Rättare sagt om företag och politik

Idag har jag en replik inne i Aftonbladet (du kan också hitta den på min hemsida ), där jag svarar på Alexander Bards artikel rörande Sveriges narkotikapolitik. Han vill avskaffa den restriktiva linjen - det vill inte jag. Nedan är debattartikeln i sin helhet: Farligt att romantisera narkotikabruk Alexander Bard gör i en artikel den 4 juni en analys av människors narkotikaanvändning. Visst är det möjligt att folk knarkar för att de tycker att det är kul - till en början. Om det inte fanns några positiva upplevelser av droger vore det ju obegripligt att vissa faktiskt faller för det. Men den svenska narkotikapolitiken bygger på att de negativa effekterna väger tyngre. Det är därför det är kriminellt att använda droger i Sverige. Lagstiftningen har ett brett stöd och internationell statistik visar att den är effektiv. Syftet är att skapa bästa möjliga förutsättningar att tidigt gripa in mot ett missbruk. Vi ska vara glada över att andelen unga människor i Sverige som någon gång testar n...

I dagens Metro kan man läsa om hur knarkpriserna halverats de senaste 20 åren (även i DN och SvD ). Samtidigt har även tillgängligheten av narkotika, under samma period, kraftigt ökat. Slutsatserna kommer från CAN:s (Centralförbundet för alkoholupplysning och narkotikaupplysning) senaste rapport som nyligen presenterades. Rapporten visar samma resultat som tidigare rapporter angående drogutvecklingen i Sverige, vilket jag även uppmärksammat här på bloggen och i artiklar. För inte så länge sedan ledde en av dessa artiklar till att jag fick rött ljus i SvD:s faktakoll. Men tyvärr är det bara att konstatera att också denna rapport stärker mitt påstående (”allt fler unga kommer tidigt i kontakt med droger”). Ingen hade blivit gladare än jag om den hade visat på motsatsen. Enligt Överläkare Stefan Sparring, som intervjuas i tidningen, beror den ”nya knarkvågen” framför allt på att tillgången av narkotika bland landets unga har ökat. Det stora utbudet gör så att dels narkotikapriserna håll...

På SvD´s faktakoll hävdas att mitt påstående "alltfler unga kommer tidigt i kontakt med droger" (som jag använt i en artikel som publicerades på SVT:s hemsida den 18 mars) inte stämmer. Som källa använder sig SvD av CAN:s senaste skolundersökning. Om man enbart använder dessa siffror går det givetvis att tolka det så att ungas kontakt med droger inte har ökat nämnvärt den senaste tioårsperioden. Men kollar man bara lite bredare i samma undersökning eller i andra större undersökningar som CAN gjort är bilden en helt annan. För det första står det i faktiskt på sida 112 i CAN:s större rapport om droger - Drogutvecklingen i Sverige. Vilken du kan hitta här . "Ökningen upphörde efter millennieskiftet och byttes åter i en minskning, men de allra senaste åren är det en liten ökning av andelen skolelever som svarar att de någon gång prövat narkotika. År 2009 uppgav 8% detta i årskurs 9 medan andelen som rapporterade detta i gymnasiets årskurs 2 var dubbelt så hög". Dessa...

Tvivelaktiga personer använder främst nätet för att sälja allt de kan med en drogande effekt - inte minst till ungdomar. Markanden är stor och preparaten är många. Nu har de tagit steget längre. En godisbutik i centrala Göteborg påstås utan skrupler börjat sälja droger som ännu inte hunnit klassats som narkotika (här i DN och SvD ). Effekten av drogerna är dock likvärdig narkotikaklassade preparat, och framför allt ofta lika skadliga. Den nu aktuella drogen liknar den tidigare nätdrogen ”Spice”, som blev narkotikaklassad för mindre än ett år sedan. Nu har drogtillverkarna ändrat några atomer i cannabinoiden - och simsalabim så är drogen helt plötsligt laglig igen. Jag menar att lagstiftningen borde vara inriktad på att förbjuda substanser utifrån deras effekt, istället för som idag från på deras exakta kemiska uppbyggnad. En sådan modell, där man således till viss del kan gruppklassa droger används i andra europeiska länder. Människor som har behov av att inneha vissa av dessa synteti...

Få saker kan förstöra livet så mycket som missbruk av narkotika. Det bästa sättet att minska narkotikans skadeverkningar är att avbryta ett missbruk så tidigt som möjligt. Jag arbetar därför för att även polisen ska kunna genomföra drogtester av unga personer - även under 15 år - som misstänks vara påverkade. I ett aktuellt lagstiftningsärende har Lagrådet avrått från detta. Lagrådets yttrande är ett sammelsurium i politisk argumentation/retorik och bidrar knappast till något annat än att alla vi som menar att Sverige egentligen borde ha en författningsdomstol tappar i argument. Det framstår som om Lagrådet helst av allt skulle vilja avkriminalisera eget bruk. Jag känner inte till dessa aktuella domares historia, men det vore intressant att gräva i hur de agerade på 70- och 80-talet när detta debatterades och vi senare kriminaliserade eget bruk av narkotika. Det känns världsfrånvänt att ett drogtest av en svensk polis på en misstänkt drogad 14-åring är en för grov kränkning av integrit...

Sverige är skyldigt att vidta alla lämpliga åtgärder, innefattande lagstiftningsåtgärder, administrativa och sociala åtgärder i upplysningssyfte, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika. Detta framgår av FN:s barnkonvention. Det finns massor att göra för att se till att vi bättre förebygger narkotikamissbruk bland unga människor, snabbare narkotikaklassar nya droger och förbättrar samarbetet mellan olika myndigheter. Nyligen redovisades att var fjärde rektor - förutom andra åtgärder - även kan tänka sig slumpvisa frivilliga drogtester av skolelever som ett verktyg i arbetet för elevers hälsa. Vid en misstanke om missbruk är skolan alltid skyldig att anmäla till socialtjänsten. Denna anmälningsskyldighet förutsätter inte att det är klarlagt att socialnämnden behöver ingripa utan att även svårbedömda och obestyrkta uppgifter som tyder på detta ska anmälas till sociala myndigheter Däremot säger Skolinspektionens jurister att det krävs lagstöd för friviligga slumpmässiga d...