onsdagen den 9:e april 2014

Alliansen satsar över 90 miljoner på skolorna i Örebro län

Skolan är i fokus när regeringen idag presenterar den ekonomiska vårpropositionen. Satsningarna innebär att skolan i Örebro län får över 90 miljoner kronor mer under nästa år. Den permanenta effekten fram till 2019 uppgår till ungefär 155 miljoner kronor.



Detta är en viktig satsning för Örebro län. Vi har inte varit immuna mot flumskolan och dess förödande effekt på elevernas kunskap och skolresultat. Skolan är en avgörande framtidsfråga för Sverige och med regeringens reformer kan vi nu vända skutan.

Budgeten innehåller satsningar på bland annat på mer personal i förskolan, mindre klasser i lågstadiet, läxhjälp och sommarskola för dem som behöver extrahjälp, fler lektioner i matematik, läslyft och mer svenska för nyanlända elever. Dessutom tar regeringen steg mot en tioårig grundskola och betyg från årskurs fyra.

Framtiden börjar i klassrummet och lärarna är skolans viktigaste resurs. Därför är regeringens satsningar på höjda lärarlöner och större karriärmöjligheter för lärare av stor vikt. För Örebro län innebär detta satsningar på över 32 miljoner kronor och mer än 380 nya förstelärare.




tisdagen den 8:e april 2014

Stoppa bolagsskojeri inifrån fängelserna

Idag skriver jag tillsammans med säkerhetsexperten Dick Malmlund på SvD.se om hur viktigt det är att bedragare stoppas - både för ekonomin och för förtroendet för rättsapparaten. Det måste bli stopp för möjligheten för personer som är dömda för upprepade brott att både kunna sitta i fängelse och samtidigt sitta i mängder av bolagsstyrelser. Artikeln finns att hitta här.

Arbetet mot grov brottslighet ska fokusera på att slå mot pengarna. Om detta råder det numera bred politisk enighet och de rättsvårdande myndigheterna gör allt mer samlade insatser på detta område. Riksdagen arbetar dessutom just nu med regeringens förslag om kraftigt skärpta åtgärder mot penningtvätt.

Men ett steg återstår att ta, att stoppa yrkeskriminella från att använda oseriösa företags styrelser som bas för sin verksamhet. Vi vill sätta stopp för så kallade målvakter, det vill säga kriminellt belastade personer som mot betalning ställer upp med sitt namn i olika bolagsstyrelser som bulvaner för de egentliga styresmännen.

Det är dags att skärpa kraven på ledamöterna. Det måste bli stopp för möjligheten för personer som är dömda för upprepade brott att både kunna sitta i fängelse och samtidigt sitta i mängder av bolagsstyrelser.

Det finns gott om exempel på att detta faktiskt sker. En person blev dömd till två års fängelse för grova bedrägerier. När han skulle avtjäna straffet försvann han till Spanien, där han greps. Men personen sitter fortfarande i styrelsen för sju företag.

Ett annat exempel gäller en person som dömts till 1 år och 6 månaders fängelse för grova bedrägerier. Han sitter i styrelsen för åtta företag.

Att sitta i en bolagsstyrelse är ett ansvar, inte en mänsklig rättighet.  Det kan inte heller anses vara till stöd för en återanpassning under tiden straffet för brotten avtjänas. Därför bör ansvarsbestämmelserna om bolagsstyrelser och näringsförbud skärpas.

Under tio år ökade fakturabedrägerierna i Sverige. Nu har vi äntligen sett en tydlig nedgång. Det beror säkert främst på att människor och företag är mer medvetna om de betydande riskerna med att handla av telefonförsäljare. Polisen har också ändrat arbetssätt och även detta har gett ett positivt resultat. Regeringens tydliga arbete med förändringar i lagstiftningen på området kommer förhoppningsvis att leda till ytterligare förbättringar.

Men det finns mer att göra för att effektivt bekämpa dessa bedrägerier. Detta är en central fråga för den breda majoriteten företag med hederliga styrelser. Vid en genomgång av bluffbolag från de senaste fem åren framkom att nästan alla, 150 företag, har slutat i konkurs. Det innebär att bedragarna inte bara lurar mängder av företagare utan också avslutar med att lura staten på skatter och anställda på löner. Det formella ansvaret för alla dessa bedrägerier hamnar slutligen på de målvakter som för några tusenlappar lurats att ställa upp i styrelserna.

Även bankerna har ett stort ansvar. I dag har en företagare som får en bluffaktura inte rätt att få reda på vilken bank som ansvarar för det bankgirokonto bedragaren använder. Lagen är tydlig när det gäller bankernas uppgift att motverka penningtvätt. Vi vill att bankerna tar ett större ansvar även när det gäller systematiska fakturabedrägerier eller annan allvarlig brottslighet. Ingen bank vill rimligen ha kriminella företag som kunder.

Det här berör många människor och företag. Att bedragarna stoppas är viktigt både för ekonomin och för förtroendet för rättsapparaten. Ingen ska sitta i fängelse för bedrägerier och samtidigt ha styrelseansvar för ett företag. Ingen ska kunna gömma sig bakom sin bank. Tydligare krav på styrelser och ökad transparens skulle på ett avgörande sätt rensa upp i grogrunden för diverse bedrägerier mot företag och enskilda.

JOHAN PEHRSON (FP)

riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson

DICK MALMLUND

säkerhetsexpert

Vänsterpartiet ställer ultimatum och omöjliggör på förhand rödgrön trepartiregering. Vad händer då?

Igår höll Jonas Sjöstedt presskonferens där han presenterade partiets valplattform för kommande riksdagsval. Jonas Sjöstedts huvudbudskap är att han inte accepterar att sitta i en regering som tillåter vinster i välfärden, och ställer ett lagstadgat avskaffande av vinst i välfärden som ultimatum för V:s regeringsdeltagande efter eventuell valframgång. Detta omöjliggör en långsiktigt stabil regering under Stefan Löfvens (S) ledning. Vad händer då?

Om detta skriver min kollega Carl B Hamilton:

I princip alla andra frågor kan Sjöstedt tänka sig att kompromissa om i diskussioner om en rödgrön regering, men inte i frågan om vinster. På den punkten var han vid gårdagens presentation av V:s ”valplattform” mycket tydligt med V:s position (7 april).

Vad betyder detta för en eventuell rödgrön regering? Om de rödgröna får fler mandat än Alliansen finns två huvudscenarier.  Det ena är att Vänsterpartiet släpps in i regeringen, kanske eftersom S inte kan stå emot trycket från LO i bl.a. frågan om vinste
r i välfärden (se Aftonbladet debatt den 7 april: ”Dags för lagar mot vinster i välfärden” av LO:s 1e v ordf Tobias Baudin).

Det skulle sannolikt innebära en katastrof för de tusentals företagen inom skolan, äldreomsorgen, barnomsorgen m.m. Intresset för att driva företag i dessa branscher skulle smälta bort. Samtidigt är det tusentals elever och brukare som i dag är nöjda med vad dessa välfärdsföretag levererar. Därför är frågan sannolikt ingen opinionsvinnare när vinstförbudet väl ska omsättas i praktiken, snarare tvärt om.

Välfärdsföretagen har över 200 000 anställda motsvarande ca 160 000 heltidstjänster. Det är över 300 000 barn och ungdomar som går i privat ägda förskolor och skolor. Att redovisa antalet brukare för vård- och omsorgsföretagen är mer komplicerat. Dock finns det ca 10 000 privata vård- och omsorgsföretag med färre än 19 anställda.

Situationen kan bli kaotisk när tusentals företag drar sig ur välfärdssektorn och enheterna ska kommunaliseras. Men det kan ske först efter det att företagen fått ersättning av kommunerna för deras övertagande (se grundlagen). Hur skall V finansiera kommunernas övertagande av skolor, barnomsorg, äldreomsorg, mm?

Ett annat scenario är att Stefan Löfvén inte accepterar Vänsterpartiets ultimatum, utan inser att dessa företag behövs för att kunna garantera en god välfärd, och att V därför inte ges någon plats i en S-ledd regering. Det skulle innebära att Löfvén får bilda en S-MP-regering som har ett extremt svagt stöd i riksdagen. I den avgränsade frågan om vinst i välfärden kan S förmodligen göra upp med de borgerliga partierna, men i övriga frågor sitter Vänsterpartiet med trumf på hand, och har en S-ledd regerings överlevnad och handlingskraft i riksdagen i sina händer vid varje votering. Det blir en regering som kommer att åka på väldigt många nederlag i riksdagen, bli skamfilad och som kommer att ha en långt mycket svagare ställning än den nuvarande minoritetsregeringen. Vänsterpartiets agerande rimmar illa med Löfvéns tal om att bilda en stark regering.

Något som betonas mer i V:s valplattform än i tidigare budgetmotioner är ståndpunkten ”Korta arbetstiden”. Sålunda: ”Under mandatperioden vill vi utreda och lämna konkreta förslag för att stegvis genomföra en arbetstidsförkortning.” Vi bör därmed vänta oss att en eventuell rödgrön regering innebär färre arbetade timmar, och därmed mindre resurser till både privat och offentligfinansierad välfärd, och – märk väl – lägre långsiktig sysselsättning i svensk ekonomi. Vänsterpartiets valplattform innehåller i övrigt inte mycket nytt.



Bilden nedan är tagen på ett besök på populära Capio Läkargruppen i Örebro.

torsdagen den 3:e april 2014

Idag har en stor del av min dag spenderats ute på fält i möten med engagerade människor.

Mitt första möte var på Bromma där jag bland annat träffade Torborg Chetkovic som är koncernchef för Swedavia. Vi talade transport, hållbarhet, preclearance, tillgänglighet, kommunikation och utveckling. Fantastiskt proffsiga människor som gav mig några tanke-nötter att knäcka.

Nedan bild på besök i flygledartornet.


Jag har också träffat medarbetare på Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) i Stockholm. RBU har ca 11 000 medlemmar och är en paraplyorganisation där det är rörelsehindret som förenar medlemmarna. Läs gärna mer om RBU här.

Att träffa organisationer som RBU gör mig tacksam. Tacksam för att det finns människor som med sin expertis och medmänsklighet hjälper de som inte alltid har det så lätt. På mötet fick jag tillfälle att lyssna in mig på bland annat LSS, kommuners arbete (framgångar såväl som skräckexempel), sysselsättning och socialtjänstlagen.

I ett svagt ögonblick gick jag också med på att spela el-hockey med RBU i Almedalen. Ska boka in en hårdträning inför detta snarast möjligt.

Nedan bild från mötet med förbundsordförande Agnetha Vikender, Henrik Petrén och Annica Nilsson.

Bra möte med TCO

Igår var jag på ett bra möte med delar av TCOs ledning.
TCO samlar mängder av människor som samlande fack. Här finner vi många av Sverige lärare, poliser, banktjänstemän, industritjänstemän eller vård-/omsorgspersonal. Vi har väldigt mycket gemensamt.
TCO och FP vill sänka marginalskatterna. Hälften kvar står båda för. Vi älskar båda höga skatteintäkter för en stark och solidarisk välfärdssektor. All forskning visar på att sänkta marginalskatter bidrar till just högre skatteintäkter.
TCO och FP ser gärna en tredje pappamånad. Ingen av oss är revolutionärer, men vi är medvetna och fokuserade på stärka jämställdheten i Sverige. Då är det rimligt att vi tar ytterligare steg för att kodifiera att fler män de facto är hemma med sina barn under småbarnsåren. Men att vi gärna sporrar detta ytterligare med jämställdhetsbonus och en ytterligare pappa/mamma-månad.
TCO och FP reformerar gärna A-kassan i Sverige. En tydlig omställningsförsäkring med högra tak början av omställningen. Det stärker matchningen och ökar tilltron till välfärdssystemen. Vi är helt eniga om att krav och kontroller på arbetssökning ska ligga kvar samt kunna stärkas ytterligare. Vi tycker lite olika om hur stor del som skall vara obligatorisk och om den skall vara statlig eller ej.
Samsynen på dessa sakfrågor och  många andra visar på att TCO-medlemmar i mångt och mycket är liberaler. De borde också rösta på Folkpartiet liberalerna.


Tillsammans med TCOs ordförande Eva Nordmark

Skärpningar i vapenlagstiftningen

Frågan om illegala skjutvapen utan licens har under de senaste åren blivit allt mer aktuell i och med bland annat ett antal dödsskjutningar runt om i landet. Med tillgång till vapen kan riskerar konsekvenserna av en specifik situation, exempelvis ett bråk, att bli allvarligare än vad de annars skulle ha blivit.

Alliansregeringen tar detta på allra största allvar. Med färre illegala vapen i omlopp minskar risken för att vapen används till brottsliga handlingar eller att människor drabbas av olyckor. Dessutom är att minska tillgången till illegala vapen en förutsättning för att pressa tillbaka den grova brottsligheten. Därför föreslås idag skärpningar i vapenlagstiftningen.

Regeringens förslag innebär bland annat att det lägsta straffet för grovt vapenbrott höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Som en konsekvens av detta höjs det högsta straffet för vapenbrott av normalgraden från fängelse i ett år till fängelse i två år.
Det införs också en bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott med straffet fängelse i lägst tre år och högst sex år. Vid bedömningen av om ett vapenbrott är synnerligen grovt ska särskilt beaktas om gärningen har avsett stort antal vapen.

Lagändringarna i fråga om straffbestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 september 2014 och övriga lagändringar den 2 januari 2015. Här kan du läsa mer om förslaget.

Förslagen om höjda straff för vapenbrott är ett led i regeringens arbete mot den ökade beväpningen och användningen av vapen inom kriminella kretsar och ska alltstå inte förväxlas med de legala användningsområdena för vapen, såsom jakt eller sportskytte. Dessa ska självklart värnas. Men varje illegalt vapen vi kan få bort är ett vapen mindre som kan skada eller döda.



Nya straffskalor för allvarliga våldsbrott

År 2010 genomfördes en generell skärpning av straffen för allvarliga våldsbrott. Sedan dess har Brå utvärderat reformen. Det har visat sig att reformen har fått ett betydande genomslag i rättstillämpningen, bland annat i form av strängare straff för grov misshandel.

Med detta har det behövts ytterligare åtgärder för att åstadkomma en skärpt syn på allvarliga våldsbrott bland annat genom höjda minimistraff. 

Igår överlämnade utredningen om skärpta straff för allvarliga våldsbrott sitt betänkande Straffskalorna för allvarliga våldsbrott (SOU 2014:18) till justitieminister Beatrice Ask.

Utredningen föreslår att straffen för vissa allvarliga våldsbrott ska skärpas och att minimistraffen för ett antal av de allvarliga våldsbrotten höjs.

Fängelsestraffen förlängs med mellan tre månader och två år. De nya minimistraffen ska vara som följer:

Grovt olaga hot respektive grovt olaga tvång: fängelse i nio månader (för närvarande sex månader)
Grov misshandel respektive grov utpressning: fängelse i ett år och sex månader (för närvarande ett år)
Grovt rån respektive synnerligen grov misshandel: fängelse i fem år (för närvarande fyra år)
Dråp: fängelse i åtta år (för närvarande sex år)

Vidare föreslår utredningen att straffskalorna för brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor förändras och höjs så att de bättre överensstämmer med straffen för andra grova våldsbrott.
Utredningens föreslår också att brottet barnadråp avskaffas. Det ska ersättas av ett nytt brott: dråp under förmildrade omständigheter med en straffskala upp till åtta års fängelse.

Lagändringarna kan träda i kraft tidigast den 1 juli 2015.