Rättare sagt om företag och politik

Idag skriver Folkpartiets partiledare Jan Björklund tillsammans med sin finske partikollega Carl Haglund, försvarsminister och partiledare för Svenska Folkpartiet i Finland, om att våra länder bör gå med i Nato på SvD Brännpunkt. Utvecklingen i Ryssland är minst sagt oroande. Under ett årtionde har Ryssland satsat stort på att upprusta sin krigsmakt och på en mer offensiv militär kapacitet också i vårt närområde. De uppträder allt mer aggressivt vid övningar. Putin har också på senare tid visat aggressiva stormaktsambitioner genom annekteringen av Krim och landets understödjande av separatisterna i Ukraina. Det är tydligt att Putin är beredd att sätta sig över folkrätten för att nå sina mål. Sveriges geografiska läge i Rysslands absoluta närhet gör att detta måste påverka både svensk försvars- och säkerhetspolitik. För vår trygghet behövs därför både ett starkare svenskt försvar och ett medlemskap i Nato. Precis som EU grundades Nato efter andra världskriget för att värna fred oc...

I maj besökte jag och min liberale kollega, tillika vice ordförande för det europeiska ALDE-partiet, Olle Schmidt Storbritannien för att diskutera tuggdrogen khat. Här kan du läsa mitt blogginlägg om resan. Någon vecka efter vår resa nåddes vi av det glada beskedet att Storbritannien valt att förbjuda drogen. Samtidigt är just drogpolitiken något som måste diskuteras mer inom EU. Om detta skriver Olle och jag om i VLT i slutet av juli 2014.     Den europeiska unionen bygger på samarbete mellan demokratier. Detta är vår styrka. Men vi måste bli ännu bättre. Ett tydligt exempel där vi måste stärka det europeiska samarbetet är arbete mot narkotikan.   Just kampen mot drogerna ligger inte på EU: s bord.Varje medlemsland ansvarar själv för sin narkotikapolitik.   Men att tro att ett globalt problem kan lösas på nationell nivå är orimligt. Knarkhandlarna samarbetar över nationsgränserna och EU-länderna borde göra detsamma för att stoppa dem.   Et...

Qat, Jad, Khat, Mira, Miyongi, Wart, Mulungi eller Mutaswiri. Kärt barn har många namn brukar man säga. Khat, som det i regel kallas i Sverige, är en växt som odlas i Östafrika, främst i Kenya. När växten tuggas ger den ett amfetaminliknande rus och används främst i länderna på Afrikas horn och i Jemen. I Sverige narkotikaklassades khat 1989 och drogen är förbjuden i hela Norden samt i de flesta europeiska länder. Storbritannien är ett undantag. Fram till 1998 klassades drogen som grönsak i landet, och den köps och säljs fortfarande lagligt på marknader. Från Kenya fraktas drogen lagligt till London för att sedan smugglas vidare över Europa – också till Sverige. Och fort måste det gå – för khat måste tuggas färsk. Detta är drogsmugglarnas kassako och stora glädje: det får gå högst 48 timmar från det att den skördas till att den konsumeras. Detta ställer höga krav på transporten och distributionen måste vara mycket välorganiserad. Men genom att knippena kan flygas in legalt, rakt in...

Igår debatterade jag i kammaren regeringens förslag om en ny lag om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Förslaget innebär bland annat: Att nya regler införs om straff för brott mot mänskligheten. Brottet omfattar till exempel dödande, sexuella övergrepp och tortyr när dessa gärningar är del i ett omfattande eller systematiskt angrepp riktat mot en civilbefolkning. Att det införs en ny bestämmelse om folkmord som bättre stämmer överens med FN:s folkmordskonvention. Tydligare regler införs om krigsförbrytelser. Maxstraffet för krigsförbrytelser av normalgraden höjs också, från fyra till sex års fängelse. En militär eller civil förman ska anses vara gärningsman om han eller hon inte gjort vad som varit möjligt för att hindra underlydande från att begå något av de här brotten. Brotten folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse ska inte kunna bli preskriberade. Det ska också gälla försök till dessa brott. Att ett brott preskribera...

Europa, ja världen, har de senaste åren gått igenom den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet. I Europa har detta gjort att medlemstaternas ekonomi idag granskas mer än tidigare. Detsamma måste gälla för mänskliga rättigheter! Jag skriver i ETC Örebro om hur vi i Folkpartiet tycker att det är rimligt att vi inför sanktioner som frysning av utbetalningar av EU-medel och använder möjligheten att i dra in rösträtten i rådet för de länder som kränker mänskliga rättigheter. Vi måste komma ihåg att ingen generation är immun mot fascism och demokrati är något vi inte kan ta för givet. Kampen för mänskliga rättigheter pågår över hela världen och inte ens i Europa kan de tas för givna. Tvärtom ser vi allt för ofta hur minoriteter i hela Europa utsätts för diskriminering, trakasserier och hatbrott. Romerna är den grupp i Europa som är mest utsatt. I EU-länder såsom Ungern och Rumänien ses romer som andra klassens medborgare. De utsätts för rasism, diskriminering...

Tillsammans med Birgitta Ohlsson skriver jag i Göteborgs Posten om hur det varje år försvinner 4,4 miljarder kronor från EU-budgeten genom bedrägerier. Som varma Europavänner måste vi värna att varje krona används rätt och effektivt. Därför ansluter sig Folkpartiet, tyvärr som enda riksdagsparti, till förslaget om en europeisk åklagarmyndighet.     Det finns en rad exempel på mer eller mindre märkliga projekt som EU medel gått till. Ett av de mest uppmärksammade exempel på slöseri är ett projekt inom ramen för det interkulturella dialogåret. Sju miljoner euro ska ha gått till ett projekt som bland annat består av en internetdagbok som en holländsk åsna ska ha "skrivit". Andra exempel, som formellt inte är felaktiga men som kan uppfattas som slösaktiga, är 100 000 euro från EU-budgeten till Malmö stads medborgarkontor i den virtuella världen Second life. Extra jordbruksstöd, avsett för "mindre gynnade områden", har till exempel betalats ut till g...

    I fredags skrev jag tillsammans med Olle Schmidt och Tina Acketoft en artikel i SvD om behovet av mer samarbete för att stoppa bedrägeri och organiserad brottslighet inom EU. Vi anser att det är beklagligt att justitieminister Beatrice Ask int e stödjer EU-kommissionens förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet för att skydda skattebetalarnas pengar från bedrägeri. Vi välkomnar förslaget och vill att det europeiska samarbetet mot bedrägerier utvecklas.  

Den organiserade brottsligheten opererar över hela Europa. Detta är negativt, men en ofrånkomlig konsekvens, av det öppna Europa. Lösningen är inte att stänga gränserna igen, utan att att öka det internationella samarbetet. Det är bättre att bekämpa den organiserade brottsligheten tillsammans med andra EU-länder, än att stå ensamma. Om detta skriver europaparlamentariker Olle Schmidt och jag i dagens Nerikes Allehanda.

Det är utmärkt att EU- kommissionen nu lägger ett förslag om brottsoffer som ger en miniminivå av rättigheter, av stöd och skydd runt om i Europa. Hittills har fokus på harmoniseringen på EU-nivå legat rätt mycket på ökat polissamarbete och grunderna för att kunna verkställa processuella tvångsmedel, vilket givetvis både är viktigt och nödvändigt. Men brottsoffrens rättigheter spretar rejält i de olika länderna i Europa så det är glädjande att EU nu tänker lagstifta om brottsoffrens rättigheter. Rättigheterna som slås fast i förslaget handlar om att brottsoffer ska behandlas med respekt, att polis och åklagare utbildas på området, att brottsoffer informeras om sina rättigheter och erbjuds stöd. Man ser särskilt till extra utsatta brottsoffer, med funktionshinder eller som är underåriga. Förslagen kan givetvis vid en första åsyn verka självklara. Men just på grund av att de faktiskt inte är det överallt så är det så viktigt att EU nu sätter ner foten och sätter brottsoffret allt mer i c...

I dagens Sydsvenskan skriver jag om den gränslösa brottsligheten som måste motas med ett effektivare och mer intensifierat EU-arbete. Ett förslag är ett europeiskt FBI med större muskler.

Regeringen beslutade idag att inhämta Lagrådets yttrande över EU:s så kallade datalagringsdirektiv, vilket antogs i mars 2006, som innebär en skyldighet för medlemsstaterna att se till att trafik- och lokaliseringsuppgifter samt uppgifter om abonnemang eller användare lagras. Skyldigheten avser leverantörer av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät. Direktivet handlar om att de brottsbekämpande myndigheterna ska få tillgång till uppgifter om tele- och Internettrafik för att utreda, avslöja och lagföra allvarliga brott. Endast uppgifter om själva trafiken registreras – alltså inte innehållet. Vem kommunicerade med vem, när skedde det, var befann sig de som kommunicerade och vilken typ av kommunikation användes är frågorna som ska kunna besvaras. Uppgifterna får däremot inte, som sagt, avslöja innehållet i kommunikationen. Vid genomförandet av direktivet har det varit viktigt för oss i Folkpartiet att skyddet för den personliga integrite...

Idag är jag i Bryssel för att diskutera EU:s politik för frihet, säkerhet och rättvisa. Det är Europaparlamentet tillsammans med det tjeckiska ordförandeskapet som har bjudit in till ett gemensamt utskottsmöte med representanter för alla medlemsländer. Jag ska inledningstala om det nya Stockholmsprogrammet som kommer att styra mycket av EU:s arbete inom rättsområdet under de närmsta åren. Mitt huvudbudskap är att vi måste balansera EU:s viktiga arbete mot terrorism och organiserad brottslighet med åtgärder som garanterar medborgerliga rättigheter. Det handlar bland annat om att integritetsfrågorna måste lyftas tidigt i processen, men också om att brottsoffer och vittnen får sina rättigheter säkerställda i alla EU-länder.