tisdag 16 december 2014

Kränkande registrering. Igen.



Ekots avslöjande om ännu ett register är allvarligt. Nu om kvinnor som är eller är sannolika brottsoffer. Stämmer uppgifterna måste registreringens laglighet snabbt undersökas. Jag förväntar mig att både polisen och tillsynsmyndigheterna (t.ex. Datainspektionen) agerar för att gå till botten med detta.

Varje brottsoffer har rätt att känna sig trygg med att känsliga personuppgifter inte hanteras vårdslöst inom polisen. Det är särskilt viktigt när det handlar om våld i den egna relationen, där brottsoffret är särskilt utsatt.

Om det stämmer att känsliga personuppgifter om religion, etnisk tillhörighet, sjukdom etc. ligger fritt sökbara i en vanlig Excel-fil är det helt oacceptabelt.

Polisen har tilldelats ett samhällsuppdrag att bekämpa brott och måste kunna hantera känsliga uppgifter om det är nödvändigt i en brottsutredning. Därför finns det också mycket strikt lagstiftning om hur dessa uppgifter ska hanteras. Om det med fog kan ifrågasättas hur polisen hanterar känsliga personuppgifter så drabbar det inte bara enskilda människors personliga integritet, det skadar också allmänhetens tilltro till polisen och försvårar därmed polisens möjlighet att sköta sitt brottsbekämpande uppdrag.

Det är viktigt att förbättra den systematiska och långsiktiga tillsynen av polisen. Därför arbetar vi nu med att skapa en ny och oberoende tillsynsmyndighet för såväl Polisen som Kriminalvården. En skärpt tillsyn hjälper till att upptäcka systemfel och därmed förbättra både rättssäkerhet och effektivitet.

Spelmarknaden måste moderniseras


Folkpartiet har i ett årtionde krävt en moderniserad och mer öppen spelmarknad med socialt ansvar - öppen för konkurrens, men inte för frihet att göra vad som helst. 
 
Avregleringen av spelmarknaden är nödvändig och önskvärd. Men den ska vara ansvarsfull med det bästa för samhället för ögonen. Då ökar glädjen för idrotten samtidigt som den som riskerar ett spelmissbruk kan få bättre hjälp. Slutligen öppnar vi upp för en verksamhet som kan skapa än fler nya och kreativa jobb i Sverige istället för i andra länder.

Om detta skrev jag tillsammans med Barbro Westerholm och Bengt Eliasson i NA i veckan.







torsdag 11 december 2014

Alliansen pressar regeringen om rättspolitiken


 

 
Justitieutskottet har idag justerat budgetbetänkandet för 2015, efter att regeringen misslyckats med att få stöd för sin budget i riksdagen. Justitieutskottet föreslår på Alliansens initiativ fyra viktiga tillkännagivanden till regeringen. Förutom att vi antagit Alliansens budget om 40,8 miljarder till rättsväsendet som helhet varav 21,1 miljarder till Polisen.

 
Justitieutskottet kräver att regeringen ska redovisa vilka åtgärder man vidtagit för att öka antalet lokala poliser. Arbetet mot bostadsinbrott och brottslighet av djurrättsaktivister ska ges ökad tyngd och regeringen ska vidta ytterligare åtgärder för att stärka rättsväsendets kompetens i arbetet mot brottslighet på nätet. S, V och MP är emot skärpta straff för bostadsinbrott och att rättsväsendet i högre grad än idag ska prioritera arbetet mot djurrättsaktivister som begår grova brott.

 
 Alliansen och justitieutskottet vill att regeringen ska prioritera arbetet mot bostadsinbrott. Vi återkommer till ett ärende om skärpta påföljder till dessa allvarliga brott. Vi vill att den nya polisorganisationen ska bidra till att det lokala inflytandet inom polisen ökar. Vi behöver fler synliga och närvarande poliser i hela landet. Justitieutskottet begär därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redovisning av vad man gör för att öka polisens lokala närvaro i enlighet med polisreformens intentioner.

-           
Rättsväsendet måste i betydligt högre grad än idag prioritera arbetet mot de djurrättsaktivister som begår grova brott. Regeringen måste se över vilka möjligheter som finns för att erbjuda ett bättre skydd för dem som utsätts för hot och skadegörelse säger Internet innebär stora utmaningar när det gäller att bekämpa brott. Bluffakturor, identitetsstölder och grooming är några exempel. Det behövs nya metoder och kunskap hos polis och rättsväsende, men också modernare lagstiftning. Det är därför bra att utskottet tillkännager för regeringen att rättsväsendets kompetens i arbetet mot brott på nätet behöver stärkas.

fredag 5 december 2014


Alliansregeringen lämnade efter sig ett Sverige med god ekonomi, med reformer som gynnade jobb och sysselsättningen. Reformer som fick Sverige att växa och välfärden att förbättras. Ett Sverige som stod sig väl i den globala konkurrensen.

Den budgeten som den röd-grön regeringen presenterade och som föll i veckan skulle för Sverige del inneburit en kraftig inbromsning av ekonomin i Sverige. Färre i jobb och minskad tillväxt. En återgång till utbyggda bidrag och kraftigt höjda skatter på arbete och företagande. Det är helt fel väg att gå om vi vill att Sverige ska bli vinnare i den globaliserade värld vi lever i.

Nu stundar ett nyval. Den röd-gröna regeringen har inte bara visat att den inte klarar av att hålla ihop regeringsmakten; att den inte lyckas få igenom sin politik. Den har också visat vilken politik den vill föra - en politik som skulle medföra sämre tillväxt, färre i jobb, med minskad konkurrenskraft som följd. Och i slutändan en försämrad välfärd.

Slutsatsen av globaliseringen och våra utmaningar måste istället bli att vi stärker Sveriges internationella konkurrenskraft. Ingen uppgift är viktigare för Sveriges riksdag under kommande år. Vår välfärd och vår trygghet vilar på att företag startas, utvecklas och växer i Sverige. Bara så lägger vi en fortsatt grund för vår gemensamma välfärd. Vi måste därför värna alla jobb i Sverige genom att fortsätta göra det billigare att anställa så att fler kan betala skatt. Det måste bli lättare att starta och driva företag. Arbetsrätten behöver moderniseras såsom progressiva fackföreningar de facto varit beredda att göra under en längre tid. Tryggheten till morgondagens jobb ligger inte i lagen om anställningsskydd utan i att vi som individer har tillgång till mer av ett livslångt lärande. Vi behöver uppmuntra investeringar från så väl stat, företag och privatpersoner. Dessa reformer tillsammans med en rad andra kommer bygga Sverige starkt och konkurrenskraftigt i en globaliserad värld.
 
Jag skrev om just detta i Nerikes Allehanda i onsdags.

 



 

onsdag 26 november 2014

Bristande integritetsskydd?


 

Högsta förvaltningsdomstolen har i en aktuell dom (3695-14) beslutat att Socialstyrelsen ska lämna ut uppgifter om namn samt datum för utfärdande och upphörande av legitimation avseende samtliga legitimerade sjuksköterskor till ett vårdföretag i Norge. Domstolen konstaterar i domen att personuppgiftslagen inte gäller för bolaget eftersom det är etablerat i Norge (4 § personuppgiftslagen). Bolagets behandling av de aktuella uppgifterna kan följaktligen inte stå i strid med den lagen. Därav följer också att bestämmelsen i 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen om att sekretess gäller för personuppgift, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen, inte är tillämplig.

 

Att lagstiftningen har skilda regelverk för utlämnande av personuppgifter till Sverige och till utlandet är en fråga som även berördes i offentlighets- och sekretesskommitténs delbetänkande ”Offentlighetsprincipen och den nya tekniken” (SOU 2001:3, s. 192 f.).
 
Fp tar nu upp frågan med justitieministern. Svaret blir intressant.

 

tisdag 25 november 2014

Barn har rätt till sina föräldrar


I fredags träffade jag och Maria Ferm (MP) Maria Ahmed och hennes klasskamrater. Det var ett mycket gripande möte. Marias öde engagerar. Hennes kamp för att hennes pappa ska få stanna i Sverige lämnar igen oberörd.

Maria Ahmed kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn för tre år sedan. På sin väg från Afghanistan splittrades familjen. Maria hamnade i Örebro – ensam. Hon var bara nio år gammal.

2013 lyckades hennes pappa ta sig till Sverige för att återförenas med sin dotter. Lyckan var stor. Men i somras fick Marias pappa avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Sedan dess har Maria och hennes klasskamrater engagerat sig för att Marias pappas ska få stanna. De har skrivit protestlistor, kontaktat media och sökt upp politiker.

Inget barn ska behöva uppleva det som Maria nu tvingas gå igenom.  Min mening är att barn och föräldrar ska ha rätt till att återförenas - barn har rätt till sina föräldrar. Idag har föräldrar rätt att återförenas med sina barn men samma rättighet gäller inte barnen. Hade Marias pappa varit den som först kom till Sverige, fått uppehållstillstånd så hade Maria också fått stannat. Men nu när Maria (barnet) är den som först kom finns inte samma möjligheter. Svensk lagstiftning måste därför ändras. En viktig pusselbit i detta arbete är att göra FNs Barnkonvention till svensk lag.

 
Läs om beöket här:

torsdag 23 oktober 2014

Rättsväsendet får betala i sossarna Sverige



 
Efter åtta år av resursförstärkningar till rättsstaten planerar nu regeringen för minskade resurser. De stora utmaningar som svensk polis står inför när det gäller den nya organisationen 1 januari lämnas utan verkliga svar. Redan nästa år börjar neddragningarna på svensk polis. Budgeten är en besvikelse för alla som menar att rättsstaten är central för vår välfärd och en fungerande demokrati.

 
Det är de redan utsatta människorna som drabbas hårdast av en rödgrön nedrustning av rättsstaten. Det är kvinnor som misshandlas, barn i miserabla miljöer och äldre som drabbas av brott. Här finns förlorarna på den rödgröna politiken.

 
Kommande år ser vi dessutom utstuderade högriskbesparingar på kvaliteten inom kriminalvården och i våra domstolar. Detta vittnar om en bristande demokratisyn. Minskade resurser till rättsstaten var inte det Socialdemokraterna gick till val på. Ryggradslöst och beklämmande av den rödgröna regeringen är en vänlig beskrivning