fredag 12 september 2014

Duell i Tvärsnytt om skolan

Igår debatterade jag med vänsterpartiets Mia Sydow Mölleby i Tvärsnytt om skolan. Vi diskuterade bland annat det fria skolvalet, likvärdighet och statligt huvudmannaskap. Se gärna debatten i sin helhet här.
 

Är du intresserad av att läsa mer om folkpartiets skolpolik kan du läsa här.
Jag har också bloggat tidigare om behovet av att förstatliga skolan och hur framtiden börjar i klassrummet.

torsdag 11 september 2014

Grova våldsbrott ska leda till längre straff

Alliansen har gjort mycket under sina åtta år vid makten för att öka tryggheten och bekämpa brottsligheten. Vi har lyckats på många sätt, men det finns mer att göra.

Idag berättar Beatrice Ask i Expressen att vi vill att grova våldsbrott ska leda till längre straff och vi vill höja minimistraffet för sju grova brott efter valet.

Varje brott som begås är allvarligt och alla brottsoffer förtjänar upprättelse.  Vi i Alliansen anser att flera av dagens straffnivåer är för låga. Därför föreslår vi skärpta straff för dråp och flera andra grova våldsbrott.

I vårt gemensamma valmanifest föreslår vi i Alliansen skärpta minimistraff för följande sju brott: dråp, synnerligen grov misshandel, grov misshandel, grovt rån, grov utpressning, grovt olaga hot och grovt olaga tvång.

Vid sidan av att skärpa straffen för allvarliga våldsbrott ska vi fortsätta jobba för att dömda ska få goda förutsättningar att kunna återgå till vanliga liv utan att återfalla i brott. Kriminalvården måste ge den dömde tillfälle att göra nya livsval. Det handlar om studier och jobbförberedande åtgärder. Men det handlar också om att ge tidigare dömda en ärlig chans att starta om på nytt.

Vägen tillbaka till ett hederligt liv ska vara öppen. Detta står inte i motsats till skärpta straff.

Tvärtom. Snabba och skarpa signaler från samhället är viktigt för att markera rätt och fel, inte minst när det handlar om unga gärningsmän.

Skärpta straff är en del av Alliansens besked till väljarna inför valet. Mot oss står Miljöpartiet och Vänsterpartiet som båda vill sänka straffen kraftigt – och en otydlig socialdemokrati som ägnar två korta stycken åt rättspolitiken i sitt valmanifest.

Den 14 september bestämmer du vilken väg Sverige ska ta.

11 september - en dag att fundera över demokratin

Idag är en sådan dag där de flesta av oss vet vad vi gjorde för 13 år sedan och för 11 år sedan. För 13 år sedan kapades och flögs två passagerarflygplan in i World Trade Center i New York. Detta är en av de värsta terrorhandlingarna som vår värld skådat. Nära 3000 människor dödades i dådet och fler än 6000 skadades. Efter den 11 september 2001 förändrades världen.

Två år senare mördades Sveriges utrikesminister Anna Lindh. Jag hade en enorm respekt för Anna Lindh och hon var också en av de första politiker i riksdagen som jag såg upp till och debatterade mot i kammaren. Hon lämnade ett enormt tumrum efter sig - både politiskt och personligt.

Denna dag – årsdagen av så mycket elände – får mig alltid att fundera över demokratin. Jag tänker på hur tacksam jag är över att leva i ett land i fred och demokrati. Men jag tänker också på hoten mot demokratin och det fragila med demokratin. Jag tänker på nödvändigheten av demokrati och hur den inte är oss given, utan att varje generation måste stå upp för mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och mycket annat som vi allt för ofta tar för givet. Detta är viktigt.

Det är klart att detta blir än mer påtagligt när årsdagen infaller bara tre dagar innan vi går till val i Sverige.  

Dagligen hotas politiker i vårt land. Dessa hot är inte enbart hot mot politiker – det är ett hot mot demokratin. Under årets valrörelse har vi sett tårtningar av politiker av olika politisk övertygelse, hotfilmer hemskickade till politiker, näthatet blir också allt vanligare. Detta är naturligtvis oacceptabelt och väldigt, väldigt alvarligt.

Min partikollega, tillika demokratiminister, Birgitta Ohlsson har gett Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att göra en kartläggning av omfattningen och utvecklingen av hot, våld och trakasserier mot politiskt förtroendevalda under supervalåret 2014.

Det har tidigare gjorts två kartläggningar och dessa har visat att så många som var femte förtroendevald har blivit utsatt för hot, våld eller trakasserier. Var tionde har valt att undvika att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga på grund av utsatthet eller oro för att utsättas. Vi får aldrig låta denna utveckling gå så långt att människor vill, men inte vågar att engagera sig.

Detta är en av ödesfrågorna för vår demokratis överlevnad och utveckling.

onsdag 10 september 2014

Utfrågad av Expressen

 
Igår blev jag utfrågad av Expressen om folkpartiets rättspolitik.
 
 


Är du intresserad av folkpartiets politik i allmänhet, eller av vår rättspolitik i synnerhet - hör gärna av dig! Du kan alltid ringa vårt valcenter på 020-535353 eller maila på info@folkpartiet.se

Mer ingormation hittar du om folkpartiet här.
Och om vår rättspolitik här.

tisdag 9 september 2014

Verksamhetsbidrag till Brottsofferjourerna

Igår rapporterade SVT att det statliga verksamhetsbidraget till Brottsofferjouren (BOJ) ska minskas med tio procent under nästa år. I inslaget höjdes oroliga röster om att landets 93 lokala brottsofferjourer kommer få försämrade möjligheter att stödja brottsoffer. 

Jag vill börja med att vara väldigt tydlig med att de lokala brottsofferjourerna gör ett ovärderligt jobb med att stötta människor som utsatts för brott och deras anhöriga samt personer som bevittnat brott och behöver stöd för att våga vittna.

Dessa jourer finansieras främst med bidrag från kommunerna och det är kommunerna som har ansvar för att det finns stöd till brottsoffer. Samtidigt är det så i praktiken att många kommuner har överlåtit det konkreta brottsofferstödet på den ideella organisationen Brottsofferjouren. Att ta hand om våldsutsatta är en kommunal skyldighet enligt Socialtjänstlagen. De kommuner som inte klarar av det, bryter mot lagen. Staten stöttar brottsofferjourer och tjej- och kvinnojourer med statliga verksamhetsbidrag, men det är kommunerna som har det yttersta ansvaret.

Brottsofferjouren får en stor del av sina pengar ur Brottsofferfonden, som administreras av Brottsoffermyndigheten. I inslaget kritiserades att det har kommit in mindre pengar i fonden och att staten bör ta sitt ansvar och avsätta statliga medel eftersom den här nedskärningen får så allvarliga konsekvenser.

I en promemoria (läs mer om detta längst ner i blogginlägget) från i maj i år finns ett förslag om att höja avgifterna till brottsofferfonden, ur vilken BOJ får majoriteten av sin finansiering. Idag ligger avgiften på 500 kronor och regeringen föreslår att den ska höjas till 800 kronor. Exakt hur mycket pengar BOJ kommer få är upp till rådet för brottsofferfonden att bestämma. Med detta sagt är det osannolikt att BOJ kommer att få mindre pengar under nästa år. Dessutom, om regeringen får sitta kvar efter valet på söndag, så kommer de högre avgifterna till brottsofferfonden att höjas från och med 1 januari 2015.

Samtidigt är det är svårt att säga hur mycket mer pengar kommer BOJ få när avgifterna höjs. Men om man räknar på att lika många döms under nästa år som i år, kommer brottsoffermyndigheten totalt att få 18 miljoner kronor ytterligare, i och med avgiftshöjningen. Av brottsoffermyndighetens pengar är idag ungefär hälften verksamhetsbidrag, och av den potten får BOJ majoriteten. I runda slängar mätt, och utifrån att BOJ får en lika stor andel av verksamhetsstödet som de får idag, rör det sig därför potentiellt om cirka 4,5 miljoner kronor till.

En annan kritik som framkom i reportaget var att Brottsofferjouren går miste om det särskilda stöd på 23 miljoner kronor som regeringen avsatt till organisationer som arbetar för att motverka våld mot kvinnor - trots att majoriteten av de som söker hjälp hos Brottsofferjouren är kvinnor som utsatts för brott, inte minst våldsbrott.

Det stämmer inte att BOJ inte fått mer av de så kallade ”kvinnofridspengarna”. Tvärtom, har deras stöd ökat jämfört med 2013. Då fick BOJ 800 000 kronor. 2014 fick BOJ en miljon kronor.

Dessutom har regeringen fördubblat de permanenta medlen till den pott som Brottsofferjourernas riksförbund söker pengar ur. Det innebär att potten stärkts med ungefär 12 miljoner kronor mellan 2013 och 2014 och att Brottsofferjourerna har fått 200 000 kronor mer i år jämfört med förra året.

Men det stämmer att alliansregeringen tydligt arbetar mot mäns våld mot kvinnor. Under två mandatperioder har vi lagt en miljard kronor på insatser mot mäns våld mot kvinnor. Under nästa mandatperiod vill vi ta det arbetet vidare och se till så att arbetet mot våld blir mer långsiktigt. Ska mäns våld mot kvinnor upphöra behövs permanenta strukturer för att inte minst arbetet på kommunal nivå ska fungera bättre.

Fakta om Brottsoffermyndigheten:
Brottsoffermyndigheten har rikstäckande ansvar för tre verksamhetsområden: handlägga ärenden om brottsskadeersättning, administrera Brottsofferfonden och fungera som ett Kunskapscentrum.
Alla som dömts eller fått ett strafföreläggande för ett brott som kan leda till fängelse måste betala en avgift på 500 kr till Brottsofferfonden. De som avtjänar sitt straff i form av intensivövervakning med fotboja betalar en avgift på 50 kr per dag, upp till högst 6 000 kr. Därutöver är fonden öppen för gåvor.

Både forskare och ideella organisationer kan söka pengar ur Brottsofferfonden.

Källa: Brottsoffermyndigheten.


Läs mer om Brottsofferfonden här: http://www.brottsoffermyndigheten.se/projektmedel-och-forskning/om-brottsofferfonden


I promemorian går det att läsa följande:Brottsofferfonden har stor betydelse för såväl finansieringen av ideella organisationers verksamheter avseende brottsoffer och vittnen som för viktimologisk forskning. Sedan 2010 har intäkterna till brottsoffer-fonden minskat betydligt. Under samma tidsperiod har en allt större del av fondens medel fördelats till lokala brottsofferjourer, främst för finansieringen av samordning av vittnesstödsverksamheten i de allmänna domstolarna. Brottsofferfonden är huvudfinansiär av verksamheten.

Behoven av finansiering är stora och konkurrensen om befintliga medel hård. Situationen är bekymmersam och åtgärder bör därför vidtas för att förstärka brottsofferfonden. Samtidigt är det rimligt att gärningspersoner, som står för allvarligare former av brottslighet, tar ett stort ansvar för stödet till brottsoffer. Avgiften enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond bör därför höjas från 500 kr till 800 kr. Vidare bör avgiften enligt lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll höjas från femtio kr per dag som verkställigheten ska pågå, dock högst 6 000 kr för hela verkställighetsperioden, till åttio kronor per dag som verkställigheten ska pågå, dock högst 9 600 kronor för hela verkställighetsperioden. Därigenom beräknas fonden tillföras ytterligare drygt 18 000 000 kr årligen. Avgiftshöjningarna ska gälla från och med den 1 januari 2015.”

Läs promemorian i sin helhet här. http://www.regeringen.se/content/1/c6/24/01/44/b776c067.pdf

Länk till nyheten på SVT: http://www.svt.se/nyheter/sverige/sankt-stod-oroar-brottsofferjouren 

Stärk kampen mot inbrott

Vi lämnar nu sommaren bakom oss, med bad, sol och lata dagar. Men sommaren är också högsäsong för bostadsinbrott, då många hus och lägenheter runt om i landet står tomma. I vårt län har vi sett hur en våg av inbrott har skett under sommaren och under förra året polisanmäldes ungefär 21 000 bostadsinbrott i Sverige.

Inbrott är det brott som flest människor i vårt land oroar sig för.

De som har råkat ut för den här typen av brott beskriver ofta hur de känner sig otrygga i sitt eget hem långt efter att inbrottet ägt rum. Det är en integritetskränkning och vi vill ta krafttag mot vardagsbrott som drabbar enskilda människor. Ett steg i denna riktning är att skärpa straffen för bostadsinbrott. Regeringen har föreslagit att den 1 januari 2016 ska införas en helt ny brottsrubricering: inbrottsstöld.

I dag är det bara några få procent av de anmälda inbrotten som klaras upp på så sätt att en person kan knytas till brottet. Resultaten måste bli bättre. Vi vill att de brott som begås ska utredas ordentligt och så många som möjligt klaras upp. Med en helt ny brottsrubricering med en högre straffskala skickas en tydlig signal till polisen och övriga rättssystemet att bostadsinbrott ska prioriteras.

Det är problematiskt att ett inbrott där förövaren inte stjäl något av värde ofta inte leder till de straff man förväntar sig. I stället för att utgå från den kränkning som inbrottet i sig innebär har straffen i stället utgått mer från själva stölden och det ekonomiska värdet av stulna föremål. Även om förövaren inte får med sig den nya datorn, pengar eller smycken så är själva inbrottet - att någon har varit inne i ens hem och inkräktat på ens egendom - ett allvarligt brott i sig.
Om detta skriver jag i dagens ST tillsammans med Lars Persson. Läs gärna artikeln i sin helhet här.

måndag 8 september 2014

Besök i Lindesberg


Häromdagen besökte jag Lindesberg. Här diskuterade vi bland annat hur vi ska kunna bevara byskolorna, att kommunens äldre ska få en speciellt anpassad vårdcentral och att det är dags att bygga
ett ridhus.