onsdag 21 januari 2015

E-cigaretten bör leda till skatt på nikotin

E-cigaretten innebär rökning där man tagit bort själva inhaleringen av brända tobaksblad. Forskningen är ännu så länge i mycket tidigt skede och det är omöjligt att förutsäga de långsiktiga hälsoeffekterna av denna nya produkt. Däremot sätter den tobaksbeskattningen i blixtbelysning.
Den traditionella tobakspolitiken har präglats av den politiska viljan att belägga cigaretter, tuggtobak och snus med olika punktskatter för att stimulera brukarna att helt sluta eller tillfälligt avstå att konsumera nikotin, dock kan konstateras att det sällan har varit nikotinet i sig som har varit föremål för dessa folkhälsopolitiska bedömningar utan främst formerna för hur nikotinet brukas.
Givet de olika nivåer av beskattning på olika tobaksprodukter som gäller idag förefaller det uppenbart att det är råvaran – tobaksplantan – som är den avgörande faktorn för huruvida en produkt bör beläggas med punktskatt eller ej. Punktskatten på tobak är en betydande intäktskälla för statens finanser – men dagens modell är ett trubbigt instrument.
En mer konsekvent beskattningsprincip är att utgå från att samtliga produkter som innehåller nikotin ska beläggas med punktskatter. Då täcks även e-cigaretten in. Den kan fortsatt vara differentierad utifrån ett vetenskapligt ställningstagande till produktens hälsorisker, för att undvika att cigaretterna får en lägre punktskatt än idag.
Det är hög tid att se över tobaksbeskattningen. Om ett par år kan utvecklingen sprungit förbi oss och tobaksbeskattningen havererat.
Om detta skrev jag och Barbro Westerholm en debattartikel i Svenska Dagbladet i veckan.
 
Läs artikeln här:
 

Johan Pehrson lämnar Riksdagen under våren 2015



 
Under april 2015 kommer jag att lämna uppdraget som riksdagsledamot för Örebro län för att övergå till uppdrag i näringslivet.

Jag har haft förmånen att företräda Folkpartiet liberalerna Örebro län i Riksdagen sedan 1998. Jag har burit mitt ansvar i såväl regeringsställning som i opposition. Under mina 17 år i Riksdagen har jag haft uppdrag som partisekreterare, utskottsordförande och gruppledare. Jag har bland annat företrätt Folkpartiet liberalerna i Europarådet och Riksbankens styrelse. Jag har fått ett starkt stöd i mitt uppdrag vilket bland annat manifesterats av att jag blivit vald till Riksdagen fem gånger.

Mitt politiska engagemang för det liberala samhällsbygget upphör inte med detta. Men det får nu en annan form. Få saker är viktigare i samhällsbygget än att skapa förutsättningar för små och medelstora företag att växa. Jag kommer att tillsammans med partners i vårt egna företag förvärva, förädla och utveckla svenska mindre företag. Det kommer även att innebära operativt arbete i dessa bolag.

Jag efterträds av Christina Örnebjär under våren. Örnebjär är för närvarande oppositionsråd för Folkpartiet i Kumla kommun.

tisdag 16 december 2014

Kränkande registrering. Igen.



Ekots avslöjande om ännu ett register är allvarligt. Nu om kvinnor som är eller är sannolika brottsoffer. Stämmer uppgifterna måste registreringens laglighet snabbt undersökas. Jag förväntar mig att både polisen och tillsynsmyndigheterna (t.ex. Datainspektionen) agerar för att gå till botten med detta.

Varje brottsoffer har rätt att känna sig trygg med att känsliga personuppgifter inte hanteras vårdslöst inom polisen. Det är särskilt viktigt när det handlar om våld i den egna relationen, där brottsoffret är särskilt utsatt.

Om det stämmer att känsliga personuppgifter om religion, etnisk tillhörighet, sjukdom etc. ligger fritt sökbara i en vanlig Excel-fil är det helt oacceptabelt.

Polisen har tilldelats ett samhällsuppdrag att bekämpa brott och måste kunna hantera känsliga uppgifter om det är nödvändigt i en brottsutredning. Därför finns det också mycket strikt lagstiftning om hur dessa uppgifter ska hanteras. Om det med fog kan ifrågasättas hur polisen hanterar känsliga personuppgifter så drabbar det inte bara enskilda människors personliga integritet, det skadar också allmänhetens tilltro till polisen och försvårar därmed polisens möjlighet att sköta sitt brottsbekämpande uppdrag.

Det är viktigt att förbättra den systematiska och långsiktiga tillsynen av polisen. Därför arbetar vi nu med att skapa en ny och oberoende tillsynsmyndighet för såväl Polisen som Kriminalvården. En skärpt tillsyn hjälper till att upptäcka systemfel och därmed förbättra både rättssäkerhet och effektivitet.

Spelmarknaden måste moderniseras


Folkpartiet har i ett årtionde krävt en moderniserad och mer öppen spelmarknad med socialt ansvar - öppen för konkurrens, men inte för frihet att göra vad som helst. 
 
Avregleringen av spelmarknaden är nödvändig och önskvärd. Men den ska vara ansvarsfull med det bästa för samhället för ögonen. Då ökar glädjen för idrotten samtidigt som den som riskerar ett spelmissbruk kan få bättre hjälp. Slutligen öppnar vi upp för en verksamhet som kan skapa än fler nya och kreativa jobb i Sverige istället för i andra länder.

Om detta skrev jag tillsammans med Barbro Westerholm och Bengt Eliasson i NA i veckan.







torsdag 11 december 2014

Alliansen pressar regeringen om rättspolitiken


 

 
Justitieutskottet har idag justerat budgetbetänkandet för 2015, efter att regeringen misslyckats med att få stöd för sin budget i riksdagen. Justitieutskottet föreslår på Alliansens initiativ fyra viktiga tillkännagivanden till regeringen. Förutom att vi antagit Alliansens budget om 40,8 miljarder till rättsväsendet som helhet varav 21,1 miljarder till Polisen.

 
Justitieutskottet kräver att regeringen ska redovisa vilka åtgärder man vidtagit för att öka antalet lokala poliser. Arbetet mot bostadsinbrott och brottslighet av djurrättsaktivister ska ges ökad tyngd och regeringen ska vidta ytterligare åtgärder för att stärka rättsväsendets kompetens i arbetet mot brottslighet på nätet. S, V och MP är emot skärpta straff för bostadsinbrott och att rättsväsendet i högre grad än idag ska prioritera arbetet mot djurrättsaktivister som begår grova brott.

 
 Alliansen och justitieutskottet vill att regeringen ska prioritera arbetet mot bostadsinbrott. Vi återkommer till ett ärende om skärpta påföljder till dessa allvarliga brott. Vi vill att den nya polisorganisationen ska bidra till att det lokala inflytandet inom polisen ökar. Vi behöver fler synliga och närvarande poliser i hela landet. Justitieutskottet begär därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redovisning av vad man gör för att öka polisens lokala närvaro i enlighet med polisreformens intentioner.

-           
Rättsväsendet måste i betydligt högre grad än idag prioritera arbetet mot de djurrättsaktivister som begår grova brott. Regeringen måste se över vilka möjligheter som finns för att erbjuda ett bättre skydd för dem som utsätts för hot och skadegörelse säger Internet innebär stora utmaningar när det gäller att bekämpa brott. Bluffakturor, identitetsstölder och grooming är några exempel. Det behövs nya metoder och kunskap hos polis och rättsväsende, men också modernare lagstiftning. Det är därför bra att utskottet tillkännager för regeringen att rättsväsendets kompetens i arbetet mot brott på nätet behöver stärkas.

fredag 5 december 2014


Alliansregeringen lämnade efter sig ett Sverige med god ekonomi, med reformer som gynnade jobb och sysselsättningen. Reformer som fick Sverige att växa och välfärden att förbättras. Ett Sverige som stod sig väl i den globala konkurrensen.

Den budgeten som den röd-grön regeringen presenterade och som föll i veckan skulle för Sverige del inneburit en kraftig inbromsning av ekonomin i Sverige. Färre i jobb och minskad tillväxt. En återgång till utbyggda bidrag och kraftigt höjda skatter på arbete och företagande. Det är helt fel väg att gå om vi vill att Sverige ska bli vinnare i den globaliserade värld vi lever i.

Nu stundar ett nyval. Den röd-gröna regeringen har inte bara visat att den inte klarar av att hålla ihop regeringsmakten; att den inte lyckas få igenom sin politik. Den har också visat vilken politik den vill föra - en politik som skulle medföra sämre tillväxt, färre i jobb, med minskad konkurrenskraft som följd. Och i slutändan en försämrad välfärd.

Slutsatsen av globaliseringen och våra utmaningar måste istället bli att vi stärker Sveriges internationella konkurrenskraft. Ingen uppgift är viktigare för Sveriges riksdag under kommande år. Vår välfärd och vår trygghet vilar på att företag startas, utvecklas och växer i Sverige. Bara så lägger vi en fortsatt grund för vår gemensamma välfärd. Vi måste därför värna alla jobb i Sverige genom att fortsätta göra det billigare att anställa så att fler kan betala skatt. Det måste bli lättare att starta och driva företag. Arbetsrätten behöver moderniseras såsom progressiva fackföreningar de facto varit beredda att göra under en längre tid. Tryggheten till morgondagens jobb ligger inte i lagen om anställningsskydd utan i att vi som individer har tillgång till mer av ett livslångt lärande. Vi behöver uppmuntra investeringar från så väl stat, företag och privatpersoner. Dessa reformer tillsammans med en rad andra kommer bygga Sverige starkt och konkurrenskraftigt i en globaliserad värld.
 
Jag skrev om just detta i Nerikes Allehanda i onsdags.

 



 

onsdag 26 november 2014

Bristande integritetsskydd?


 

Högsta förvaltningsdomstolen har i en aktuell dom (3695-14) beslutat att Socialstyrelsen ska lämna ut uppgifter om namn samt datum för utfärdande och upphörande av legitimation avseende samtliga legitimerade sjuksköterskor till ett vårdföretag i Norge. Domstolen konstaterar i domen att personuppgiftslagen inte gäller för bolaget eftersom det är etablerat i Norge (4 § personuppgiftslagen). Bolagets behandling av de aktuella uppgifterna kan följaktligen inte stå i strid med den lagen. Därav följer också att bestämmelsen i 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen om att sekretess gäller för personuppgift, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen, inte är tillämplig.

 

Att lagstiftningen har skilda regelverk för utlämnande av personuppgifter till Sverige och till utlandet är en fråga som även berördes i offentlighets- och sekretesskommitténs delbetänkande ”Offentlighetsprincipen och den nya tekniken” (SOU 2001:3, s. 192 f.).
 
Fp tar nu upp frågan med justitieministern. Svaret blir intressant.