlämnade utredaren Ebba Sverne Arvill betänkandet Förundersökningbegränsning (SOU 2010:43) till regeringen. Bland förslagen finns att åklagaren i stora brottshärvor ska kunna koncentrera utredningen till den allvarligaste brottsligheten, medan andra brott ska kunna förundersökningsbegränsas (dvs. att utredningen begränsas till de mest mest väsentliga delarna för att få till stånd en snabb och effektiv lagföring). Polisen ska även få rätt att besluta om förundersökningsbegränsning i utredningar av mängdbrott. Det tycker jag är två bra förslag. Det är dock mycket viktigt att man inte på något sätt tummar på rättsäkerheten. Rättsväsendet måste ha de allra bästa förutsättningarna att bekämpa alla brott effektivt och rättssäkert. Och även stora brotthärvor måste kunna klaras upp inom rimlig tid. Dagens regler om förundersökningsbegränsning innebär att mängder av brottsoffer inte får sina fall uppklarade. Det är inte rimligt. Med dessa förändringar skulle vi få en effektivare polis, ...

Jag har länge arbetat för att Örebro ska få ett rättscentrum (bl.a. i denna motion ), där olika delar av rättsväsendet kan samlokaliseras. Detta har utvecklats och blivit en möjlighet i flera jämförbara län, med mycket goda resultat. Det är därför mycket glädjande att regeringen idag har fattat ett beslut som gör att arbetet kan börja . Rättscentrumet i Örebro kommer att öka säkerheten i domstolen, spara tid och pengar och rationalisera kontakterna mellan de olika myndigheterna. Att på detta sätt förlägga domstolsverket, polisen, åklagarmyndigheten och kriminalvården till samma plats kommer dessutom betydligt förbättra samarbetet myndigheterna emellan. Effektivitets- och samordningsvinsterna för rättskedjan är betydande. I slutändan är det inget mindre än en vinst för samhället som helhet.

Det finns två stora problem - det smugglas mängder av vapen till Sverige (se bland annat SR och SvD ) och påföljden för illegalt vapeninnehav är lågt i de flesta fall (här i DN ). Att påföljden för illegalt vapeninnehav är lågt påverkar givetvis både polisens möjligheter att effektivt bekämpa antalet vapen på svenska gator och torg samt brottslingarnas incitament för att bära vapen. Därför menar vi i Folkpartiet att delar av vapenlagen måste skärpas. Vi vill ha ett skärpt straff för vapeninnehav. Innehav av skjutvapen på allmän plats ska alltid räknas som grovt vapenbrott, vilket skulle innebära en betydande straffskärpning. Det är också viktigt att det vid tillståndsgivningen för legala vapen sker en så noggrann lämplighets- och uppföljningskontroll som möjligt. För att stoppa smugglingen krävs det ett antal saker. För det första är brottsligheten idag ofta en global företeelse. Globala vapenhandlare, kopplade till olika internationella brottsnätverk, håller sig sällan inom ett lands...

Igår presenterades förslag om att fler brott skall utredas mer schablonmässigt och leda till böter rakt av. Se t ex SR . Faktum är att massor av brott utreds inte alls. Dagens regler om förundersökningsbegränsning innebär att mängder av brottsoffer inte får sina fall uppklarade. Detta kan drabba människor som fått utstå t ex inbrott, väskryckningar eller olaga hot. Och ingenting händer. Poängen är effektivitet - att snabba på rättsprocessen. Men det är komplicerat. Inte bara för brottsoffret. I staden X griper polisen en person för omfattande narkotikabrott. I beslag tas den missänktes mobiltelefon där 200 narkotikabrott avseende försäljning av narkotika till unga människor verifieras. Åklagaren bestämmer att kanske endast 20 ska utredas vad gäller gärningsmannens försäljningar. Vad händer med de resterande 180 fallen? Det är kanske ytterligare 180 narkotikabrott måhända ringa. Här måste det säkerställas att polisen går vidare med dessa brott. Ett bekymringssamtal med samtliga undoma...

Idag (DN) presenterades två rapporter om polisen bristande effektivitet. De har rätt i allt väsentligt, Den ena är från ESO, Expertgruppen för studier i Offentlig ekonomi , och den andra från Riksrevisionen . Både framstår vid en snabb översikt som välskrivna, men samtidigt lite oprecisa. Det finns flera orsaker till polisens ineffektivitet. För det första har vi en lagstiftning som innebär att polisen inte kan sätta stopp för återfallsförbrytare och livsstilskriminella. Massor av brott som begås – och som faktiskt klaras upp - leder i praktiken inte till någon långsiktigt förändring i beteendet. Gärningsmännen blir varken rehabiliterade eller inkapaciterade. Här krävs skärpt syn på stölder, återupprepad brottslighet såsom t ex olovlig körning, penningtvätt m m. Den som gång på gång begår brott behöver en längre tids inlåsning och hjälp med att avbryta sin kriminella beteende. Brott som idag med en enkel brottsekvation lönar sig måste få en annan funktion med ökad upptäcktsrisk eller s...

Tvivelaktiga personer använder främst nätet för att sälja allt de kan med en drogande effekt - inte minst till ungdomar. Markanden är stor och preparaten är många. Nu har de tagit steget längre. En godisbutik i centrala Göteborg påstås utan skrupler börjat sälja droger som ännu inte hunnit klassats som narkotika (här i DN och SvD ). Effekten av drogerna är dock likvärdig narkotikaklassade preparat, och framför allt ofta lika skadliga. Den nu aktuella drogen liknar den tidigare nätdrogen ”Spice”, som blev narkotikaklassad för mindre än ett år sedan. Nu har drogtillverkarna ändrat några atomer i cannabinoiden - och simsalabim så är drogen helt plötsligt laglig igen. Jag menar att lagstiftningen borde vara inriktad på att förbjuda substanser utifrån deras effekt, istället för som idag från på deras exakta kemiska uppbyggnad. En sådan modell, där man således till viss del kan gruppklassa droger används i andra europeiska länder. Människor som har behov av att inneha vissa av dessa synteti...

Att utsättas för sexualbrott är en ofattbar kränkning av integriteten. Skadorna kan bli livslånga. och i de grövsta fallen slutar våldet med omedelbar död. Mörkertalet är sannolikt betydande, särskilt när offer och förövare känner varandra. Att motverka sexualbrott eller våld i nära relation i allmänhet är kanske den mesta centrala av jämställdhetsfrågar. Lösningarna är inte enkla. Även om det går att uttrycka sig så här förenklat: Om alla män fattar att acceptera ett nej, så fanns inget problem. Nu formas tyvärr inte alla män på detta sätt. Uppväxtförhållanden och framför allt annan yttre påverkan skapar män som är farliga för kvinnor. Långsiktigt handlar det om könsmaktsordning och attityder. Det finns få av dagens våldtäktsmän som drömde om just dessa gärningar när det gick i första klass. Kamp mot utanförskap, droger och psykisk ohälsa är också centralt. Förebyggande, förebyggande och förebyggande således. Det finns dock saker att göra när det gäller själva brottsbekämpningen. Rege...

Igår träffade jag återigen Handelns säkerhetsgrupp (HSG). Denna gång tillsammans med Alliansens rättsgrupp, med justitieministern i spetsen. Besöket var mycket givande och intressant. HSG presenterade sina största problem, såsom interna brott, stöldligor och rån. Brott som givetvis främst drabbar brottsoffren, men också att inte förglömma alla kunder. Då företagen tvingas till att höja priserna, eftersom miljonbelopp förloras i denna brottslighet. HSG föreslog även några möjliga lösningar för att förbättra det förebyggande arbetet mot brottsligheten. De pratade exempelvis om behovet av att samla polisen under en och samma myndighet, mer samverkan mellan näringslivet och polisen, behovet av en tydligare kameraövervakningslag samt deras starka önskan om upprättandet av ett gemensamt forum för samordning och samverkan. Alla mycket intressanta och viktiga frågor, som vi inom rättsgruppen måste ta på största allvar. Och det kan jag garantera att vi också kommer att göra. Mer om mötet kan d...

I måndagens City kunde man läsa om hur Stockholm nästintill förskonats helt från större konfrontationer mellan polis och ungdomsgäng, vilka tyvärr för övrigt ökade i vissa förorter under förra året. Hur kommer det då sig? Enligt Länspolismästare Carin Götblad, intervjuad i artikeln, finner man anledningen i alliansens stora satsning på polisen. Ökade resurser har möjligtgjort öppnandet av lokala poliskontor i många utsatta områden. Dessa närpoliser har som främsta syfte att synas, skapa kontakt med och förtroende hos medborgarna samt givetvis arbeta brottsbekämpande. Satsningen har lyckats. Grupper som aldrig förut träffades, och därför inte sällan får fördomar om varandra, träffas idag dagligen. Närpoliserna får möjligheten att regelbundet föra en konstruktiv dialog med ungdomar och vuxna samtidigt som deras synlighet skapar trygghet och lugn i områdena. 27 nya lokala poliskontor och 1300 nya kontaktpoliser för skolorna har gjort Stockholm lugnare. Det finns självklart mycket kvar at...