Polisens brottsförebyggande arbete
Effektiviteten i det svenska rättsväsendet är inte tillräcklig, och problemen är tydligast hos den myndighet som flest människor möter - polisen.
Enligt en ny rapport från Riksrevisionen (Polisens brottsförebyggande arbete – har ambitionerna uppnåtts?) planerar polisen varje år brottsförebyggande insatser för 5 miljarder kronor. Bara hälften av dessa insatser genomförs fullt ut. Det är även oklart hur framgångsrika insatserna är, det vill säga, om de förhindrar brott. Det är ytterst allvarligt att det inom polisen saknas kunskap om vilka åtgärder som är effektiva för att förebygga brott. Detta måste rättas till. Det krävs bland annat fler, och bättre, uppföljningar samt ett mer evidensbaserat förebyggande arbete. Men det krävs annat också.
Enligt Riksrevisionen är en av anledningarna till problemen en bristande styrning inom polisen, samt mellan polisen och regeringen. Även andra rapporter har pekat på att det finns brister i polisens ledning och styrning. Det är därför även ytterst viktigt att polisen organiserar sig på ett sådant sätt att både styrningen och effektiviteten blir bättre.
Dagens uppdelning i 21 polismyndigheter, med i praktiken exakt samma uppgifter, säger sig självt vara en ineffektiv modell. Det innebär omfattande administrativt dubbelarbete och revirtänkande. Därför behöver polisen samlas i en och samma myndighet. Frigjorda resurser ska användas till att stärka polisens lokala förankring och öka kvaliteten i kampen mot den grova brottsligheten. Regeringen tillsatte nyligen en utredning om just detta. Det är mycket bra.
Polisen behöver också en kraftfull nationell enhet som bekämpar grova brott över hela landet. Dagens Rikskriminalpolis måste förstärkas med en enhet där polis och åklagare tillsammans bekämpar den grova organiserade brottsligheten. Enheten ska ha mandat att prioritera och leda operationer över hela landet. I denna enhet bör centrala delar av Ekobrottsmyndigheten ingå, för det finns inte längre avancerad grov brottslighet som inte också är del av ekonomisk kriminalitet.
Polisen är bra på polisarbete, men det krävs experter också. Ska polisen lösa grova brott krävs inte bara poliskompetens utan även psykologer, matematiker, sociologer, jurister, ekonomer och andra experter. Den redan idag välutbildade svenska polisen bör också få sin utbildning formellt akademiserad så som den är för socionomer och sjuksköterskor. Det är vi i regeringen överens om. Då får vi en välbehövlig koppling mellan polisforskning och praktiskt polisarbete.
Avslutningsvis är det även dags att rensa polisens arbetsuppgifter, så att polisen tillåts fokusera på sina kärnuppgifter. En polis som bevakar vasaloppet löser inga brott. Det är dags att polisen får koncentrera sig på de uppgifter som den är till för.
Nyheten på SR och TV4.
Enligt en ny rapport från Riksrevisionen (Polisens brottsförebyggande arbete – har ambitionerna uppnåtts?) planerar polisen varje år brottsförebyggande insatser för 5 miljarder kronor. Bara hälften av dessa insatser genomförs fullt ut. Det är även oklart hur framgångsrika insatserna är, det vill säga, om de förhindrar brott. Det är ytterst allvarligt att det inom polisen saknas kunskap om vilka åtgärder som är effektiva för att förebygga brott. Detta måste rättas till. Det krävs bland annat fler, och bättre, uppföljningar samt ett mer evidensbaserat förebyggande arbete. Men det krävs annat också.
Enligt Riksrevisionen är en av anledningarna till problemen en bristande styrning inom polisen, samt mellan polisen och regeringen. Även andra rapporter har pekat på att det finns brister i polisens ledning och styrning. Det är därför även ytterst viktigt att polisen organiserar sig på ett sådant sätt att både styrningen och effektiviteten blir bättre.
Dagens uppdelning i 21 polismyndigheter, med i praktiken exakt samma uppgifter, säger sig självt vara en ineffektiv modell. Det innebär omfattande administrativt dubbelarbete och revirtänkande. Därför behöver polisen samlas i en och samma myndighet. Frigjorda resurser ska användas till att stärka polisens lokala förankring och öka kvaliteten i kampen mot den grova brottsligheten. Regeringen tillsatte nyligen en utredning om just detta. Det är mycket bra.
Polisen behöver också en kraftfull nationell enhet som bekämpar grova brott över hela landet. Dagens Rikskriminalpolis måste förstärkas med en enhet där polis och åklagare tillsammans bekämpar den grova organiserade brottsligheten. Enheten ska ha mandat att prioritera och leda operationer över hela landet. I denna enhet bör centrala delar av Ekobrottsmyndigheten ingå, för det finns inte längre avancerad grov brottslighet som inte också är del av ekonomisk kriminalitet.
Polisen är bra på polisarbete, men det krävs experter också. Ska polisen lösa grova brott krävs inte bara poliskompetens utan även psykologer, matematiker, sociologer, jurister, ekonomer och andra experter. Den redan idag välutbildade svenska polisen bör också få sin utbildning formellt akademiserad så som den är för socionomer och sjuksköterskor. Det är vi i regeringen överens om. Då får vi en välbehövlig koppling mellan polisforskning och praktiskt polisarbete.
Avslutningsvis är det även dags att rensa polisens arbetsuppgifter, så att polisen tillåts fokusera på sina kärnuppgifter. En polis som bevakar vasaloppet löser inga brott. Det är dags att polisen får koncentrera sig på de uppgifter som den är till för.
Nyheten på SR och TV4.
Kommentarer