måndag 16 december 2013

Stalkning är ett förödande brott och ett stort samhällsproblem


Att utsättas för systematisk förföljelse – stalkning – förgiftar en människas tillvaro. Stalkning drabbar många enskilda personer varje år. Det är ett förödande brott och ett stort samhällsproblem.

Folkpartiet har i regeringen varit pådrivande för en rad reformer för att stärka skyddet mot stalkning och andra former av trakasserier mot enskilda. Den 1 oktober 2011 infördes stalkning som ett eget brott. Vidare har regeringen kriminaliserat kränkande fotografering och lagt fram lagförslag som ger enskilda personer en starkare ställning i ärekränkningsmål. Detta är viktigt för stalkningsoffer, eftersom den som utsätter en person för förföljelse också ofta angriper personen verbalt. Regeringen föreslår att kravet på ”särskilda skäl” för att väcka allmänt åtal för förtal och förolämpning tas bort så att åklagare och Justitiekanslern lättare kommer att kunna bistå enskilda som till exempel har utsatts för förtal på internet.

Dessa är viktiga reformer för att komma åt dem som ägnar sig åt stalkning. Skyddet för brottsoffrens integritet har förbättrats på flera sätt. Men den lagstiftning som finns på området måste bli ännu mer heltäckande.

Därför presenterar jag idag, måndagen den 16 december, rapporten Förbättra skyddet mot stalkning, där följande föreslås:


·         Utvidga stalkningsparagrafen.
·         Räkna stalkning mot flera närstående som
 ett enda brott.
·         Stärk kontaktförbudet och utvidga
 det skyddade området.
·         Utöka användningen av elektronisk fotboja.
·         Modernisera bestämmelsen om ofredande.
·         Stärk polisens arbete mot stalkning.
·         Förbättra psykiatrins insatser.

I det öppna samhället måste vi vara tydliga med att det är förföljarens levnadsutrymme som måste begränsas, inte den förföljdas. När Folkpartiet liberalerna drev igenom lagen mot stalkning var detta vår ledstjärna. Samhället i allmänhet och staten i synnerhet måste stå på de förföljdas sida.

Om detta skriver jag i dag på Expressen. Läs gärna artikeln här.

Rapporten går att läsa i sin helhet här: http://www.folkpartiet.se/stalkning

fredag 13 december 2013

Droghandeln på internet ökar


Idag rapporterar Ekot att droghandeln över nätet ökar i Sverige, enligt en rapport från Tullverket och Rikskriminalpolisen. I början av 2000-talet gjorde Tullverket mellan 700 och 800 beslag om året, och i dag har siffran stigit till 4000-5000 beslag årligen av internetdroger.

Det måste bli enklare att få bort farliga substanser från marknaden, genom att tillåta att preparat som kemiskt liknar varandra klassas som narkotika eller hälsofarliga i grupp. Redan idag har flera EU-länder, som ett led i kampen mot nätdrogerna, börjat klassa hela kemiska grupper, med samma uppbyggnad och effekt, som narkotika eller hälsofarliga produkter.

Nyligen rapporterade Sveriges Radio att droganalysenheten vid Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) räknar med att få in omkring 30 000 ärenden – i år! Detta innebär en fördubbling av antalet ärenden på tio år.

Idag utreds varje ämne var för sig av Statens folkhälsoinstitut och Läkemedelsverket, innan regeringen fattar själva beslutet. Det systemet har uppenbara brister. När ett visst preparat har förbjudits ändrar tillverkaren snabbt någon kemisk molekyl så att en liknande drog åter kan säljas lagligt via Internet – tills myndigheterna hinner utreda och stoppa även den. Jag kräver därför att kategorin nätdroger får ett särskilt snabbspår hos Statens folkhälsoinstitut.

Tillverkarna av droger är smarta och snabba. Det är en katt-och-råtta-lek med cyniska grova kriminella, som hela tiden ligger ett steg före. Detta måste vi göra allt vi kan för att stoppa!



torsdag 5 december 2013

Budgetbråk?

S, SD, MP och V vill idag bryta upp budgetbeslutet i efterhand och ändra beslutet om höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt. Det innebär att drygt en miljon löntagare får högre skatt än vad som beslutades av riksdagen den 20/11. Det innebär också att S, MP och V nu ger SD ett historiskt budgetinflytande.

Det har, under ramverkets snart 20-åriga historia, aldrig hänt att riksdagen i efterhand ändrat en del av budgeten på detta sätt. I riksdagsordningen (5 kap. 12 §) regleras att beslut om utgifter och inkomster ska fattas genom ett enda beslut. Detta beslut fattades den 20/11. När många andra länder väljer att förstärka sina budgetprocesser vill S urholka den ordning som tjänat Sverige väl i snart 20 år.

Riksdagsordningen och praxis är brett förankrade över parti-och blockgränser. Det vore särskilt olyckligt att göra avsteg från detta med någon rösts övervikt.

Rättsutredningen som talmannen beställt säger att övervägande skäl talar för att det framlagda yrkandet måste anses strida mot 5 kap. 12 § riksdagsordningen. Om talmannen finner att förslaget strider mot riksdagsordningen är han skyldig att enligt 2 kap. 9 § riksdagsordningen vägra ställa proposition på ett yrkande om bifall till finansutskottets förslag.

 

onsdag 4 december 2013

Vi måste slå tillbaka mot hatet

I dag fick artisten Timbuktu, Jason Diakité, ta emot 5i12-rörelsens pris i riksdagen för sitt samhällsengagemang och sitt arbete mot rasism. Jag valde att inte delta i prisutdelningen.

Jag gjorde det valet som en protest mot texten i Timbuktus och Kartellens låt Svarta Duvor och Vissna Lijor om att "dunka Jimmie gul och blå". Den Jimmie som texten handlar om är Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

Hela mitt politiska engagemang går emot allt vad Jimmie Åkesson och hans politiska parti står för. Jag avskyr hans politik, men samtidigt lever vi i en tid där människor hotas och att få slå tillbaka mot hatet är viktigt. Och då måste man också vara tydlig med att man inte accepterar hot mot några folkvalda. 

Min åsikt är att personer som ägnar sig åt våldsromatik inte är självklara att manifestera mitt stöd för.

Media har rapporterat om hur jag och andra politiker bojkottade dagens prisutdelning: GöteborgsPosten, SVT Kultur, SR och Aftonbladet TV.

tisdag 3 december 2013

PISA-resultaten ett resultat av S flumskola


Idag presenterade Skolverket resultatet av den senaste PISA-undersökningen. Studiens resultat är allvarliga. Svenska elevers kunskaper i matte, läsförståelse och naturvetenskap har försämrats ytterligare. Direkt höjs röster om att regeringens utbildningspolitik är ett fiasko. Men vilken del av vår skolpolitik som är dålig är det tyst om.

Den arbetsro som den svenska skolan behövde under de fem senaste utbildningsministrarna med s-märke, den arbetsron lade sig 1994-2006 istället över hela utbildningsdepartementet. Det var klapptomt i byrålådorna hos Baylan 2006. Inga ideer, inga reformförslag, ingen politik. Så vilka delar av regeringens utbildningspolitik är sossarna emot? Ökade löner, ny lärarutbildning, betygen, nationella proven eller satsningarna på matte?

Tyvärr ska det sägas att resultaten var väntade. Men vi måste också se nyktert på undersökningen och när den gjordes.

Mätningen gjordes i årskurs 9 i mars 2012, alltså för nästan två år sedan - och ett halvår efter att våra största reformer trätt i kraft.  Regeringens reformer, såsom nya läroplaner, nytt betygssystem, ny lärarutbildning och kompetensutveckling av lärare omfattade inte avgångsklasserna.

De elever som omfattas av PISA-undersökningen är de facto elever som har gått hela sin skoltid i Socialdemokraternas flumskola med mycket självstudier. Denna studieteknik har visat sig vara förödande för elever som behöver stöd i skolan. Det är framförallt pojkar från studieovana hem som förlorat mest på det.

Resultaten från PISA inte en utvärdering av den nya skolpolitiken, utan spiken i kistan för den gamla!

Upprepade hot leder inte till dom


Få anmälningar om grov kvinnofridskränkning leder till fällande domar. Bland annat rapporterade P4 Halland häromdagen att endast en tiondel av de personer som anmälts för grov kvinnofridskränkning i Halland de senaste tio åren har dömts.

Rubriceringen ”kvinnofridskränkning” infördes 1998 för att skärpa straffen för män som kränker och använder våld i nära relationer vid upprepade tillfällen. Detta är ytterst angeläget: vad kan vi göra för att förebygga våld i nära relationer?

Folkpartiet liberalerna och regeringen arbetar mycket aktivt för att bekämpa våld i nära relationer. Sedan 2006 har en mängd viktiga insatser på detta område och ett omfattande arbete pågår. Skyddet mot trakasserier och förföljelse, så kallad stalkning, har förstärkts och kommunernas ansvar för stöd till våldsutsatta har tydliggjorts. Förra veckan tog Riksdagen också beslut om bättre skydd för kvinnor i egna hemmet genom att göra det lättare att meddela kontaktförbud för just det egna hemmet. Mycket är gjort, men det är tyvärr väldig mycket kvar att göra.

Mäns våld mot kvinnor är det yttersta uttrycket för bristande jämställdhet. Samtidigt som det är av största betydelse att män som slår ska lagföras och brottsoffret skyddas så måste samhället också konfrontera de bakomliggande värderingar och attityder som bidrar till våldsutövandet.

På senare tid har vi kunnat läsa om situationen för unga män och unga kvinnor som utsätts för att framför allt unga män begår sexuella övergrepp eller våldtäkt på unga kvinnor. De miljöer som beskrivs i de rättsfall som återges är förfärande. Det är en hel del rättegångar som pågår. Det hela väcker tanken på vad vi behöver göra för att jobba långsiktigt. Jag och Folkpartiet är helt övertygade om att vi måste jobba på synen på mansrollen. Vi kan verkligen behöva fundera på hur den ska se ut i framtiden när alldeles för många män upplever sig själva som ”loosers”. De har mycket svårt att möta den modernism som har sköljt över samhället och den jämställdhet som för de flesta män i dag är en självklarhet. Men det är den inte för alla, och dessa gör ett motstånd som är brutalt.

Jag vill understryka att vi har gjort en hel del i rättsväsendet, men samtidigt kan jag konstatera att detta inte räcker fullt ut. Utmaningarna är stora. Det som vi nu förändrar i dagens lagstiftning – att man skärper situationen när det gäller kontaktförbud något – är rimligen ett steg i rätt riktning. Det kan hjälpa något, men jag tror att det behövs ännu större tag. Om vi ska titta i kristallkulan tror jag att vi framöver behöver återkomma till frågan om unga tjejers situation när det gäller vissa unga mäns beteende.

Jag tillhör dem som hoppas en hel del på att den nya polisorganisation som vi ser från och med den 1 januari 2015 kommer att innebära en ökad stramhet, en ökad kraft och en ökad produktivitet i att få fram de bästa metoderna i hela vårt avlånga land. Detta behöver komma ut i verksamheten överallt där poliser möter våldsutsatta och hotade kvinnor. Dels måste man få de bästa riskbedömningarna initialt, dels måste utredningarna arrangeras på ett sådant sätt att man kan få fram fler fällande domar. Det blir lättare för polis och åklagare att utveckla verksamheten på detta område tillsammans när man har en nationell polis och ett nationellt åklagarväsen.


torsdag 28 november 2013

Stärkt skydd för barn mot sexuella övergrepp



Idag skriver jag, tillsammans med Allianskollegor, om stärkt skydd för barn mot sexuella övergrepp i Gotlands tidningar.

Alla barn har rätt att växa upp i trygghet och få en bra start i livet. Att skydda våra barn och unga mot brott och övergrepp är därför en prioriterad fråga för oss i Alliansen.

Alliansregeringen föreslår nu därför en rad lagändringar för att skapa ett ännu starkare skydd för barn mot sexuella övergrepp och kränkningar.

Som ett led i att stärka barns rättigheter mot sexuella övergrepp, sexuell exploatering och barnpornografi införs nu en stärkt lag om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn.

Förslaget innebär att det införs en skyldighet för den som erbjuds en anställning, ett uppdrag eller en praktiktjänstgöring att på begäran visa upp ett utdrag ur belastningsregistret om arbetet innebär direkt och regelbunden kontakt med barn.

Kravet gäller oavsett om man erbjuds en anställning i staten, en kommun, ett landsting, ett företag eller en organisation. Det handlar alltså både om personer som i sin yrkesutövning kommer i kontakt med barn och personer som är ledare i olika ideella barnverksamheter till exempel en fotbollsklubb, barnkör eller scoutledare.

Som enskild person ska man alltså ha rätt att få ut ett begränsat utdrag om sig själv ur belastningsregistret för att kunna visa upp för sin kommande arbets- eller uppdragsgivare innan en anställning eller ett uppdrag påbörjas.

Samtliga sexualbrott och barnpornografibrott ska redovisas i utdragen och i vilken utsträckning utdragen även ska innehålla uppgifter om andra brott kommer att framgå i en speciell förordning.

Genom detta krav på utdrag kommer föreningar och arbetsgivare att kunna sålla bort direkt olämpliga personer så att de aldrig kommer i fråga för att arbeta med våra barn och unga.

Förutom registerkontroll föreslår Alliansen även att preskriptionstiden för köp av sexuell handling av barn och sexuellt ofredande av barn förlängs.

Det innebär att preskriptionstiden för de allra flesta sexualbrott mot barn inte börjar löpa förrän barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. De båda lagändringarna föreslås träda i kraft den 18 december i år.

Ett starkt och väl fungerande skydd mot sexuella övergrepp och kränkningar av olika slag är en grundläggande uppgift för samhället.

De lagändringar vi nu föreslår innebär att skyddet för barn mot att utsättas för olika former av sexuella övergrepp och sexuell exploatering stärks ytterligare.

Ett starkt straffrättsligt skydd är, tillsammans med andra åtgärder som kan bidra till att förhindra att brott begås och upprepas, av grundläggande betydelse när det gäller att skydda barn mot övergrepp.

tisdag 19 november 2013

Leveranser till SÄPO


Frågan om att bekämpa brott kräver bland annat svåra integritetsavvägningar. Detta gäller inte minst när det handlar om telefonkommunikation av olika slag. Förutsättningarna för att de brottsbekämpande myndigheterna ska få tillgång till uppgifterna regleras i lag. De telefonuppgifter som lagras idag lagras i enlighet med krav i ett EU-direktiv. Innehållet i en kommunikation sparas inte. Den som är skyldig att lagra uppgifterna måste bedriva verksamheten så att uppgifterna utan dröjsmål kan lämnas ut.
 
Det som idag tagits upp i media rör endast ett nytt sätt att få uppgifterna levererade från operatörerna till brottsbekämpande myndigheter.

Enligt RPS föreskrifter ansvarar Säkerhetspolisen för kontakterna med teleoperatörer i dessa frågor.

Idag sker beställningarna huvudsakligen per fax till operatörerna. Det nya sättet, som bygger på ett standardiserat europeiskt gränssnitt, innebär att beställningarna och svaret istället kan ske via datorer.

Trafikdatalagring innebär ett krav att olika uppgifter som uppstår vid kommunikation lagras i sex månader för att kunna användas av brottsbekämpande myndigheter, som till exempel polisen. I grunden är det ett EU-direktiv som bestämmer vilka uppgifter som ska sparas. Av direktivet framgår att medlemsstaterna endast har ett begränsat utrymme att avvika från vad som anges där. Enligt lagen får trafikuppgifterna endast begäras ut av brottsbekämpande myndigheter, t.ex. Polisen.

Förutsättningarna för att de brottsbekämpande myndigheterna ska få tillgång till uppgifterna regleras i lag och gäller oberoende av varför de har lagrats. Det finns också lagreglerat vem som får besluta om inhämtningen av sådana uppgifter och att inhämtningen ska vara av vikt i brottsbekämpningen för att tillstånd ska få ges. En proportionalitetsbedömning ska göras. För att uppgifterna ska få användas i en brottsutredning krävs att domstol har gett tillstånd till inhämtningen. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) utövar tillsyn över de brottsbekämpande myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel.
 
De brottsbekämpande myndigheternas användning (med undantag för Säkerhetspolisen) av bl.a. hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet redovisas årligen i en skrivelse till riksdagen.

 

onsdag 13 november 2013

Rätt att få provborra?


Lagstiftningen skall tillgodose många olika intressen samtidigt, vilket inte alltid är enkelt. Avvägningen gäller markägarens, statens och näringslivets olika intressen samt en tydlig  miljöhänsyn. Allt detta ska samsas - trots inneboende konflikter. Samhällsintresset av att mineral kan brytas och tas till vara har bedömts vara ett så starkt allmänt intresse att grundlagens förutsättningar för ingrepp i markägarnas rätt är uppfyllda.
 
Naturligtvis är det så att utnyttjande av naturresurser ställer krav på varsamhet mot miljön och människors hälsa. Minerallagen ska därför värna det allmänna intresset av att värdefulla mineraler kan tas till vara på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Att exploateringen av dessa mineralresurser sker på ett hållbart sätt säkerställs bland annat genom att verksamheterna prövas enligt gällande miljölagstiftning. Miljöbalken och minerallagen ska tillämpas parallellt, men försiktighetsprincipen gäller alltid.
 
Det känns därför tryggt att vi i Sverige har världens hårdaste miljölagstiftning som kan pröva en ny gruva enligt konstens alla regler. Även när regeringen gett sitt tillstånd till en ny gruva så måste mark- och miljödomstolen säga sitt innan man kan starta brytningen. Lokala konflikter som kan uppstå med markägare och andra näringar, tex renskötseln, de måste klaras ut i dialog och konstruktiva lösningar. Här måste man gå varsamt fram och vara mån om tidig och tydlig information och kommunikation.
 
När det gäller brytning av uran vill vi att kommunerna skall ha tydligt veto mot en sådan brytning. Detta kommer inte att ändras.
 
Provborrning är däremot tillåtet, inte minst på grund av att ett förbud i sig är meningslöst då mineralerna ligger blandade om vartannat nere i berget och ett prospekterings- och provborrningsförbud, om man alls bryter mineraler, inte går att verkställa. (Det är så att vid all form av mineralbrytning så får man upp små mängder uran, och även andra metaller, utöver den metall som är huvudmetallen vid brytning. Lägger man då förbund på allt som handlar om uran så kommer det att innebära att vi får länga ner hela den svenska gruvindustrin.)

måndag 11 november 2013

Riksdagens utredningstjänst om WHO:s tobakskonvention



För en tid sedan blev jag intervjuad av TV4 och Kalla Fakta angående tobaksindustrins lobbyister och deras kontakter med politiker. Jag bloggade om detta den 17 oktober.

Vid intervjun menade journalisterna från Kalla Fakta att alla möten vi riksdagsledamöter har med lobbyister från tobaksindustrin måste rapporteras in. Allt annat skulle vara i strid med WHO:s tobakskonvention, närmare bestämt artikel 5.3 som handlar om att stater ska skydda sin folkhälsopolitik från påverkan från tobaksindustrin.

Både före och efter intervjun sökte jag med ljus och lykta efter denna information, men lyckades inte hitta den. Därför kontaktade jag efter intervjun med TV4 riksdagens utredningstjänst (RUT) för att få klarhet i hur jag, som folkvald riksdagsledamot, ska förhålla mig till WHO:s tobakskonvention och artikel 5.3. Svaret från RUT finner ni nedan.

Med detta sagt, tycker jag att det är bra med öppenhet - framförallt när det gäller livsfarliga produkter såsom cigaretter. Jag kommer därför att arbeta för att både jag och mitt parti ska upprätta en bra och tydlig rutin på hur vi kan vara öppna med våra möten med olika lobbyister.

Jag kommer också fortsätta mitt arbete i riksdagen om hur marknadsföring av tobak ska begränsas mer än idag, om att kontrollen av att handeln respekterar åldersgränserna ska skärpas och om att Sverige liksom bland andra Finland och Nya Zeeland bör sätta upp ett mål för när Sverige ska vara tobaksfritt.


Rapport från utredningstjänsten:
REGISTERING AV OCH KONTAKTER MED LOBBYISTER

Enligt uppgift har ledamöterna en skyldighet att anmäla/registrera vilka lobbyister de träffar, stämmer detta?

Riksdagsledamöter har ingen formell skyldighet att registrera kontakter med grupper eller enskilda som kan anses vara lobbyister.

I det nedanstående redovisas, såvitt det är av intresse, mycket kortfattat den debatt som förts om en reglering av lobbyister. I en av de mer omfattande forskarrapporterna på området definieras lobbying som ”act of individuals or groups, each with varying and specific interest, attempting to influence decisions taken at the political level”[1].

I en OECD- rekommendation, ”Principles for Transparency and Integrity in Lobbying”, ges följande definition: “Lobbying, the oral or written communication with a public official to influence legislation, policy or administrative decisions, often focuses on the legislative branch at the national and sub-national levels”[2].
Att registrera enskilda organisationer eller personer hör till de mest omdebatterade inslagen när det gäller lagstiftning kring lobbyverksamhet. När det talas om att införa regler om lobbying är det ofta registrering av lobbyister som avses. Den gällande normen internationellt sett har varit och är fortfarande att inte lagstifta om lobbying, men om något, verkar utvecklingen gå mot en ökad reglering[1].
Inte minst i länder med en korporativ tradition, exempelvis Sverige, är det inte oproblematiskt att kategorisera/registrera vissa aktörer som lobbyister, när de samtidigt av regeringen är inbjudna att delta i utredningsarbetet inför reformer på området.

Det finns även andra demokratiska argument som talar emot en registrering. Den hittillsvarande svenska ståndpunkten, uttryckt exempelvis i Demokratiutredningen, går ut på att en registrering skulle fungera som en form av officiell auktorisation av exklusiva maktutövare och därmed riskera att utesluta andra som önskar påverka men som inte är registrerade[3].

I stället för lagstiftning betonar Demokratiutredningen vikten av det öppna samtalet. ”De organiserade intressenas kampanjer för att påverka politiken, i synnerhet lobbning och opinionsbildning, måste i stället granskas av mottagarna, alltså beslutsfattarna (både förtroendevalda och tjänstemän), medierna och i slutändan medborgarna själva”[3]
Argument för och krav på reglering ställs i motioner från riksmötena 2004/05, 2007/08 och 2011/12. I motsatts till Demokratiutredningen menar motionärerna att en reglering skulle kunna vara ett sätt att skapa en ökad öppenhet vid lobbning och mer jämlika förutsättningar att lobba. I motionerna hänvisas bl.a. till Europaparlamentet och USA:s kongress som har tydliga krav på öppenhet och registrering av lobbyister[4].
I sitt ställningstagande till motionärernas förslag hänvisar konstitutionsutskottet till Demokrati­utredningens ovan nämnda slutbetänkande, och de där anförda skälen mot en reglering. Utskottet förklarar sig inte vara berett att förorda en ny utredning i syfte att föreslå lagstiftning på området[5]. Ovan nämnda ställningstaganden får anses vara den nuvarande officiella ståndpunkten ifråga registrering lobbyister.

Referenser


 

torsdag 7 november 2013

Utanförskapet har minskat

Sossarna skriver idag på DN debatt om utanförskapet. Några reflektioner.

Regeringen h a r minskat utanförskapet, vilket Damberg och Repalu inte redovisar. Antalet helårsekvivalenter som lever på någon form av sociala ersättningar minskade med över 200 000 personer mellan 2006 och 2012. Det betyder att även om socialbidragstagarna ökat något, så har det sammantagna utanförskapet minskat. I siffrorna ingår personer som har någon form av sjukersättning, a-kassa, är i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller har försörjningsstöd. Denna stora minskning i utanförskapet har lett till att det funnits mer pengar att satsa på välfärden. Utgifterna på välfärden har också ökat med ca 60 miljarder kr i reala termer sedan 2006.


Socialdemokraterna är på väg till ingenstans för jobb
Sysselsättningen har också ökat sedan 2006, vilket ger mer skatteintäkter till kommunerna. Andelen sysselsatta bland dem mellan 16-64 år har ökat sedan 2006.

Socialbidragstagarna ökar i lågkonjunkturer, så har det sett ut under lång tid. Det blir därför fel att jämföra med 2006, då det var högkonjunktur, eftersom vi fortfarande är inne i en lågkonjunktur. År 2000, till exempel, var antalet helårsekvivalenter som lever på socialbidrag högre än 2012. Dessutom har befolkningen ökat i antal sedan 2006. Justerar man för det blir skillnaderna mindre.

Det är dock ett problem att alltfler som egentligen är arbetslösa hamnar i försörjningsstöd. Damberg och Repalu redovisar dock inga åtgärder alls i sin artikel för att ändra på detta faktum. Detta tittar vi dock intensivt på i socialförsäkringsutredningen.  Nyligen presenterade vi underlagsrapporten Kommunala ungdomsanställningar - om välfärdspolitiska vägval bortom aktiveringspolitiken. Mycket intressant.

S har satt upp ett mål om lägst arbetslöshet i EU till 2020, men har inte politiken för att nå dit. Sverige har framför allt en hög arbetslöshet bland unga och utlandsfödda. S höjda skatter på att anställa unga och på servicesektorn gör det svårare för dessa grupper att komma in på arbetsmarknaden.

tisdag 5 november 2013

Polisen i hela Sverige måste dra lärdom av dödsfall i arrest

 
Genom SVT:s senaste granskning har det framkommit att sedan januari 2012 har åtta personer dött i svenska arrester. Sju av dem hade omhändertagits enligt lagen om omhändertagande av berusade personer. I granskningen har experter också uttalat sig om att flera av dödsfallen troligen hade kunnat undvikas om personerna i stället hamnat på en intensivvårdsavdelning på sjukhus.
 
I granskningen har det bland annat berättats om diabetessjuka som misstagits för att vara påverkade och som tagits i förvar. Detta är naturligtvis inte acceptabelt. Polisen behöver rätt utbildning och kompetens för att kunna avgöra vilja personer som behöver sjukvård och vilka som behöver sättas i arrest. Dock ska det sägas att dessa fall sällan är solklara. De allra flesta fall handlar inte om diabetesjuka personer utan personer som missbrukar olika substanser som ofta är väldigt sjuka och trasiga. Men naturligtvis ska den som behöver vård få vård.

Ett annat problem är också att idag kan sjukhus vägra att ta emot personer som de tycker äventyrar säkerheten på avdelningen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tidigare markerat att de inte är intresserade av att sjukvården skulle ta över ansvaret för de så kallade fyllecellerna.

På samma sätt som polisen inte kan alla gånger kan avgöra vilken vård som är bäst för den sjuka/påverkade så kan heller inte sjukvårdspersonal alla gånger hantera våldsamma och fulla personer. Därför behövs här en samverkan och detta jobbar Alliansregeringen på.
 
Regeringen har föreslagit att 35 miljoner kronor per år under en treårsperiod anslås för att skynda på utvecklingen av tillnyktringsenheter. Enheterna ses som ett alternativ till de klassiska fyllecellerna.
 
Detta är ett sätt att få ett mer korrekt, humant och medicinskt säkert omhändertagande. Men vi vill också kunna fånga upp de här personerna och föra dem vidare till den vård och behandling som de behöver.
 
Igår intervjuades jag av Rapport om situationen. Se gärna inslaget här.
 

 
 

torsdag 31 oktober 2013

S fokuserar på höjda bidrag

Idag skriver jag i Nerikes Allehanda om hur vi kan se de tydliga skillnaderna mellan regering och opposition. Jobb står mot bidrag.

Nu har alla partier presenterat nästa års budgetförslag. Regeringens huvudförslag innebär fortsatt fokus på välfärdens kärna såsom skola, sjukvård och omsorg. Vi menar att ekonomin som helhet stärks av begränsade skattelättnader för löntagare och pensionärer. Dessutom har det varit viktigt för oss liberaler med flera direkta sociala satsningar för ekonomiskt utsatta personer t.ex. genom höjt bostadsbidrag för familjer med barn och fritidspeng till barn i hushåll med försörjningsstöd.
 
 
Socialdemokraterna fortsätter att fokusera på höjda bidrag till den som är sjuk eller arbetslös. Allt vill S betala med en kraftig försämring av företagsklimatet. S vill höja skatterna på att anställa unga människor, höja restaurangmomsen, ge osäkrare villkor i välfärdssektorn, försämra villkor för RUT- och ROT-företagen och höja marginalskatterna på arbete. Stefan Löfven pratar gärna om att stärka Sveriges konkurrenskraft, men S-budgetens utpytsande av mindre klumpsummor till exportstöd och branschprogram kan aldrig kompensera för den generella försämringen i villkor för företagande, utbildning och arbete. Detta riskerar att allvarligt utmana de positiva signaler som om att en vändning är sikte för svensk konjunktur.
 
 
S-budgeten bygger tyvärr också på dubbel bokföring. S har lovat att inte höja skatten för pensionärer och löntagare (annat än ytterliga nya marginalskatter), men spenderar ändå pengarna på annat. Det ger 12 miljarder i låtsatspengar som S-budgeten satsar vitt och brett. Samtidigt som S-ledningen aviserat att man i regeringsställning inte kommer ha detta utrymme kvar. Då lär dessutom Vänsterpartiet och Miljöpartiets dröm om ytterligare skattehöjningar driva ner ekonomin i källaren. Höjd koldioxidskatt som slår hårt mot glesbygden, en lastbilsskatt som slår hårt mot industrin, eller kanske MP:s förslag om kraftigt höjd energiskatt. Ett stryptag på ekonomin väntar således om S, V och MP skulle omsätta sin politik för svenska folket.
 
 
I Örebro kommer alla arbetsgivare som har unga anställda att drabbas hårt av Socialdemokraternas politik. Ett företag som t.ex. har åtta anställda under 25 år (varav fem under 23 år) får en skattehöjning med 400 000 kronor per år, alltså motsvarande drygt en anställds lön för ett år. Det är klart att det ger färre jobb. Det kan inte kompenseras med olika konstgjorda åtgärder. Svartarbetet kommer också att öka igen, när omfattningen på RUT-avdraget halveras. Reglerna i sjukförsäkringen ska också luckras upp, vilket gör att fler åter kommer fastna i passiviserande förtidspensionering.
 
 
Alliansregeringens politik har lett till fler i jobb och färre som lever på bidrag, också i Örebro. Sedan 2006 är det i vårt län motsvarande 8500 personer färre som på heltid lever på sociala ersättningar, dvs så många färre som är arbetslösa, deltar i arbetsmarknadsåtgärder, har socialbidrag eller någon form av sjukersättning.
 
 
I stället är det fler som jobbar. Sysselsättningsgraden i Sverige har ökat i princip i alla åldersgrupper sedan 2006 och särskilt bland äldre, trots den ekonomiska krisen. Folkpartiet står upp för en politik som ger generella bra villkor för företagen, både för inhemska serviceföretag och för avancerade exportföretag. Alla jobb behövs. Vi måste fortsätta att bryta utanförskapet och se till att fler kommer in på arbetsmarknaden. Då kan man inte chockhöja kostnaderna för att anställa och försämra villkoren för många företag.

 

Fusket med EU-pengar måste bekämpas


Tillsammans med Birgitta Ohlsson skriver jag i Göteborgs Posten om hur det varje år försvinner 4,4 miljarder kronor från EU-budgeten genom bedrägerier. Som varma Europavänner måste vi värna att varje krona används rätt och effektivt. Därför ansluter sig Folkpartiet, tyvärr som enda riksdagsparti, till förslaget om en europeisk åklagarmyndighet.
   
Det finns en rad exempel på mer eller mindre märkliga projekt som EU medel gått till. Ett av de mest uppmärksammade exempel på slöseri är ett projekt inom ramen för det interkulturella dialogåret. Sju miljoner euro ska ha gått till ett projekt som bland annat består av en internetdagbok som en holländsk åsna ska ha "skrivit". Andra exempel, som formellt inte är felaktiga men som kan uppfattas som slösaktiga, är 100 000 euro från EU-budgeten till Malmö stads medborgarkontor i den virtuella världen Second life. Extra jordbruksstöd, avsett för "mindre gynnade områden", har till exempel betalats ut till golfbanor i Luxemburg med motiveringen att "de höga markpriserna gör dem extra dyra att anlägga". Bidrag utan mervärde, fusk och rena bedrägerier med EU:s resurser är ett omfattande problem i många medlemsländer i hela unionen. Förutom att stora summor kastas i sjön skadar bedrägerierna förtroendet för Europasamarbetet.

Ytterligare exempel finns på pengar som fördelats till större infrastrukturprojekt som sedan splittrats upp i helt andra investeringar i caféer och frisörsalonger. När utvärderingen kommit några år senare har det varit för sent att göra något åt bedrägerierna. Problemet är att ansvariga myndigheter inte alltid har ett intresse av ett göra något åt oegentligheterna eftersom pengarna då går tillbaka till EU-budgeten. Mellan 2006 och 2011 kunde sammantaget i samtliga EU-medlemsländer knappt hälften av fallen om misstänkt bedrägeri beivras. Variationen mellan länderna var stor; i Österrike var 100 procent av domarna fällande medan motsvarande procentsats för Danmark var 33, Rumänien 23,4 och Italien 37,8. I vissa fall saknades vilja, i andra fall tillräckliga bevis.

Gemensam åklagarmyndighet
För att på allvar komma åt denna typ av ekonomisk brottslighet behöver vi samarbeta tätare inom EU. Kommissionen lade nyligen ett förslag om en gemensam åklagarmyndighet för att skydda skattebetalarnas pengar mot bedrägeri. Den europeiska åklagarmyndighetens uppgift kommer att vara att utreda brott mot EU-budgeten och i förekommande fall väcka åtal, i nära samverkan med nationella åklagarmyndigheter. För Sveriges del kommer detta i praktiken innebära att en europeisk åklagare, placerad i Luxemburg, samordnar och leder arbetet, medan delegerade åklagare – minst en i varje medlemsland – arbetar integrerat på plats i nationella rättsystem.

Folkpartiet ser stora fördelar med att inrätta en gemensam åklagarmyndighet i enlighet med kommissionens förslag. Tyvärr är vi i dag i svensk politik ensamma om det och lämnade som enda parti förra veckan ett särskilt yttrande i riksdagen där vi ställer oss positiva till förslaget. Den europeiska åklagarmyndighetens decentraliserade karaktär och systemet för domstolskontroll innebär ett minimalt intrång i medlemsstaternas rättsordningar och kan bli ett effektivt verktyg för att bekämpa och beivra bedrägerier med EU-medel. Sverige har en god tradition av att bidra till straffrättsligt samarbete i EU-länderna, och därför är det också helt naturligt att Sverige fullt ut deltar i den nya åklagarmyndigheten.

Riskerar stå utanför
Förslaget innebär att den europeiska åklagarmyndigheten ska arbeta mot ekonomisk brottslighet. Det är ett viktigt första steg. Folkpartiet ser dock gärna att EU-åklagarmyndigheten framöver utvecklas till ett robust system för att bekämpa andra typer av gränsöverskridande kriminell verksamhet. Den europeiska sexhandeln, där tusentals framförallt kvinnor köps och säljs över hela Europa är kanske det mest omänskliga exemplet på kränkningar och kriminalitet som bäst bekämpas på europeisk nivå.

Trots den ekonomiska brottslighetens gränsöverskridande karaktär, och det faktum att vissa EU-länder inte tar krafttag mot fusk med EU-pengar, är motståndet mot EU-åklagarmyndigheten kompakt bland övriga partier i riksdagen. EU-skepticismen breder ut sig från höger till vänster och förra veckan tog samtliga partier utom Folkpartiet ställning mot detta viktiga samarbete. Risken är nu att andra medlemsländer går vidare och upprättar den gemensamma åklagarmyndigheten – utan att Sverige är med. Det vore synnerligen allvarligt och riskerar att hota Sveriges ställning inom EU.


 

onsdag 30 oktober 2013

Staten ska sköta kriminalvården

Till och från dyker frågan om privat kriminalvård upp. Inte sällan driven av säkerhetsindustrin som gärna ser nya affärsmöjligheter för sin kompetens. Nu sensast såg frågorna ut så här. Och svaren.

Hur ser ni på att delar av eller hela kriminalvården kan privatiseras, alltså läggas ut på privata aktörer?

– Det finns stort utrymme för privata utförare inom ramen för kriminalvården, allt från behandling, arbetsdrift, service, utbildning och att man har hand om driften inne på anstalter. Det ser vi gärna mer av. Men själva skalskyddet, alltså direktören ska vara anställd av kriminalvården, det är statens ansvar.

Vad är kriminalvårdens viktigaste uppgift, som du ser det?

– Den ena uppgiften är att hålla folk inlåsta eller på permission, och den andra uppgiften är att se till den som suttit i fängelse kommer ut bättre än de kom in. Fängelset ska vara en vändpunkt inte en ändpunkt.

Tittar ni på hur man arbetar med dessa frågor i andra länder?

– Vi tittar på många andra länder och har varit på flera besök. Jag har bland annat varit på privata fängelser i USA och Storbritannien, och jag har inte blivit överdrivet imponerad av det jag sett. Det är få ställen som har en så human kriminalvård som Sverige har.

Vad skulle det innebära för dem som avtjänar straff i fängelser om fler privata aktörer kom in?

– Jag tror att det är bra att det finns många som levererar tjänster till kriminalvården. Men yttersta ansvaret måste vara statligt, att spärra in en person är en del av våldsmonopolet och därför måste det styras från statligt håll. Polisen griper, åklagare utreder, domstolen dömer och kriminalvården ser till de som avtjänar straff. Men visst skulle privata aktörer också kunna hålla i nyckeln in och ut med likvärdiga resultat som idag, så det är mer en trovärdighetsfråga.
_______________________________

torsdag 24 oktober 2013

Nu skärper vi straffen för vapenbrott. Äntligen.


 
Skjutningarna – inte sällan dödliga - verkar nästan vara av epidemiologisk karaktär. Grova kriminella gör upp om sina territorier medans rättssamhället försöker ge ett motvärn.
 
Utmaningarna är sociala och rättsliga. Ett steg framåt tas nu när vi äntligen fått regeringen att gå med på en ytterligare skärpning av straffen för grova vapenbrott.  Det finns nära på ingen vill jag påstå som av misstag går omkring på våra gator med skarpladdade vapen.
 
Den senaste vapenutredningen har i betänkandet Skärpningar i vapenlagstiftningen (SOU 2013:7) föreslagit ett nytt synnerligen grovt vapenbrott med en straffskala på fängelse i lägst två och högst sex år. Utredningen har dock inte föreslagit någon förändring av minimistraffet för det vanliga grova brottet och berör inte heller i övrigt den frågan.
 
Rikspolisstyrelsen föreslår t ex i sitt remissyttrande att straffminimum för det grova vapenbrottet ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år för att en skärpt syn på vapenbrott ska få genomslag.
 
Enligt de poliser jag träffar har beväpningen liksom det dödliga våldet ökat inom kriminella grupperingar de senaste åren. En skärpt syn på det grova vapenbrottet bör därför i första hand ta sikte på att komma åt beväpningen och skjutningarna i kriminella kretsar. För att en höjning av straffminimum ska ha effekt på det nu beskrivna problemet bör frågan analyseras med utgångspunkt i arbetet med att bekämpa den organiserade brottsligheten.
 
Vi föreslår därför att den pågående utredningen om skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet, som leds av professor Petter Asp, i tilläggsdirektiv ges i uppdrag att överväga och föreslå de åtgärder som krävs för att höja straffminimum för grovt vapenbrott till fängelse i ett år. Ett sådant uppdrag kan redovisas redan den 15 februari 2014 och bör kunna leda fram till en lagrådsremiss före midsommar 2014. Det nya uppdraget förutsätter att utredningstiden förlängs något. Slutredovisning kan dock fortfarande ske under mandatperioden.
 
Utredningens befintliga uppdrag omfattar bl.a. att överväga om kriminaliseringen av brott på försöks-, förberedelse och stämplingsstadiet bör utvidgas. I utredningsdirektiven anges särskilt bl.a. olaga tvång som är grovt och utpressning som är grov. Vi föreslår att utredningen uttryckligen ges i uppdrag att även överväga om grovt vapenbrott bör kriminaliseras på nämnda stadier.

Nyligen skrev jag om våldsutvecklingen i bl.a. Göteborg, tillsammans med Olle Schmidt och Helene Odenjung, i GöteborgsPosten. Läs gärna artiklen i sin helhet här.

Fler av mina artiklar går att hitta på min hemsida.
 
 

torsdag 17 oktober 2013

Tobaksindustrin

Hat är ett starkt ord.  Men tobaksindustrins arbete att få unga människor att röka är faktiskt något jag hatar. Samtidigt är jag av åsikten att så länge cigaretter är tillåtna så skall de som säljs i Sverige vara lagliga, skattade och säljas enligt ålderskontrollsreglerna.
 
Tobaksindustrin idag är drabbad av olaglig konkurrens. Tobak säljs oskattat, kopierat ibland och till unga av mindre nogaräknade handlare. Handlare som i sin tur kan vara i klorna på organiserad brottslighet.
 
Jag blev nyligen intervjuad av Kalla Fakta, inför ett program som vad jag har förstått handlar om tobaksindustrins lobbyister och deras kontakter med politiker.

Jag har i våras - vid ett seminarium tillsammans med bl a  Skatteverket - berättat för TV4 att jag för några år sedan haft ett kort möte (45 minuter. En kopp kaffe.) med en företrädare för ett tobaksbolag, där vi just pratade om cigarettsmuggling och den omfattande illegala tobakshanteringen i Sverige. En grovt kriminell verksamhet. Kan väl läggas till att jag träffar några hundra lobbyister/företag/organisationer per år. Fack, a-kassor, vindkraft, tjänsteföretag, kärnkraft eller bilindustrin. Bara för att nämna några.

Kalla Fakta tycktes mena att detta möte var ett i strid med WHO:s tobakskonvention, närmare bestämt artikel 5.3 som handlar om att s t a t e r ska skydda sin folkhälsopolitik från påverkan från tobaksindustrin.

WHO har också tagit fram riktlinjer om vad staterna bör göra för att omsätta artikeln i praktiken. De innebär bland annat att staterna ska verka för att beslutsfattare dels bara har kontakt med tobaksindustrin när det är nödvändigt, dels att de ska vara öppna med vilka kontakter de har.

Det är alltså detta som Kalla Fakta anser att jag inte följer. Jag är dock inte s t a t en n. Jag håller inte med den tolkningen och det gör ingen annan heller. FN-konventioner saknar direkt effekt i svensk lag.  Det finns ingen direkt effekt. Men även om jag hade varit det så menar jag att jag håller mig inom riktlinjerna. Mötet var viktigt för att få kunskap för mitt arbete i justitieutskottet om den grova organiserade brottslighet som är ansvarig för en betydande andel av cigarettsmugglingen. Och jag har inte hemlighållit mötet. Jag berättade ju om det själv - för TV4.

Jag har dessutom motionerat i riksdagen om flera förslag om hur marknadsföring av tobak ska begränsas mer än idag, om att kontrollen av att handeln respekterar åldersgränserna ska skärpas och om att Sverige liksom bland andra Finland och Nya Zeeland bör sätta upp ett mål för när Sverige ska vara tobaksfritt.
 
Men än så länge är tobak lagligt. Då menar jag att det är bättre att det säljs med hög tobaksskatt av seriösa handlare som respekterar åldersgränserna, än att det säljs till tolvåringar i mörka gathörn av samma kriminella som också ägnar sig åt narkotikahandel och människohandel. Hur det ska gå till kan jag tänka mig att prata om även med lobbyister från tobaksindustrin.

fredag 11 oktober 2013

EU:s baksida kräver ännu mer av rättsligt samarbete

Vi kan idag arbeta, studera och resa vart vi vill bland medlemsländerna i vår Europeiska Union (EU). Detta skapar fantastiska möjligheter och tas allt mer för givet - inte minst hos den yngre generationen. För oss äldre som levt med Berlinmur och sett den kommunistiska diktaturen, eller upplevet alla gränskontroller, så är perspektiven på EU som gränsrivare och demokratiprojekt i regel tydligare.

En baksida av gränslösheten inom EU gäller brottsligheten. Med öppna gränser så försöker grova brottslingar maximera verksamhet där det tjänar mest med lägst risk. Här vill vi liberaler se ett ökat EU-samarbete. Allt för att effektivare minska brottsligheten och att öka tryggheten.

Idag skriver jag och Olle Schmidt om detta.

torsdag 10 oktober 2013

Det ska löna sig att samarbeta med polisen



Den grova organiserade brottsligheten är som en hydra i vårt samhälle. Den består av väl utbyggda strukturer och nätverk som arbetar brett och effektivt. Vi hör om tidningar som hotas, barn som rekryteras till kriminella gäng och vittnen som skräms till tystnad. I skuggan av detta får människor sina liv slagna i spillror.

Att människor skräms till tystnad är naturligtvis förödande för rättsamhället. Alltför få säger sanningen i domstol om de ens vågar sig dit för att vittna. Ett sätt att få folk att tala sanning i domstol är genom så kallade kronvittnen. Kronvittnen är personer som själva är skyldiga till brott men som anger medbrottslingar och därmed får en strafflindring.  I en situation där det blir allt svårare att få folk att vittna om dem som sitter högre upp i brottshierarkin är kronvittnen ett viktigt instrument för att komma åt ledare inom den organiserade brottsligheten.

Systemet används bland annat i USA, men också i våra grannländer Danmark och Norge. Folkpartiet liberalerna har länge drivit frågan om ett svenskt kronvittnessystem. Det är därför glädjande att nu när moderaterna svänger i denna fråga så finns det en majoritet i riksdagen för att införa systemet i svenska domstolar. Justitieminister Beatrice Ask (M) bör tillsätta en utredning för att få till stånd en översyn av vilka processregler som måste ändras för att bana väg för ett kronvittnessystem.

Kronvittnen har länge setts med skepsis av svenska politiker, som ansett att systemet rimmar illa med Sveriges rättstraditioner. Det har sagts att detta är ett system som skapar allvarliga risker.

Jag tycker att det ska löna sig att samarbeta med polisen och det ska löna sig att tala sanning.  Därför tycker jag också att det är rimligt att straffrabatt ges till nyckelvittnen som lämnar värdefulla vittnesmål och handfast teknisk bevisning till polisen: var flyktbilen finns, var vapnen gömts, var narkotikan förvaras eller var brottsbytet förts.

Läs gärna mer på Sydsvenskan.


torsdag 3 oktober 2013

Nya substanser i nätdroger upptäcks varje vecka



Tillgängligheten av narkotika ökar, fler unga människor misstänks för narkotikabrott, alltfler unga beställer olika "nätdroger" och fler unga människor testar någon gång narkotika.

De som beställer via nätet finns i alla åldrar, men de allra flesta är unga. Nätdrogerna leder till missbruk, personskador och ibland slutar det så illa att unga personer dör. På olika Flashbacks forum finns också många diskussioner om hur man kan laborera med olika sorters tabletter och läkemedel som ännu inte blivit narkotikaklassade.

Igår rapporterade Sveriges Radio att droganalysenheten vid Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) räknar med att få in omkring 30 000 ärenden – i år! Detta innebär en fördubbling av antalet ärenden på tio år.

Polisen skickar ofta in sådant som man kan misstänka är narkotika, dopningspreparat eller annat farligt ämne. Under de senaste tre åren har man börjat upptäcka många nya substanser. I år räknar man med att hitta en ny substans varje vecka i nätdroger. Efterfrågan på drogerna är stor, drogerna är lätta att få tag på och langarna är svåra att få fast.

Förra året narkotikaklassades ungefär ett 30-tal nya substanser. Men tillverkarna av droger är smarta och snabba. När en substans blivit narkotikaklassad och förbjuden så tas nya substanser fram, snarlika någon substans som redan blivit narkotikaklassad och försvunnit från marknaden. De ligger alltid ett steg före.

Enhetschefen för droganalys på SKL säger att de hela tiden måste försöka jobba effektivare och smartare för att kunna leverera de här ärendena på så kort tid som möjligt.

Jag tycker att det måste bli enklare att få bort farliga substanser från marknaden, genom att tillåta att preparat som kemiskt liknar varandra klassas som narkotika eller hälsofarliga i grupp. Redan idag har flera EU-länder, som ett led i kampen mot nätdrogerna, börjat klassa hela kemiska grupper, med samma uppbyggnad och effekt, som narkotika eller hälsofarliga produkter.

Idag utreds varje ämne var för sig av Statens folkhälsoinstitut och Läkemedelsverket, innan regeringen fattar själva beslutet. Det systemet har uppenbara brister. När ett visst preparat har förbjudits ändrar tillverkaren snabbt någon kemisk molekyl så att en liknande drog åter kan säljas lagligt via Internet – tills myndigheterna hinner utreda och stoppa även den.

Detta är en katt-på-råtta-lek, med cyniska grova kriminella, som har som idé att unga människor ska förstöra sina liv. Detta måste vi göra allt vi kan för att stoppa!


fredag 27 september 2013

Lättare att komma åt näthatarna



I dag överlämnar regeringen en remiss till Lagrådet med förslag på ändringar på tryck- och yttrandefrihetens område. Remissen innehåller förslag som ger enskilda personer en starkare processuell ställning i ärekränkningsmålen och ett ökat skydd för den personliga integriteten. Regeringen föreslår också att kravet i brottsbalken på särskilda skäl för att väcka allmänt åtal för förtal och förolämpning tas bort.

Detta gör det lättare att arbeta mot förtal på internet - och inte minst att komma åt de sk näthatarna.

Här hittar du Lagrådsremissen Några ändringar på tryck- och yttrandefrihetens område

tisdag 24 september 2013

Besök i Kalmar län

 
Idag har jag besökt Kalmar län. I Kalmar gjorde vi ett verksamhetsbesök vid överförmyndarnämnden. Här träffade jag också överförmyndare Ann Wribe, övriga handläggare från överförmyndaren, Anna-Britt Wejdsten ledamot i överförmyndarnämnden samt Björn Brändewall och Ronja Ismail, lokala riksdagskandidater.

Efter besöket hos överförmyndarnämnden har jag fått bekräftat att det behövs en rejäl översyn och utredning av överförmyndarnas verksamheter. Lagstiftningen är i delar mycket gammal och många konstiga situationer kan uppstå då t.ex. en god man avlider eller då ensamkommande flyktingbarn får permanent uppehållstillstånd.
 
Under dagen har jag också träffar Kustbevakningen kusttration i Oskarshamn och den lokala polismyndigheten i Hultsfred. En fullspäckad dag med intressanta möten!
 
 
 

måndag 23 september 2013

Romregister är vämjeligt, oetiskt och olagligt


Idag publicerar Dagens Nyheter en granskning av ett hemligt register hos polisen över romer i Sverige.

Om uppgifterna stämmer är det oerhört allvarligt. Att registrera människor enbart baserat på etnicitet står i bjärt kontrast till allt vad jag och mitt parti står för.

Det räcker inte med att se till vad som har hänt. Vi måste också belysa det bakomliggande syftet och den tilltänkta praktiska tillämpningen.

Romer är en utsatt grupp i Sverige som diskrimineras och fördomarna mot romer i vårt samhälle är utbredd. Detta är ovärdigt vårt demokratiska välfärdssamhälle, och underminerar allt arbete och de goda krafter som arbetar för romers jämlikhet.

Snatteri är inget annat än stöld


Idag skriver jag i Expressen om att det är dags att plocka bort den för minskande brottbeteckningen snatteri och kalla stölderna för vad de faktiskt är stöld. Med detta följer också en skärpt syn på upprepad brottslighet. Det skall vara lättare att gripa, anhålla och häkta personer i stöldligor.

Färska siffror från Handelns utredningsinstitut visar att det stjäls för sex miljarder kronor i butiker varje år. Trots detta är det inte mer än ett på tusen snatteribrott som leder till påföljd.
Genom att avskaffa begreppet "snatteri" markerar vi allvaret i denna typ av brottslighet. Den som stjäl för första gången måste inse allvaret så att brottet också blir det sista. Annars är det risk att beteendet fortsätter.

Snatterier är ett stort problem för många butiksinnehavare, men denna typ av brottslighet är lågt prioriterad hos polisen.

Handlare har inte mycket att sätta emot när exempelvis kriminella gäng vid flera tillfällen stjäl från samma butik. Det är brott som drabbar personal, kunder och företagare hårt, både ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett mänskligt. I förlängningen påverkar också detta alla oss kunder. Butikerna tvingas till att höja sina priser, för att täcka det ökande behovet av säkerhetsutrustning och de ekonomiska förluster som snatterierna orsakar. Snatteribortfallet motsvarar 1 290 kronor för varje svenskt hushåll.

Vare sig det gäller engångsföreteelser eller organiserad brottslighet måste vi vara tydliga: Stöld är stöld och det accepterar vi inte!

Artikeln hittar du här.

torsdag 19 september 2013

För få uppklarade brott - spelplanen för kriminella måste ändras.


Här är en bild från igår hos polisen i Eskilstuna. Där vi diskuterade grova brott och de liv som förstörs i brottslighetens spår. När det gäller dessa brottstyper är personuppklaringen särskilt svår.
 
Under det första halvåret 2013 personuppklarades 110 000 brott, vilket är en minskning med 15 500 brott eller 12 procent jämfört med samma period 2012. Detta enligt färsk statistik från BRÅ.
 
Polisens effektivitet måste öka. Det handlar om teknik, organisation, ledarskap och verktyg som måste vässas. Men det handlar också om att fler måste våga vittna, hela rättskedjan vässas och att mängdbrott med hög uppklarning anmäls och lagförs i större omfattning. Vi måste våga ifrågasätta de omfattande förundersökningsbegränsningarna som innebär att kriminella slipper straff och brottet de facto inte ”klaras upp” eller lagförs. Rabatterna på många brott måste således minska! Detta driver vi på för i Allianssamarbetet.
 
Nedan följer BRÅs egen och min egen analys av dagens färska siffror.
 
Trafikbrott, langningsbrott (olovlig försäljning och olovligt innehav av alkoholdrycker), ringa narkotikabrott och snatteri var de brottstyper som stod för den antalsmässigt största minskningen av de personuppklarade brotten.
För några brottskategorier ökade antalet personuppklarade brott, det gäller bland annat bedrägeribrott och bidragsbrott.
Personuppklaringsprocenten uppgick till 16 procent för samtliga brott, vilket är en minskning med 2 procentenheter jämfört med första halvåret 2012. Minskningarna i de fyra ovan nämnda brottstyperna (trafikbrott, langningsbrott, ringa narkotikabrott och snatteri) ligger bakom större delen av minskningen av personuppklaringsprocenten.
Det kan tilläggas att personuppklaringsprocenten t.ex. inte har minskat för brott mot liv och hälsa, som främst omfattar misshandel (16,6 procent 2013 mot 16,3 procent 2012).
För misshandel specifikt var personuppklaringsprocenten 17,1 procent första halvåret 2013 och 16,8 procent första halvåret 2012.
Merparten av minskningen i den totala personuppklaringsprocenten kan således förklaras av minskningar i antalet anmälda och personuppklarade brott inom brottstyperna: langningsbrott, trafikbrott, ringa narkotikabrott och snatteri.
 
En fjärdedel av minskningen av de personuppklarade brotten förklaras av att det under perioden som mättes 2012 (och som vi nu jämför med) personuppklarats stora ärenden gällande langning i Kronobergs län. Lärdomen här är att vi alltså skall slå mot storlangare. Ökar uppklarningen och minskar missbruket bland våra ungdomar.
 
Ytterligare cirka en fjärdedel av den totala minskningen består av en nedgång i anmälda och personuppklarade trafikbrott, vilket förklaras av att arbete med trafikbrotten – rätt eller fel - nedprioriterats inom polisen till förmån för andra, mer svåruppklarade brottsområden. Trafikbrott har ju väl ungefär 99 procents personuppklaring.
 
Enligt statistiska prognoser för helåret 2013 kommer personuppklaringsprocenten att
ligga kvar på 16 procent, 1 procentenhet lägre än helåret 2012. De senaste tio åren har personuppklaringsprocenten legat mellan 16 och 18 procent.
 
 

Duktiga lärare ska ha bra betalt

 
Igår presenterade finansminister Anders Borg regeringen budgetproposition för 2014. Runt om i Sverige hade Alliansen pressträffar. Jag medverkade på pressträffen i Eskilstuna tillsammans med Alliansens rättsgrupp och justitieminister Beatrice Ask. 
 
I årets budget storsatsar Folkpartiet och regeringen på höjda lärarlöner. Duktiga lärare ska ha bra betalt. Antalet karriärtjänster flerdubblas redan till hösten 2014. En del ska öronmärkas till skolor i utanförskapsområden. Vi ska också utreda hur karriärtjänster ska kunna införas i förskolan.
 
Jag gläds också åt att vi aldrig har haft mer resurser för vår välfärd än vad vi har idag. Sverige har aldrig haft fler anställda. Välfärdens resurser kommer dock aldrig att upplevas att räcka till. Med fokus på jobb ökar också skatteintäkterna. Vi får inte glömma att det är höga skatteintäkter vi behöver för vår gemensamma välfärd. Inte höga skatter.

 
 

tisdag 10 september 2013

En seger för oss som älskar fotboll!



Förra veckan träffade jag representanter från Svensk Elitfotboll och Svenska Fotbollsförbundet för att diskutera poliskostnader i samband med idrottsevenemang. Idag kom beskedet från regeringen: ersättningsskyldigheten för polisbevakning i samband med idrotts- och kulturevenemang tas bort!

Detta är goda nyheter som är bra för klubbarna, bra för säkerheten och bra för alla oss som älskar fotboll!

Problemet med nuvarande lagstiftning har varit att polisens utdebitering av kostnader för polisinsatser i samband med fotbollsmatcher har varit alltför kreativ. Medbetalningsmodellen har varit obegriplig och godtycklig, vilket har varit förödande för många klubbar.

Det är också bra att förslaget som presenteras idag inte innebär någon förändring när det gäller ansvars­för­del­ningen mellan polis och arrangör. Huvudansvaret för ordning och säkerhet ska även fortsättningsvis ligga på arrangören.
 

Solidaritet, arbete och bildning - på besök i Kumla


Att vara ute och träffa människor är det absolut roligast i uppdraget som politiker. Igår hade jag tillsammans med vår gruppledare i Kumla, Christina Örjnebjär, möjlighet att göra bra besök med liberal prägel.

Solidaritet, arbete till alla och bildning var temat för de tre besöken.

Det första besöket var på Frejgården där vi togs emot av ansvarige Mathias Nordin. Kumla kommun är en av de kommuner i Sverige som tar emot ensamkommande asylsökande barn som kommer till Sverige utan föräldrar eller annan legal vårdnadshavare.

Frejgården startades våren 2010 och den första ungdomen flyttade in den 17 maj samma år. Frejgården har 12 platser för pojkar i åldern 15-18 år där några är asylsökande och några har fått uppehållstillstånd. 3 av platserna är alltid tillgängliga för asylsökande. De flesta pojkarna är från Afghanistan och Somalia.

Målet med verksamheten är att ungdomarna ska få ett tryggt bemötande. Allt eftersom ungdomarna utvecklas börjar förberedelserna för att kunna flytta ut från boendet till en träningslägenhet eller utslusslägenhet. Hösten 2011 riktade socialstyrelsen kritik mot Kumla kommun och Frejgården. En turbulent tid följde med stor personalomsättning men 2012 ansåg socialstyrelsen att boendet uppfyllde alla krav och man avslutade ärendet.

Därefter var vi till ICA-profilen som fått pris som den företagare som betytt mest för funktionshindrade i Kumla. Ulf Danielsson anställer (eller ställer upp med praktikplatser) för människor med  funktionshinder eller som av andra skäl står långt från arbetsmarknaden

Ulf Danielsson ”har betytt väldigt mycket då han dels har anställt mycket personal med funktionshinder och han är med och arrangerar mycket i deras verksamheter. Han är en man med ett gott hjärta, säger Anneli Nilsson på Kumla Promotion” (Citat från Kumlanytt)

Eftermiddagen toppades upp med ett besök på Kumlas väl använda och väldigt vackra bibliotek.

Svensk Biblioteksförening har visat att Kumlas bibliotek används flitigt. I snitt lånas här tio böcker per invånare och år. Samtidigt görs tio besök per invånare och år på Kumlas bibliotek. Även barnen är flitiga låntagare på Kumlas bibliotek. I snitt lånas 25 barnböcker per barn och år på Kumlas bibliotek. Kumlas bibliotek är tveklöst de mest utnyttjade i Örebro län. Inte minst beror detta på en medvetens satsning på att göra biblioteket tillgängligt och möta människor i alla åldrar.

Att ta emot människor på flykt, hjälpa och stötta de mest utsatta och att främja läsning och bildning är ju en av flera bra sammanfattningar på liberalismen. Det är också sammanfattning på gårdagen i Kumla!
 
På bilden är vi i bibliotekets sagorum!

Beklagligt att Ask inte vill ha europeisk åklagare

 
 
I fredags skrev jag tillsammans med Olle Schmidt och Tina Acketoft en artikel i SvD om behovet av mer samarbete för att stoppa bedrägeri och organiserad brottslighet inom EU.

Vi anser att det är beklagligt att justitieminister Beatrice Ask inte stödjer EU-kommissionens förslag om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet för att skydda skattebetalarnas pengar från bedrägeri. Vi välkomnar förslaget och vill att det europeiska samarbetet mot bedrägerier utvecklas.

 

fredag 6 september 2013

Tydligt och konsekvent eller inte alls



Igår träffade jag, tillsammans med mina alliansvänner i justitieutskottet Krister Hammarbergh (M), Johan Linander (C) och Stefan Svanström (KD), representanter från Svensk Elitfotboll och Svenska Fotbollsförbundet för att diskutera poliskostnader i samband med idrottsevenemang. Mötet uppmärksammades både av Dagens Juridik och Sveriges Radio.

Problematiken, som bl.a. diskuterades på mötet, är att i dagens läge stryps flera elitklubbar i fotboll ekonomiskt. Allt till en följd av polisens kreativa utdebitering av kostnader för polisinsatser i samband med fotbollsmatcher. Jag anser att läget är ohållbart, orättvist och obegripligt.

Antingen tas rätten att debitera kostnader till idrottsklubbar bort helt, eller så behandlas alla lika. Då får alla elitklubbar betala en begränsad del av kostnaderna för säkerheten, då det skapar fortsatt drivkraft för klubbarna att fokusera på säkerheten kring arrangemangen. Det krävs då en begriplig medbetalningsmodell som är avgränsad i tid och rum kring arrangemanget och med ett kostnadstak.

Tydligt och konsekvent eller inte alls.