Rättare sagt om företag och politik

Vi står inför en jätteutmaning när det gäller droger. Tillgängligheten av narkotika ökar. Inte minst de så kallade nätdrogerna har ökat explosionsartat och allt fler unga människor brukar narkotika. Vi måste komma till rätta med detta - nationellt och lokalt, med tidiga och tydliga insatser och med rätt vård. Den organiserade brottsligheten som ligger bakom ska beskämpas hårt! Det ska vara svårt att knarka men lätt att få hjälp. Om detta skriver jag tillsammans med Anna Ågerfalk (landstingsråd i Örebro), Karolina Wallström (kommunalråd i Örebro) och Christina Örnebjär (gruppledare för FP i Kumla). Artikeln går också att läsa här. Vi har på nära håll studerat vad som sker i narkotikans spår. Besök hos vårdpersonal, poliser, socialtjänst och ideella föreningar slutar ofta med samma besked. Det märks inte alltid direkt, men droger tar sakta men säkert över många ungas liv. Framtidstro kan snabbt ersättas med en kamp för livet. Att stoppa unga från att hamna i missbruk ä...

Qat, Jad, Khat, Mira, Miyongi, Wart, Mulungi eller Mutaswiri. Kärt barn har många namn brukar man säga. Khat, som det i regel kallas i Sverige, är en växt som odlas i Östafrika, främst i Kenya. När växten tuggas ger den ett amfetaminliknande rus och används främst i länderna på Afrikas horn och i Jemen. I Sverige narkotikaklassades khat 1989 och drogen är förbjuden i hela Norden samt i de flesta europeiska länder. Storbritannien är ett undantag. Fram till 1998 klassades drogen som grönsak i landet, och den köps och säljs fortfarande lagligt på marknader. Från Kenya fraktas drogen lagligt till London för att sedan smugglas vidare över Europa – också till Sverige. Och fort måste det gå – för khat måste tuggas färsk. Detta är drogsmugglarnas kassako och stora glädje: det får gå högst 48 timmar från det att den skördas till att den konsumeras. Detta ställer höga krav på transporten och distributionen måste vara mycket välorganiserad. Men genom att knippena kan flygas in legalt, rakt in...

Nya droger flödar ständigt in i Sverige och myndigheterna ligger ständigt steget efter. Därför är jag en av dem som förespråkar en ny form av lagstiftning, så kallad familjeklassning, som ska påskynda klassningen av nya droger. Jag intervjuades om detta i gårdagens Ekosändning. Lyssna gärna till reportaget i sin helhet här.  Tull och polis i Sverige påträffar allt större mängder med internetdroger. Drogerna är många gånger lagliga i Sverige då myndigheterna måste klassa varje ny substans som olaglig, en i taget.   Jag tycker vi behöver bekämpa och möta hotet från nätdroger snabbare och effektivare. Då är det viktigt att man ser till att man klassar alla dessa farliga substanser som en familj. Jag har tidigare bloggat om hur Folkhälsoinstitutet bedömer att det varje vecka kommer in en ny missbrukssubstans i Sverige. Läs gärna mer här. Myndigheten har redan en lång lista substanser under utredning som ännu inte hunnit föreslås för klassning. Eftersom var...

Khat är en amfetaminliknande drog som odlas i Kenya. Enligt polis, tull och socialarbetare ökar khatmissbruket stadigt i Sverige. Förra året beslagtogs 13,8 ton khat i landet. Den allra största delen stoppades i trafiken över Öresundsbron. Bieffekterna av khat är många, bl.a. ångest och paranoia. Missbruket av khat är också i hög grad kopplat till utanförskap och arbetslöshet. Inom EU utformar varje medlemsstat sin egen narkotikapolitik. Vi behöver jobba för att EU:s medlemsländer enas om att drogklassa khat – då kan tillflödet strypas. I till exempel Storbritannien och Nederländerna är inte khat klassat som narkotika. Det innebär att drogen kan flygas till Amesterdam och London lagligt för att sedan olagligt smugglas vidare till Sverige med bil. Nederländernas justitieminister har nyligen öppnat för möjligheten att omklassa khat, vilket är positivt. Men Sverige måste fortsätta att driva på en utveckling i rätt riktning. Själv kommer jag att ta upp denna fråga med justitieministern och...

Narkotikan skördar många mänskliga offer världen över, så också i Sverige. Där droger går in går ofta mänskliga värden ut. Integritet, trygghet och respekt är ”godheter” som ofta blir narkotikans första offer hos den som börjar bruka narkotika. Även kampen mot narkotika påverkar. Polisiära tvångsmedel träffar inte alltid rätt trots kontrollstationer såsom te x domstolsprövning. Visst är vi spetsiga i vår artikel, men legaliseringslobbyn finns snart överallt. Inom FN finns det ju mängder av länder där drogsituationen gått helt över styr. Det är en förklaring till att en rapport som denna kan dyka upp. Med dessutom Kalifornien i minne är ju droglobbyn uppenbart på frammarsch. Jag kan också leva med ett noga reglerat sprututbyte och har ett flertal gånger argumenterat för just detta. Men det som många i övrigt kallar "harm reduction" blir lätt "harm production". Det finns inte många länder som ur ett helhetsperspektiv har ett ”mindre dåligt läge” på drogfronten än jus...

När FN:s 65:e generalförsamling sammanträder imorgon kommer rapporten “Special Rapporteur on the Right of Everyone to the Highest Attainable Standard of Physical and Mental Health” presenteras. Rapporten, som är en del av FN:s mycket viktiga arbete med att främja och skydda de mänskliga rättigheterna, är dock en katastrof. Författaren menar på fullaste allvar att det är en mänsklig frihet att få knarka. Huvudbudskapet är därav att man bör avkriminalisera innehavet och användning av narkotika. Det står inte bara i direkt strid mot innehållet i FN:s egna narkotikakonventioner, det står även i stark kontrast till en internationellt sett framgångsrik narkotikapolitik. Mycket märkligt. Den svenska FN-delegationen måste därför reagera och agera kraftfullt i denna fråga. Det är en mycket farlig väg som föreslås i denna rapport. En väg som inte leder till annat än misär och elände, när drogerna släpps fria på gator och torg. Du finner rapporten i sin helhet här .

I dagens Metro kan man läsa om hur knarkpriserna halverats de senaste 20 åren (även i DN och SvD ). Samtidigt har även tillgängligheten av narkotika, under samma period, kraftigt ökat. Slutsatserna kommer från CAN:s (Centralförbundet för alkoholupplysning och narkotikaupplysning) senaste rapport som nyligen presenterades. Rapporten visar samma resultat som tidigare rapporter angående drogutvecklingen i Sverige, vilket jag även uppmärksammat här på bloggen och i artiklar. För inte så länge sedan ledde en av dessa artiklar till att jag fick rött ljus i SvD:s faktakoll. Men tyvärr är det bara att konstatera att också denna rapport stärker mitt påstående (”allt fler unga kommer tidigt i kontakt med droger”). Ingen hade blivit gladare än jag om den hade visat på motsatsen. Enligt Överläkare Stefan Sparring, som intervjuas i tidningen, beror den ”nya knarkvågen” framför allt på att tillgången av narkotika bland landets unga har ökat. Det stora utbudet gör så att dels narkotikapriserna håll...

I Lund larmas det nu om att det åter finns försäljningen av syntetiska droger till barn i vanliga affärer. Kom och köp alla barn - chips, cola och syntetiskt hasch! Samtidigt snackar allt fler om sockerskatt! Sverige är ännu ett lustigt land i vissa avseenden. De cyniska droghandlarna och dess kemister förändrar ständigt sammansättningen i den kemiska formeln, vilket gör det mycket svårt att förbjuda drogerna. Dessutom upplyser Föräldrarföreningen Mot Narkotika om att inte drogtester alltid ger utslag på t ex syntetisk cannabis. Regeringen måste snabba på med lagstiftningen. Nätdrogerna kommer annars att skörda allt fler unga offer på både kort och lång sikt.

På SvD´s faktakoll hävdas att mitt påstående "alltfler unga kommer tidigt i kontakt med droger" (som jag använt i en artikel som publicerades på SVT:s hemsida den 18 mars) inte stämmer. Som källa använder sig SvD av CAN:s senaste skolundersökning. Om man enbart använder dessa siffror går det givetvis att tolka det så att ungas kontakt med droger inte har ökat nämnvärt den senaste tioårsperioden. Men kollar man bara lite bredare i samma undersökning eller i andra större undersökningar som CAN gjort är bilden en helt annan. För det första står det i faktiskt på sida 112 i CAN:s större rapport om droger - Drogutvecklingen i Sverige. Vilken du kan hitta här . "Ökningen upphörde efter millennieskiftet och byttes åter i en minskning, men de allra senaste åren är det en liten ökning av andelen skolelever som svarar att de någon gång prövat narkotika. År 2009 uppgav 8% detta i årskurs 9 medan andelen som rapporterade detta i gymnasiets årskurs 2 var dubbelt så hög". Dessa...

Tvivelaktiga personer använder främst nätet för att sälja allt de kan med en drogande effekt - inte minst till ungdomar. Markanden är stor och preparaten är många. Nu har de tagit steget längre. En godisbutik i centrala Göteborg påstås utan skrupler börjat sälja droger som ännu inte hunnit klassats som narkotika (här i DN och SvD ). Effekten av drogerna är dock likvärdig narkotikaklassade preparat, och framför allt ofta lika skadliga. Den nu aktuella drogen liknar den tidigare nätdrogen ”Spice”, som blev narkotikaklassad för mindre än ett år sedan. Nu har drogtillverkarna ändrat några atomer i cannabinoiden - och simsalabim så är drogen helt plötsligt laglig igen. Jag menar att lagstiftningen borde vara inriktad på att förbjuda substanser utifrån deras effekt, istället för som idag från på deras exakta kemiska uppbyggnad. En sådan modell, där man således till viss del kan gruppklassa droger används i andra europeiska länder. Människor som har behov av att inneha vissa av dessa synteti...

Idag har vi haft debatt i kammaren kring två betänkanden från Justitieutskottet (betänkande 2009/10:JuU7 rörande straffrättsliga frågor och betänkande 2009/10:JuU12 rörande processrättsliga frågor). Mina anföranden hittar du här och här . Oppositionen visade som väntat en fullständig oförmåga att visa en enad front och jag kan verkligen inte se hur de ska kunna enas inför valet. Det mest remarkabla i debatten var annars Lena Olssons (V) ihärdiga propagerande för att vi ska avkriminalisera bruket av vissa droger. Mycket märkligt. Vänsterns förslag riskerar att totalt urholka allt arbete med att minska drogmissbruket i vårt samhälle, framförallt bland ungdomar. En mycket viktig del i bekämpning av narkotikan i samhället är naturligtvis just att hindra unga från att testa droger från första början. Även så kallade "lättare" droger innebär ofta en inkörsport i ett tyngre drogberoende med kriminalitet och personliga tragedier som följd. Därför får vi aldrig vika en tum för försla...

Sverige fylls ständigt på med nya droger. Cyniska personer använder bl a internet för att sälja allt de kan med en drogande effekt inte minst till ungdomar. Vi är i Sverige alltför fokuserade på en detaljerade lista över narkotikaklassade preparat. Lagstiftningen borde istället vara inriktad på att förbjuda substanser utifrån deras effekter, inte beroende på deras exakta kemiska uppbyggnad. De som känner behov av att inneha vissa substanser kan få tillstånd i förhand. Så fort ett visst preparat eller en substans narkotikaklassats sätts det igång försök att kringgå lagstiftningen för att hitta en ny formel eller substans som inte är kriminell att sälja men har en liknande drogeffekt. 4-metylmetkatinon, s k mefedron, som är en substans som på kort tid ökat kraftigt, har i dagarna kommit att narkotikaklassats. Det är en syntetisk centralstimulerande drog och kan jämföras med ecstasy, den kan ge biverkningar som yrsel, psykoser och medvetslöshet. Nyligen släpptes en man fri som suttit häk...

Skrivs mycket idag om sambandet mellan alkohol och våldsbrott . Det har länge varit känt att många brottslingar lever med missbruk, men här visas på dess stora omfattning. Beroende av missbruk och alkohol är i många fall en inkörsport till kriminalitet. Ibland för att kunna betala för sina droger. Och ibland begås brotten under påverkan av alkohol eller droger. Det visar att arbetet för att motverka narkotikans och alkoholens spridning aldrig kan underskattas. Det handlar om att sätta åt den grova organiserade brottsligheten som i många fall skor sig på att smuggla in droger och sälja dem vidare. Men det handlar också om föräldrarnas ansvar att i denna värld där tyvärr alkohol och droger finns omkring oss hjälpa och fostra våra barn till att stå emot. Många gånger lättare sagt än gjort givetvis. Tidigt och tydligt gäller även här. Måste ge tydliga konsekvenser när ett barn går över gränsen när det gäller alkohol och droger. Inte minst föräldrar måste stå för de konsekvenserna. Själv h...