Flera myndigheter. En kamp mot grov brottslighet

Grov brottslighet förkortar inte sällan livet för människor. Den skapar alltid misär, våld och utslagning på vägen dit. Livschanser försvinner och om den skulle få härja fritt hotas ytterst demokratins funktionssätt i flera viktiga delar.

Sedan en tid arbetar brottsbekämpande myndigheter sida vid sida för att bekämpa grova brott. Det är bra, men ännu sitter stuprören i huvud sak kvar på organisationskartan och i sekretessregelverket. Rikspolisstyrelsen som ytterst ansvarar för verksamheten har kommit med förslag om att ändra sekretessreglerna så att informationsutbytet kan bli friare mellan de inblandade myndigheterna.

Detta hade inte varit ett problem om vi haft en central samlad myndighet ansvarig för att bekämpa grova brott så som i t ex Storbritannien (SOCA). I väntan på en sådan svensk enhet måste dock befintliga få dela information - om denna brottslighet skall kunna pressas tillbaka.

Jag har däremot meddelat att när det gäller andra myndigheter måste vi vara mer försiktiga av integritetsskäl. Det kan te x gälla utbyte med Migrationsverket. Här menar jag att det bör finns skälig misstanke och gälla brott med ett visst straffvärde. Först då väger brottsbekämpningsintresset över.

Om detta kan man läsa i dagens SvD.

Kollektivt ansvar, men inte kollektiv skuld

Alla män har ett ansvar att arbeta mot våld i allmänhet, men mot vissa mäns våld mot kvinnor i synnerhet. Det innebär inte att varje man därmed också har en personlig skuld för andra mäns våld. Det skulle vara att driva kollektiviseringen ett steg för långt.

Jag träffar massor av bra män som verkligen också lever de värderingar de officiellt redovisar. Många av dessa män är personer med makt inom politik, media, kultur, myndigheter eller organisationer. Några av dessa män sitter uppsatta såsom ett persongalleri på förstasidan av Nerikes Allehanda idag. Jag finns också med i denna rad av bilder. Vi har samma krav som alla andra att leva upp till, men med makt har personer ett större ansvar att bidra till en god samhällsutveckling. Samverkar dessa män, tillsammans med kvinnor med makt, så ökar förutsättningarna för att minska vissa män våld och förtryck av kvinnor. Arbetet måste bedrivas på alla fronter och omfatta hela samhällsbygget.

Fler poliser i Örebro och Sverige innebär att fler sexualbrottshärvor kan nystats upp, fler våldtäkter kan lagföras och att fler kvinnofridsbrott motverkas. Med skärpt straff för det senare och en ny lagstiftning med möjlighet att döma för grovt sexköp markeras ytterligare samhällets allvarliga syn på våldet mot kvinnor. Detta måste kombineras med förebyggande arbete såsom att varje förskola verkligen driver ett medvetet jämställdhetsarbete bland barnen. På lång sikt är det senare direkt avgörande för en positiv utveckling.

Jag har tidigare lånat mitt namn och ansikte för kampanjer mot vissa mäns våld mot kvinnor. Jag försöker som man och far ta mitt ansvar för att i alla miljöer motverka attityder och beteenden som ytterst bygger på föreställningar om mäns överordning. Det finns säker mer jag kan göra både som lagstiftare och som människa.

Sverige har kommit långt i arbetet för jämställdhet, men vi har en lång väg kvar att gå. Ingen kan vara nöjd förrän alla kvinnor kan få leva utan attityder, hot och våld som går ut på att just dessa människor till följd av sitt kön är underordnade. Det går inte en dag utan att kvinnor förtrycks, misshandlas eller i värsta fall mördas. Varje gång jag tar del av dessa kvinnors historia gör det ont.

Svinn för miljarder

För fjärde året i rad ökar butiksstölderna. Kostnaderna beräknas till nästan 7 miljarder per år – dvs ungefär lika mycket som hela kriminalvården.

I ett första steg är det naturligtvis handlarna som tar den ekonomiska förlusten, men självklart reflekteras den förlusten i höjda priser för oss konsumenter. Utslaget per invånare så uppgår svinnet till 750 kr per person, dvs hela 3000 kr per år för en tvåbarnsfamilj.

Det är hög tid att vi gör något åt svinnet. Ett första steg kanske kan vara att kalla saker vid dess rätta namn. Stöld i affärer kallas idag snatteri om värdet är lägre än 1000 kronor. Denna snuttifiering riskerar att urholka förtroendet för lagstiftningen och skickar fel signaler till unga människor. Dessutom underlättar snatterilagstiftningen för organiserade stöldligor som begår seriebrott mot företagare.

Stöld är stöld, och ska också kallas så. Det är en fråga jag drivit länge, och kommer att fortsätta driva, bland annat i alliansens rättspolitiska arbetsgrupp.

Bra kriminalvård kostar, dålig kostar ännu mer.

Kriminalvården är dyr. Det beror på att säkerhet, innehåll och mänsklighet kostar. Allt behövs. Kriminalvården måste kunna se olika ut. Det behövs fängelser med största tänkbara säkerhet. Det finns nämligen dömda personer som inte skall kunna rymma. Priset skulle kunna bli för högt. Personer skulle till följd av rymningar i värsta fall kunna riskera att mördas.

Det behövs också omfattande alternativ när det gäller t ex utslussning när en lång tids inlåsning skall bytas mot friheten igen. Här kan säkerheten vara lägre, men innehållet måste maximeras. Eftersom risken är så stor att den sociala inkompetensen blivit stark i den onaturliga miljö som ett fängelse alltid innebär. Att utan förberedelse kom ut i frihet innebär omfattande risk för ny brottslighet. Utvidgningen av fotbojan i slutet av ett straff för ett par år sedan var där rätt tänkt och bidrar till bättre utslussning.
Vi skall styra med lagar. Säkerhet skall kombineras med arbete, behandling och utbildning. Sverige har fått mängder av nya fängelser på senare tid. Kostnaderna har dock skenat. Regeringen har därför sjösatt en oberoende revision för att granska Kriminalvårdens omstrukturering vad gäller nya fängelser som lagts på is och bland annat häkten som skall läggas ner. Det är alltid ytterst myndighetens ansvar att fattar de konkreta besluten utefter de politiska riktlinjerna.
Jag kommer dock att uppmana mina kollegor i Riksdagen att vi skall lyssna noga på de människor som nu riskerar att drabbas vid olika nedläggningar. Det är inte alltid så att kortsiktiga besparingar är långsiktigt kloka. Av vikt i sammanhanget är också att vi snart får fram en ny kriminalvårdslag som uppmuntrar drivkrafter för skötsamhet och motverkar just motsatsen. Det skulle kunna underlätta det dagliga arbetet inom kriminalvården.

Sexualbrott, körkort och skadestånd.

Idag besökte jag Tillbergaanstalten strax utanför Västerås. Det var ett bra besök där vi fick ta del av utbildnings-, arbets- och behandlingsprogram. I en imponerande stor lokal byggs husdelar på plats dels på uppdrag, dels löpande för husproducenter. Flera intagna tog del av hantverksutbildning för ett bättre liv efter straffet.

Kraft har lagts på programverksamheten. Det är bra. En konsekvens är att tiden för kontaktpersonerna gentemot de intagna minskat. Flera av de anställda menade att de känner sig otillräckliga i sin kontakt med de intagna. Det är en konsekvens av att Kriminalvården inte har och aldrig kommer att få obegränsat med resurser. Behoven är stora. Frågan bör dock följas upp.

Ett problem några av de intagna tog upp vara att de när de väl börjat avtjäna straffet fick besked om att de dessutom fått sitt körkort indraget. För flera intagna är skuldberget högst närvarande och det är inte helt lätt få fram resurser att ta ett nytt körkort när de väl avtjänat sitt straff. Flera upplevde detta som slumpartat mellan olika länsstyrelser. Värt att titta närmare på eftersom detta knappast underlättar rehabilitering och ett senare brottsfritt liv.

Dessutom upplevdes det svårt att snabbt efter straffet börja betala av på eventuellt skadestånd till brottsoffer. I alla fall om detta behövde ske enligt plan då många inte kan betala en större summa på en gång. Detta måste undersökas vad som verkligen gäller hos t ex Brottsoffermyndigheten. Jag menar att staten skall betala ut skadeståndet och sedan snabbast möjligt driva in det samma av den dömde.

Riktigt illa var att sexualbrottsdömda, en stor del av de intagna på Tillberga, i praktiken fortfarande har tillgång till porrtidningar, detta trots att personerna deltar i s k ROS-program för att inte återfalla i nya sexualbrott. Detta trots att Riksdagen bestämt att dessa personer inte skall kunna motverka sin behandling genom att på fritiden ta del av kanske grovt pornografiskt material. Orsaken är att man har delade paviljonger mellan sexualbrottsdömda och de som är dömda för andra brott. De senare har fortfarande rätt till porr vilket kan tyckas märkligt eftersom deras informationsfrihet är skapligt begränsad genom själva fängelsestraffet. Det är ju liksom poängen med straffet att man inte får göra vad man vill. Detta skall jag definitivt ta upp med ledingen för svensk kriminalvård. Ledningen för anstalten tar däremot självklart rasisitiskt och våldsförhärligande material i beslag. Av alla på anstalten.

Kameror

Övervakningskameror kan aldrig vara den enda lösningen för minskad brottslighet och ökad trygghet. Det kan dock vara en del i en mer övergripande strategi. Med strängt ansvar för innehållet för den som satt upp kameran kan integriteten värnas. Med kontroll och straffsanktionern från myndigheter över handhavandet kan också missbruk minimieras. Dessutom borde det finnas en tydlig sammanställning tillgänglig för medborgarna om var kameraövervakning faktiskt finns. Detta skall dessutom redan idag på plats - där kameror finns - tydliggöras.

Idag överlämnades utredningen om kameraövervakning till regeringen. Den menar att lagstiftningen som rör kameraövervakning måse förenklas eftersom den idag finns i så väl en kameraövervakningslag och i den övergripande personuppgiftslagen. Utredningen vill att reglerna finns i en enda lag.

Vissa lättnader föreslå för att kunna skydda t ex handeln mot stölder i butik. Detta är lätt att välkomna. Vem som skall kontrollera är dock inte självklart. Datainspektionen föreslås, men är inte självklar som jag ser det. Den kan rimligen inte vara både ansvarig för övergripande tillsyns- och överklagandemyndighet samtidigt.

Folkpartiet liberalerna kommer på sitt landsmöte i Växjö om några veckor diskutera regleringen av kameraövervakning i Sverige. Så långt verkar det som om förslagen i utredningen ligger väl i linje med partistyrelsen förslag på inriktning.

Gärna en rejäl polisutredning, men också värderingar

På Brännpunkt idag skriver rikspolischef Bengt Svensson om behovet av en bred utredning om polisen. Jag kan bara instämma, och har själv drivit frågan i många år.

Hur polisen ska organiseras är naturligtvis en viktig del av en sådan utredning, men det handlar också om vilka uppgifter som ska ligga på polisen, hur de kan utveckla sina arbetsmetoder och hur de bäst möter en förändrad brottslighet. Naturligtvis måste det också handla om hur man får till ett gott ledarskap och vilka värderingar som ska prägla verksamheten.

Just när det gäller värderingar har jag ställt mig frågande till att det långvariga arbetet med polisens värdegrund nu har resulterat i tre ord: Engagerade, Effektiva och Tillgängliga. Det är förvisso bra ord, men skulle ju lika gärna kunna användas för att beskriva Pressbyråns personal.

För att höra hur polisens högsta ledning resonerar kring värdegrunden har jag därför bjudit in Bengt Svensson till ett samtal med alliansens ledamöter i justitieutskottet i morgon. Det ska bli intressant. För polisen behöver – utöver ledarskap, organisation, resurser och vettigt regelverk – också en värdegrund som faktiskt visar vilka värderingar som präglar svensk polis. Då får man inte begränsa sig till servicebegrepp som effektiv och tillgänglig, utan bör nog också prata om ord som korrekt och respektfull.