tisdag 16 december 2014

Kränkande registrering. Igen.



Ekots avslöjande om ännu ett register är allvarligt. Nu om kvinnor som är eller är sannolika brottsoffer. Stämmer uppgifterna måste registreringens laglighet snabbt undersökas. Jag förväntar mig att både polisen och tillsynsmyndigheterna (t.ex. Datainspektionen) agerar för att gå till botten med detta.

Varje brottsoffer har rätt att känna sig trygg med att känsliga personuppgifter inte hanteras vårdslöst inom polisen. Det är särskilt viktigt när det handlar om våld i den egna relationen, där brottsoffret är särskilt utsatt.

Om det stämmer att känsliga personuppgifter om religion, etnisk tillhörighet, sjukdom etc. ligger fritt sökbara i en vanlig Excel-fil är det helt oacceptabelt.

Polisen har tilldelats ett samhällsuppdrag att bekämpa brott och måste kunna hantera känsliga uppgifter om det är nödvändigt i en brottsutredning. Därför finns det också mycket strikt lagstiftning om hur dessa uppgifter ska hanteras. Om det med fog kan ifrågasättas hur polisen hanterar känsliga personuppgifter så drabbar det inte bara enskilda människors personliga integritet, det skadar också allmänhetens tilltro till polisen och försvårar därmed polisens möjlighet att sköta sitt brottsbekämpande uppdrag.

Det är viktigt att förbättra den systematiska och långsiktiga tillsynen av polisen. Därför arbetar vi nu med att skapa en ny och oberoende tillsynsmyndighet för såväl Polisen som Kriminalvården. En skärpt tillsyn hjälper till att upptäcka systemfel och därmed förbättra både rättssäkerhet och effektivitet.

Spelmarknaden måste moderniseras


Folkpartiet har i ett årtionde krävt en moderniserad och mer öppen spelmarknad med socialt ansvar - öppen för konkurrens, men inte för frihet att göra vad som helst. 
 
Avregleringen av spelmarknaden är nödvändig och önskvärd. Men den ska vara ansvarsfull med det bästa för samhället för ögonen. Då ökar glädjen för idrotten samtidigt som den som riskerar ett spelmissbruk kan få bättre hjälp. Slutligen öppnar vi upp för en verksamhet som kan skapa än fler nya och kreativa jobb i Sverige istället för i andra länder.

Om detta skrev jag tillsammans med Barbro Westerholm och Bengt Eliasson i NA i veckan.







torsdag 11 december 2014

Alliansen pressar regeringen om rättspolitiken


 

 
Justitieutskottet har idag justerat budgetbetänkandet för 2015, efter att regeringen misslyckats med att få stöd för sin budget i riksdagen. Justitieutskottet föreslår på Alliansens initiativ fyra viktiga tillkännagivanden till regeringen. Förutom att vi antagit Alliansens budget om 40,8 miljarder till rättsväsendet som helhet varav 21,1 miljarder till Polisen.

 
Justitieutskottet kräver att regeringen ska redovisa vilka åtgärder man vidtagit för att öka antalet lokala poliser. Arbetet mot bostadsinbrott och brottslighet av djurrättsaktivister ska ges ökad tyngd och regeringen ska vidta ytterligare åtgärder för att stärka rättsväsendets kompetens i arbetet mot brottslighet på nätet. S, V och MP är emot skärpta straff för bostadsinbrott och att rättsväsendet i högre grad än idag ska prioritera arbetet mot djurrättsaktivister som begår grova brott.

 
 Alliansen och justitieutskottet vill att regeringen ska prioritera arbetet mot bostadsinbrott. Vi återkommer till ett ärende om skärpta påföljder till dessa allvarliga brott. Vi vill att den nya polisorganisationen ska bidra till att det lokala inflytandet inom polisen ökar. Vi behöver fler synliga och närvarande poliser i hela landet. Justitieutskottet begär därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redovisning av vad man gör för att öka polisens lokala närvaro i enlighet med polisreformens intentioner.

-           
Rättsväsendet måste i betydligt högre grad än idag prioritera arbetet mot de djurrättsaktivister som begår grova brott. Regeringen måste se över vilka möjligheter som finns för att erbjuda ett bättre skydd för dem som utsätts för hot och skadegörelse säger Internet innebär stora utmaningar när det gäller att bekämpa brott. Bluffakturor, identitetsstölder och grooming är några exempel. Det behövs nya metoder och kunskap hos polis och rättsväsende, men också modernare lagstiftning. Det är därför bra att utskottet tillkännager för regeringen att rättsväsendets kompetens i arbetet mot brott på nätet behöver stärkas.

fredag 5 december 2014


Alliansregeringen lämnade efter sig ett Sverige med god ekonomi, med reformer som gynnade jobb och sysselsättningen. Reformer som fick Sverige att växa och välfärden att förbättras. Ett Sverige som stod sig väl i den globala konkurrensen.

Den budgeten som den röd-grön regeringen presenterade och som föll i veckan skulle för Sverige del inneburit en kraftig inbromsning av ekonomin i Sverige. Färre i jobb och minskad tillväxt. En återgång till utbyggda bidrag och kraftigt höjda skatter på arbete och företagande. Det är helt fel väg att gå om vi vill att Sverige ska bli vinnare i den globaliserade värld vi lever i.

Nu stundar ett nyval. Den röd-gröna regeringen har inte bara visat att den inte klarar av att hålla ihop regeringsmakten; att den inte lyckas få igenom sin politik. Den har också visat vilken politik den vill föra - en politik som skulle medföra sämre tillväxt, färre i jobb, med minskad konkurrenskraft som följd. Och i slutändan en försämrad välfärd.

Slutsatsen av globaliseringen och våra utmaningar måste istället bli att vi stärker Sveriges internationella konkurrenskraft. Ingen uppgift är viktigare för Sveriges riksdag under kommande år. Vår välfärd och vår trygghet vilar på att företag startas, utvecklas och växer i Sverige. Bara så lägger vi en fortsatt grund för vår gemensamma välfärd. Vi måste därför värna alla jobb i Sverige genom att fortsätta göra det billigare att anställa så att fler kan betala skatt. Det måste bli lättare att starta och driva företag. Arbetsrätten behöver moderniseras såsom progressiva fackföreningar de facto varit beredda att göra under en längre tid. Tryggheten till morgondagens jobb ligger inte i lagen om anställningsskydd utan i att vi som individer har tillgång till mer av ett livslångt lärande. Vi behöver uppmuntra investeringar från så väl stat, företag och privatpersoner. Dessa reformer tillsammans med en rad andra kommer bygga Sverige starkt och konkurrenskraftigt i en globaliserad värld.
 
Jag skrev om just detta i Nerikes Allehanda i onsdags.

 



 

onsdag 26 november 2014

Bristande integritetsskydd?


 

Högsta förvaltningsdomstolen har i en aktuell dom (3695-14) beslutat att Socialstyrelsen ska lämna ut uppgifter om namn samt datum för utfärdande och upphörande av legitimation avseende samtliga legitimerade sjuksköterskor till ett vårdföretag i Norge. Domstolen konstaterar i domen att personuppgiftslagen inte gäller för bolaget eftersom det är etablerat i Norge (4 § personuppgiftslagen). Bolagets behandling av de aktuella uppgifterna kan följaktligen inte stå i strid med den lagen. Därav följer också att bestämmelsen i 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen om att sekretess gäller för personuppgift, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen, inte är tillämplig.

 

Att lagstiftningen har skilda regelverk för utlämnande av personuppgifter till Sverige och till utlandet är en fråga som även berördes i offentlighets- och sekretesskommitténs delbetänkande ”Offentlighetsprincipen och den nya tekniken” (SOU 2001:3, s. 192 f.).
 
Fp tar nu upp frågan med justitieministern. Svaret blir intressant.

 

tisdag 25 november 2014

Barn har rätt till sina föräldrar


I fredags träffade jag och Maria Ferm (MP) Maria Ahmed och hennes klasskamrater. Det var ett mycket gripande möte. Marias öde engagerar. Hennes kamp för att hennes pappa ska få stanna i Sverige lämnar igen oberörd.

Maria Ahmed kom till Sverige som ensamkommande flyktingbarn för tre år sedan. På sin väg från Afghanistan splittrades familjen. Maria hamnade i Örebro – ensam. Hon var bara nio år gammal.

2013 lyckades hennes pappa ta sig till Sverige för att återförenas med sin dotter. Lyckan var stor. Men i somras fick Marias pappa avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Sedan dess har Maria och hennes klasskamrater engagerat sig för att Marias pappas ska få stanna. De har skrivit protestlistor, kontaktat media och sökt upp politiker.

Inget barn ska behöva uppleva det som Maria nu tvingas gå igenom.  Min mening är att barn och föräldrar ska ha rätt till att återförenas - barn har rätt till sina föräldrar. Idag har föräldrar rätt att återförenas med sina barn men samma rättighet gäller inte barnen. Hade Marias pappa varit den som först kom till Sverige, fått uppehållstillstånd så hade Maria också fått stannat. Men nu när Maria (barnet) är den som först kom finns inte samma möjligheter. Svensk lagstiftning måste därför ändras. En viktig pusselbit i detta arbete är att göra FNs Barnkonvention till svensk lag.

 
Läs om beöket här:

torsdag 23 oktober 2014

Rättsväsendet får betala i sossarna Sverige



 
Efter åtta år av resursförstärkningar till rättsstaten planerar nu regeringen för minskade resurser. De stora utmaningar som svensk polis står inför när det gäller den nya organisationen 1 januari lämnas utan verkliga svar. Redan nästa år börjar neddragningarna på svensk polis. Budgeten är en besvikelse för alla som menar att rättsstaten är central för vår välfärd och en fungerande demokrati.

 
Det är de redan utsatta människorna som drabbas hårdast av en rödgrön nedrustning av rättsstaten. Det är kvinnor som misshandlas, barn i miserabla miljöer och äldre som drabbas av brott. Här finns förlorarna på den rödgröna politiken.

 
Kommande år ser vi dessutom utstuderade högriskbesparingar på kvaliteten inom kriminalvården och i våra domstolar. Detta vittnar om en bristande demokratisyn. Minskade resurser till rättsstaten var inte det Socialdemokraterna gick till val på. Ryggradslöst och beklämmande av den rödgröna regeringen är en vänlig beskrivning

onsdag 8 oktober 2014

Fler barn utnyttjas på nätet

Idag kunde man höra på SR Ekot hur antalet anmälda brott vad gäller utnyttjande av barn för sexuell posering ökar kraftigt. Mellan 2009 och 2013 ökade anmälningarna med över 400 procent. Ökningen fortsätter även i år. Redan i juli överskreds 2013 års siffror.

Samtidigt är den nattsvarta sanningen den att mörkertalet är mycket stort eftersom så få vågar anmäla den här typen av brott. Man vågar knappt tänka tanken hur många barn som egentligen blir utnyttjade varje dag.
Folkpartiet har varit drivande i arbetet mot grooming och skärpt lagstiftning, där nätpedofiler som kontaktar barn i sexuellt syfte kan dömas hårdare enligt den nya groominglagen. Grooming innebär att någon förbereder för ett övergrepp. I de flesta fall handlar det om män som söker kontakt med unga flickor. Kontakten kan sökas via chatforum på Internet eller genom kontaktannonser för att sedan successivt odla en relation som är avsedd att leda till en träff i sexuellt syfte.
Det måste vara en prioriterad fråga att skydda våra barn och unga mot sexuella övergrepp och exploatering. Vi måste ha en spetsig och välfungerande lagstiftning med hårda straff mot de perversa typer som förgriper sig på barn.

Men vi kan inte förändra världen bara genom lagar. Det är viktigt att samhället tydligt markerar vad som är okej och inte. För att skydda barn på Internet är det givetvis viktigt att föräldrar har koll på att barnen inte hamnar i svårigheter. Vi behöver också mer information. Många barn som utsätts för kränkande saker på Internet vet inte om att det kan vara ett brott. Därför är det viktigt med mer information till barn och föräldrar om detta och att polisanmäla händelserna. Internet är en murbräcka för kommunikation och öppenhet, men också här ser vi hur perversa typer är beredda att skada andra.
Andra förslag för att öka vuxennärvaron på nätet är att fritidsledare kan patrullera på internet. Också polisen kanske kunde vara synlig inom olika chatforum. Detta är värt att titta närmare på. Det är också så att andra europeiska länder använder sig av striktare kontroll över barnens surfande än vad vi gör i Sverige. Här finns också erfarenheter och diskussioner som är värda att ta del av.
Läs mer här om mina tidigare blogginlägg på ämnet.
Svårare för perversa typer på nätet.
Nätbrott.

tisdag 7 oktober 2014

Felprioriterat att förbjuda sexköp utomlands

Den nya (S+MP)-regeringen vill fokusera på att kriminalisera köp av sexuella tjänster utomlands. Vi är många som inte ställer oss bakom detta. Jag håller med om att prositution och människohandel för sexuella ändamål är allvarliga övergrepp som vi måste arbeta tydligt och riktat emot. Men med rätt resurser på rätt plats!

Att svensk polis ska spana utomlands för den här typen av brott är inte att använda resurserna på bästa sätt. Det är viktigare att bekämpa den grova sexbrottslighet som finns i Sverige, inte minst den som riktar sig mot barn.

Som det ser ut idag blir det svårt för regeringen att göra det straffbart att köpa sex utomlands. I riksdagen säger i dag en majoritet nej till förslaget.

Se gärna dagens inslag i SVT där jag intervjuas på ämnet.


FP har tagit ansvar för Sverige - nu går vi i opposition

Den 14 september och valdagen har kommit och gått. Väljarna har sagt sitt och i fredags tillträdde Stefan Löfven sin post som statsminister och hans rödgröna regering håller i skrivande stund som bäst på att flytta in i Rosenbads och regeringskansliets lokaler.

Sådan är demokratin när den är som bäst. Jag älskar Sverige.

Folkpartiet liberalerna var tydliga i regeringsfrågan inför valet. Hade Alliansen fått fler röster än de rödgröna så hade vi tillsammans fortsatt att leda Sverige. När De rödgröna nu blev något större än oss så var det givet att i förra veckan släppa fram den nya rödgröna regeringen till makten. Det kan redan nu konstateras att den S-ledda regeringen sannolikt är den svagaste koalitionen någonsin efter det att dörren bokstavligen slagits igen i ansiktet på Vänsterpartiet. Vi värderar inte Stefan Löfvens ledarskap efter hur han behandlar samarbetet med V, men vi fortsätter oavsett vårt arbete i riksdagen i opposition. Behovet av en konstruktiv socialliberal opposition kommer att vara betydande.

Om detta, framtiden och FPs fortsatta arbete i opposition skriver jag idag i NA. Vill du läsa atrtikeln i sin helhet så finner du den här.

fredag 12 september 2014

Duell i Tvärsnytt om skolan

Igår debatterade jag med vänsterpartiets Mia Sydow Mölleby i Tvärsnytt om skolan. Vi diskuterade bland annat det fria skolvalet, likvärdighet och statligt huvudmannaskap. Se gärna debatten i sin helhet här.
 

Är du intresserad av att läsa mer om folkpartiets skolpolik kan du läsa här.
Jag har också bloggat tidigare om behovet av att förstatliga skolan och hur framtiden börjar i klassrummet.

torsdag 11 september 2014

Grova våldsbrott ska leda till längre straff

Alliansen har gjort mycket under sina åtta år vid makten för att öka tryggheten och bekämpa brottsligheten. Vi har lyckats på många sätt, men det finns mer att göra.

Idag berättar Beatrice Ask i Expressen att vi vill att grova våldsbrott ska leda till längre straff och vi vill höja minimistraffet för sju grova brott efter valet.

Varje brott som begås är allvarligt och alla brottsoffer förtjänar upprättelse.  Vi i Alliansen anser att flera av dagens straffnivåer är för låga. Därför föreslår vi skärpta straff för dråp och flera andra grova våldsbrott.

I vårt gemensamma valmanifest föreslår vi i Alliansen skärpta minimistraff för följande sju brott: dråp, synnerligen grov misshandel, grov misshandel, grovt rån, grov utpressning, grovt olaga hot och grovt olaga tvång.

Vid sidan av att skärpa straffen för allvarliga våldsbrott ska vi fortsätta jobba för att dömda ska få goda förutsättningar att kunna återgå till vanliga liv utan att återfalla i brott. Kriminalvården måste ge den dömde tillfälle att göra nya livsval. Det handlar om studier och jobbförberedande åtgärder. Men det handlar också om att ge tidigare dömda en ärlig chans att starta om på nytt.

Vägen tillbaka till ett hederligt liv ska vara öppen. Detta står inte i motsats till skärpta straff.

Tvärtom. Snabba och skarpa signaler från samhället är viktigt för att markera rätt och fel, inte minst när det handlar om unga gärningsmän.

Skärpta straff är en del av Alliansens besked till väljarna inför valet. Mot oss står Miljöpartiet och Vänsterpartiet som båda vill sänka straffen kraftigt – och en otydlig socialdemokrati som ägnar två korta stycken åt rättspolitiken i sitt valmanifest.

Den 14 september bestämmer du vilken väg Sverige ska ta.

11 september - en dag att fundera över demokratin

Idag är en sådan dag där de flesta av oss vet vad vi gjorde för 13 år sedan och för 11 år sedan. För 13 år sedan kapades och flögs två passagerarflygplan in i World Trade Center i New York. Detta är en av de värsta terrorhandlingarna som vår värld skådat. Nära 3000 människor dödades i dådet och fler än 6000 skadades. Efter den 11 september 2001 förändrades världen.

Två år senare mördades Sveriges utrikesminister Anna Lindh. Jag hade en enorm respekt för Anna Lindh och hon var också en av de första politiker i riksdagen som jag såg upp till och debatterade mot i kammaren. Hon lämnade ett enormt tumrum efter sig - både politiskt och personligt.

Denna dag – årsdagen av så mycket elände – får mig alltid att fundera över demokratin. Jag tänker på hur tacksam jag är över att leva i ett land i fred och demokrati. Men jag tänker också på hoten mot demokratin och det fragila med demokratin. Jag tänker på nödvändigheten av demokrati och hur den inte är oss given, utan att varje generation måste stå upp för mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och mycket annat som vi allt för ofta tar för givet. Detta är viktigt.

Det är klart att detta blir än mer påtagligt när årsdagen infaller bara tre dagar innan vi går till val i Sverige.  

Dagligen hotas politiker i vårt land. Dessa hot är inte enbart hot mot politiker – det är ett hot mot demokratin. Under årets valrörelse har vi sett tårtningar av politiker av olika politisk övertygelse, hotfilmer hemskickade till politiker, näthatet blir också allt vanligare. Detta är naturligtvis oacceptabelt och väldigt, väldigt alvarligt.

Min partikollega, tillika demokratiminister, Birgitta Ohlsson har gett Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att göra en kartläggning av omfattningen och utvecklingen av hot, våld och trakasserier mot politiskt förtroendevalda under supervalåret 2014.

Det har tidigare gjorts två kartläggningar och dessa har visat att så många som var femte förtroendevald har blivit utsatt för hot, våld eller trakasserier. Var tionde har valt att undvika att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga på grund av utsatthet eller oro för att utsättas. Vi får aldrig låta denna utveckling gå så långt att människor vill, men inte vågar att engagera sig.

Detta är en av ödesfrågorna för vår demokratis överlevnad och utveckling.

onsdag 10 september 2014

Utfrågad av Expressen

 
Igår blev jag utfrågad av Expressen om folkpartiets rättspolitik.
 
 


Är du intresserad av folkpartiets politik i allmänhet, eller av vår rättspolitik i synnerhet - hör gärna av dig! Du kan alltid ringa vårt valcenter på 020-535353 eller maila på info@folkpartiet.se

Mer ingormation hittar du om folkpartiet här.
Och om vår rättspolitik här.

tisdag 9 september 2014

Verksamhetsbidrag till Brottsofferjourerna

Igår rapporterade SVT att det statliga verksamhetsbidraget till Brottsofferjouren (BOJ) ska minskas med tio procent under nästa år. I inslaget höjdes oroliga röster om att landets 93 lokala brottsofferjourer kommer få försämrade möjligheter att stödja brottsoffer. 

Jag vill börja med att vara väldigt tydlig med att de lokala brottsofferjourerna gör ett ovärderligt jobb med att stötta människor som utsatts för brott och deras anhöriga samt personer som bevittnat brott och behöver stöd för att våga vittna.

Dessa jourer finansieras främst med bidrag från kommunerna och det är kommunerna som har ansvar för att det finns stöd till brottsoffer. Samtidigt är det så i praktiken att många kommuner har överlåtit det konkreta brottsofferstödet på den ideella organisationen Brottsofferjouren. Att ta hand om våldsutsatta är en kommunal skyldighet enligt Socialtjänstlagen. De kommuner som inte klarar av det, bryter mot lagen. Staten stöttar brottsofferjourer och tjej- och kvinnojourer med statliga verksamhetsbidrag, men det är kommunerna som har det yttersta ansvaret.

Brottsofferjouren får en stor del av sina pengar ur Brottsofferfonden, som administreras av Brottsoffermyndigheten. I inslaget kritiserades att det har kommit in mindre pengar i fonden och att staten bör ta sitt ansvar och avsätta statliga medel eftersom den här nedskärningen får så allvarliga konsekvenser.

I en promemoria (läs mer om detta längst ner i blogginlägget) från i maj i år finns ett förslag om att höja avgifterna till brottsofferfonden, ur vilken BOJ får majoriteten av sin finansiering. Idag ligger avgiften på 500 kronor och regeringen föreslår att den ska höjas till 800 kronor. Exakt hur mycket pengar BOJ kommer få är upp till rådet för brottsofferfonden att bestämma. Med detta sagt är det osannolikt att BOJ kommer att få mindre pengar under nästa år. Dessutom, om regeringen får sitta kvar efter valet på söndag, så kommer de högre avgifterna till brottsofferfonden att höjas från och med 1 januari 2015.

Samtidigt är det är svårt att säga hur mycket mer pengar kommer BOJ få när avgifterna höjs. Men om man räknar på att lika många döms under nästa år som i år, kommer brottsoffermyndigheten totalt att få 18 miljoner kronor ytterligare, i och med avgiftshöjningen. Av brottsoffermyndighetens pengar är idag ungefär hälften verksamhetsbidrag, och av den potten får BOJ majoriteten. I runda slängar mätt, och utifrån att BOJ får en lika stor andel av verksamhetsstödet som de får idag, rör det sig därför potentiellt om cirka 4,5 miljoner kronor till.

En annan kritik som framkom i reportaget var att Brottsofferjouren går miste om det särskilda stöd på 23 miljoner kronor som regeringen avsatt till organisationer som arbetar för att motverka våld mot kvinnor - trots att majoriteten av de som söker hjälp hos Brottsofferjouren är kvinnor som utsatts för brott, inte minst våldsbrott.

Det stämmer inte att BOJ inte fått mer av de så kallade ”kvinnofridspengarna”. Tvärtom, har deras stöd ökat jämfört med 2013. Då fick BOJ 800 000 kronor. 2014 fick BOJ en miljon kronor.

Dessutom har regeringen fördubblat de permanenta medlen till den pott som Brottsofferjourernas riksförbund söker pengar ur. Det innebär att potten stärkts med ungefär 12 miljoner kronor mellan 2013 och 2014 och att Brottsofferjourerna har fått 200 000 kronor mer i år jämfört med förra året.

Men det stämmer att alliansregeringen tydligt arbetar mot mäns våld mot kvinnor. Under två mandatperioder har vi lagt en miljard kronor på insatser mot mäns våld mot kvinnor. Under nästa mandatperiod vill vi ta det arbetet vidare och se till så att arbetet mot våld blir mer långsiktigt. Ska mäns våld mot kvinnor upphöra behövs permanenta strukturer för att inte minst arbetet på kommunal nivå ska fungera bättre.

Fakta om Brottsoffermyndigheten:
Brottsoffermyndigheten har rikstäckande ansvar för tre verksamhetsområden: handlägga ärenden om brottsskadeersättning, administrera Brottsofferfonden och fungera som ett Kunskapscentrum.
Alla som dömts eller fått ett strafföreläggande för ett brott som kan leda till fängelse måste betala en avgift på 500 kr till Brottsofferfonden. De som avtjänar sitt straff i form av intensivövervakning med fotboja betalar en avgift på 50 kr per dag, upp till högst 6 000 kr. Därutöver är fonden öppen för gåvor.

Både forskare och ideella organisationer kan söka pengar ur Brottsofferfonden.

Källa: Brottsoffermyndigheten.


Läs mer om Brottsofferfonden här: http://www.brottsoffermyndigheten.se/projektmedel-och-forskning/om-brottsofferfonden


I promemorian går det att läsa följande:Brottsofferfonden har stor betydelse för såväl finansieringen av ideella organisationers verksamheter avseende brottsoffer och vittnen som för viktimologisk forskning. Sedan 2010 har intäkterna till brottsoffer-fonden minskat betydligt. Under samma tidsperiod har en allt större del av fondens medel fördelats till lokala brottsofferjourer, främst för finansieringen av samordning av vittnesstödsverksamheten i de allmänna domstolarna. Brottsofferfonden är huvudfinansiär av verksamheten.

Behoven av finansiering är stora och konkurrensen om befintliga medel hård. Situationen är bekymmersam och åtgärder bör därför vidtas för att förstärka brottsofferfonden. Samtidigt är det rimligt att gärningspersoner, som står för allvarligare former av brottslighet, tar ett stort ansvar för stödet till brottsoffer. Avgiften enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond bör därför höjas från 500 kr till 800 kr. Vidare bör avgiften enligt lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll höjas från femtio kr per dag som verkställigheten ska pågå, dock högst 6 000 kr för hela verkställighetsperioden, till åttio kronor per dag som verkställigheten ska pågå, dock högst 9 600 kronor för hela verkställighetsperioden. Därigenom beräknas fonden tillföras ytterligare drygt 18 000 000 kr årligen. Avgiftshöjningarna ska gälla från och med den 1 januari 2015.”

Läs promemorian i sin helhet här. http://www.regeringen.se/content/1/c6/24/01/44/b776c067.pdf

Länk till nyheten på SVT: http://www.svt.se/nyheter/sverige/sankt-stod-oroar-brottsofferjouren 

Stärk kampen mot inbrott

Vi lämnar nu sommaren bakom oss, med bad, sol och lata dagar. Men sommaren är också högsäsong för bostadsinbrott, då många hus och lägenheter runt om i landet står tomma. I vårt län har vi sett hur en våg av inbrott har skett under sommaren och under förra året polisanmäldes ungefär 21 000 bostadsinbrott i Sverige.

Inbrott är det brott som flest människor i vårt land oroar sig för.

De som har råkat ut för den här typen av brott beskriver ofta hur de känner sig otrygga i sitt eget hem långt efter att inbrottet ägt rum. Det är en integritetskränkning och vi vill ta krafttag mot vardagsbrott som drabbar enskilda människor. Ett steg i denna riktning är att skärpa straffen för bostadsinbrott. Regeringen har föreslagit att den 1 januari 2016 ska införas en helt ny brottsrubricering: inbrottsstöld.

I dag är det bara några få procent av de anmälda inbrotten som klaras upp på så sätt att en person kan knytas till brottet. Resultaten måste bli bättre. Vi vill att de brott som begås ska utredas ordentligt och så många som möjligt klaras upp. Med en helt ny brottsrubricering med en högre straffskala skickas en tydlig signal till polisen och övriga rättssystemet att bostadsinbrott ska prioriteras.

Det är problematiskt att ett inbrott där förövaren inte stjäl något av värde ofta inte leder till de straff man förväntar sig. I stället för att utgå från den kränkning som inbrottet i sig innebär har straffen i stället utgått mer från själva stölden och det ekonomiska värdet av stulna föremål. Även om förövaren inte får med sig den nya datorn, pengar eller smycken så är själva inbrottet - att någon har varit inne i ens hem och inkräktat på ens egendom - ett allvarligt brott i sig.
Om detta skriver jag i dagens ST tillsammans med Lars Persson. Läs gärna artikeln i sin helhet här.

måndag 8 september 2014

Besök i Lindesberg


Häromdagen besökte jag Lindesberg. Här diskuterade vi bland annat hur vi ska kunna bevara byskolorna, att kommunens äldre ska få en speciellt anpassad vårdcentral och att det är dags att bygga
ett ridhus.
 

onsdag 3 september 2014

Krönika på vardagsbrott.se om hur jag vill begränsa stalkarna – inte de som drabbas

Sverige är ett tryggt land att leva i. Den senaste Nationella trygghetsundersökningen (NTU) från Brå visar att andelen otrygga har minskat från 21 till 15 procent de senaste sju åren. Detta är naturligtvis glädjande. Men rapporten visar också att vi har mycket kvar att göra.

Detta blir tydligt när man i samma rapport kan läsa att nästan var fjärde kvinna känner sig otrygg när hon är ute ensam på kvällen. Var tionde kvinna undviker att gå ut ensam på kvällen. Detta är oacceptabelt och något som vi från politikens håll tar på största allvar.

Ett problem som får allt mer uppmärksamhet i media är en extrem form av förföljelse, också kallat stalkning. Detta är något som drabbar främst kvinnor och handlar om att någon systematiskt och under lång tid utsätts för olika slags integritetskränkningar. Hat, hämndbegär och psykisk sjukdom kan vara drivkraften.

Ofta är det en före detta make eller sambo som ligger bakom. Gärningsmännen lider tyvärr ingen brist på uppfinningsrikedom. Förföljelsen kan handla om telefonsamtal och sms dygnet runt, objudna besök i hemmet eller att personen öppet följer efter sitt offer så snart hon visar sig ute på stan eller är på väg till jobbet. När detta pågår vecka efter vecka, månad efter månad blir det en avancerad form av psykisk tortyr.

Drygt hälften av dem som trakasserats av en tidigare partner eller en familjemedlem har även utsatts för våld. Ju närmare relationen är, desto allvarligare är trakasserierna. Hot, skadegörelse och misshandel är verklighet för många av stalkningens offer.

Mörkertalet är stort, men studier pekar på att problemet är utbrett. Samtidigt är det få fall av stalkning som anmäls till polisen. Detta kan ha flera orsaker, såsom att offret inte vågar eller orkar gå till polisen eller att just denna brottsrubricering dyker upp först efterhand i en utredning. Av de stalkningsbrott som ändå anmäls blir endast två av tio personuppklarade.

Folkpartiet har i regeringen varit pådrivande för en rad reformer för att stärka skyddet mot stalkning och andra former av trakasserier mot enskilda. Den 1 oktober 2011 infördes stalkning som ett eget brott. Vidare har regeringen kriminaliserat kränkande fotografering och lagt fram lagförslag som ger enskilda personer en starkare ställning i ärekränkningsmål. Detta är viktigt för stalkningsoffer, eftersom den som utsätter en person för förföljelse också ofta angriper personen verbalt. Regeringen föreslår att kravet på ”särskilda skäl” för att väcka allmänt åtal för förtal och förolämpning tas bort så att åklagare och Justitiekanslern lättare kommer att kunna bistå enskilda som till exempel har utsatts för förtal på internet.

Dessa är viktiga reformer för att komma åt dem som ägnar sig åt stalkning. Skyddet för brottsoffrens integritet har förbättrats på flera sätt. Men den lagstiftning som finns på området måste bli ännu mer heltäckande.

Därför föreslår jag och folkpartiet sju punkter för att förbättra skyddet mot stalkning. Vi vill:

- Bredda stalkningsparagrafen.
- Räkna stalkning mot flera familjemedlemmar som ett enda brott.
- Modernisera bestämmelsen om ofredande.
- Fler ska få elektronisk fotboja.
- Utöka det skyddade området vid kontaktförbud.
- Förbättra psykiatrins insatser.
- Utveckla rättsväsendets brottsutredningar.


Att utsättas för ständig förföljelse är en grov integritetskränkning. Därför behövs fler insatser för att utsatta människor ska kunna återerövra kontrollen över sitt privatliv. I det öppna samhället måste vi vara tydliga med att det är förföljarens levnadsutrymme som måste begränsas, inte den förföljdas. När Folkpartiet liberalerna drev igenom lagen mot stalkning var detta vår ledstjärna. Samhället i allmänhet och staten i synnerhet måste stå på de förföljdas sida.

Johan Pehrson, riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson (FP)

Minskad brottslighet med tidiga insatser

Tillsammans med mina liberala kollegor Sverker Thorén och Mathias Karlsson skriver jag i Oskarshamns-Tidningen att rätten att inte utsättas för våld är en fråga om demokrati och grundläggande mänskliga rättigheter.

I artikeln lyfter vi bland annat upp att vi måste göra mer för att öka tryggheten och minska brottsligheten. Detta vill vi göra genom att arbeta för en rättspolitik som förenar det brottsförebyggande och det brottsbekämpande arbetet. Det bästa är om ett brott aldrig begås och därför är det breda arbetet för en modern kunskapsskola, breda socialt förebyggande insatser och en arbetslinje för fler jobb så viktigt.

När en ung människa begår ett brott måste insatser sättas in direkt. Det första brottet ska vara det sista. Det inträffar aldrig att någon intagen säger att orsaken till deras tragiska liv där de skadat andra, sina familjer och sig själva beror på för tidiga och tydliga insatser. Alla vittnar om motsatsen. Ingen grep in i tid utan den kriminella identiteten fick allt starkare fäste. Därför måste vi lägga oss i när barn riskerar kriminalitet.

När unga människor hamnar snett och föräldrarna av olika skäl inte själva klarar uppdraget så måste myndigheterna kunna gripa in. För att hjälpa ungdomar i riskzonen behövs fler tidiga insatser och en tätare samverkan mellan polis, skola och socialtjänst.

Vi skriver också om en annan av vårt samhälles största utmaningar: mäns våld mot kvinnor. Vi kan aldrig acceptera att kvinnors liv begränsas av män som förföljer, hotar och misshandlar.

Eftersom de kontaktförbud som finns för att skydda utsatta och förföljda kvinnor allt oftare överträds behövs tydligare förändringar i lagstiftningen och tydliga kommunala insatser.

Vi måste bland annat öka användningen av elektronisk fotboja och i särskilt allvarliga fall ska kontaktförbudet kunna gälla en hel kommun, så kallad omvänd kommunarrest. Det är gärningsmannens rörelsefrihet som ska begränsas, inte offrets.

Ett tryggt Lidingö kräver lokala poliser

Under en längre tid har ett stort antal kvinnor utsatts för överfall på Lidingö. Ingen gärningsman har kunnat gripas och detta skapar naturligtvis en stor oro och en känsla bland invånarna på Lidingö - inte minst bland kvinnor som rör sig själv ute. Denna typ utav brott är väldigt allvarliga och sätter också ljuset på ett stort samhällsproblem: vissa mäns våld mot kvinnor.

Om detta skriver jag tillsammans med Rebecca Krus, folkpartist på Lidingö och ledamot i polisnämnden, på Lidingösidan.


tisdag 2 september 2014

Många människors liv förpestas idag av systematisk förföljelse, så kallad stalkning. Stalkning handlar om att någon systematiskt och under lång tid utsätter offret för olika slags integritetskränkningar. Hat, hämndbegär och psykisk sjukdom kan vara drivkraften. Detta skriver jag om idag på Aftonbladet Debatt.



Kvinnor utgör tre fjärdedelar av offren, och ofta är det en före detta make eller sambo som ligger bakom. Gärningsmännen lider tyvärr ingen brist på uppfinningsrikedom. Förföljelsen kan handla om telefonsamtal och sms dygnet runt, objudna besök i hemmet eller att personen öppet följer efter sitt offer så snart hon visar sig ute på stan eller är på väg till jobbet. När detta pågår vecka efter vecka, månad efter månad blir det en avancerad form av psykisk tortyr.

Drygt hälften av dem som trakasserats av en tidigare partner eller en familjemedlem har även utsatts för våld. Ju närmare relationen är, desto allvarligare är trakasserierna. Hot, skadegörelse och misshandel är verklighet för många av stalkningens offer.

Mörkertalet är stort, men studier pekar på att problemet är utbrett. Samtidigt är det få fall av stalkning som anmäls till polisen. Detta kan ha flera orsaker, såsom att offret inte vågar eller orkar gå till polisen eller att just denna brottsrubricering dyker upp först efterhand i en utredning. Av de stalkningsbrott som ändå anmäls blir endast två av tio personuppklarade.

När stalkning kriminaliserades som eget brott år 2011 (olaga förföljelse) var det en viktig reform. Nu är det dags att ta nästa steg. Folkpartiet har en sjupunktslista med åtgärder.

1. Bredda stalkningsparagrafen. Brottsbalkens bestämmelse om stalkning bör breddas så att den inkluderar fler brottstyper än i dag. Exempelvis bör också förtal, förolämpning och bedrägeribrott kunna ingå.

2. Räkna stalkning mot flera familjemedlemmar som ett enda brott. I dag måste brotten mot varje offer bedömas separat, även om det är uppenbart är de utgör ett samlat agerande från gärningsmannen. Det gör att exempelvis en man utsätter både sin exfru och de minderåriga barnen för stalkning får lägre straff än om brotten räknats ihop.

3. Modernisera bestämmelsen om ofredande. Skyddet mot trakasserier i sociala medier måste förbättras. Den lagöversyn som nu pågår behöver leda till förändringar.

4. Fler ska få elektronisk fotboja. Det är hög tid att ändra lagen så att elektronisk fotboja används i många fler fall där personer åläggs kontaktförbud. Vi är stolta över att detta är ett förslag som också ingår i Alliansens gemensamma valmanifest.

5. Utöka det skyddade området vid kontaktförbud. Folkpartiet vill också att området för kontaktförbudet ska ökas och kunna gälla en hel kommun – ett kommunalt vistelseförbud. Brottsoffrets rätt till en skyddad zon måste gå före gärningsmannens rörelsefrihet.

6. Förbättra psykiatrins insatser. När psykisk sjukdom är orsaken till ett stalkningsbeteende behöver psykiatrin ge adekvat hjälp. Det destruktiva handlandet måste brytas snabbt, både för offrets och för patientens skull.

7. Utveckla rättsväsendets brottsutredningar. När svensk polis samlas i en gemensam myndighet 2015 kan polisen samla kompetens och effektivisera arbetet med denna särskilda brottstyp.

Att utsättas för ständig förföljelse är en grov integritetskränkning. Därför behövs fler insatser för att utsatta människor ska kunna återerövra kontrollen över sitt privatliv. Stalkningens offer har rätt att förvänta sig detta.

måndag 1 september 2014

Yrkeshögskolan hotas av fyra nyanser av rött

I Örebro län utbildas i år 840 personer inom Yrkeshögskolan. Det är bra. Sverige behöver duktiga yrkesutbildade människor. Det är med yrkesutbildningar i världsklass som vi konkurrerar med resten av världen. Jämfört med Indien och Kina kan Sverige aldrig utbilda flest, men däremot kan vi se till så att de vi utbildar blir bäst.

För det behöver vi en mångfald av utbildare. Men om Socialdemokraterna vinner valet i höst så hotas mångfalden. Hälften av alla utbildningsanordnare inom Yrkeshögskolan är privata och eftersom Socialdemokraterna vill kraftigt begränsa all typ av vinst hotas verksamheten hos bland andra Plushögskolan i Örebro och Åsbro Kursgård i Askersund. Vi tror att det skulle vara helt förödande. Både för Örebro och för hela Sverige.

Yrkeshögskolan har funnits sedan 2009 och är något av en framgångssaga. Den fungerar som en kvalitetsgarant och vi vet att det fungerar. Landets arbetsgivare är nöjda, och 9 av 10 som har studerat på någon av dessa utbildningar får jobb. Det betyder att också arbetsgivarna skulle bli negativt påverkade.

Än värre blir det om Socialdemokraterna regerar tillsammans med Vänsterpartiet – ett parti som helt vill förbjuda vinster. I det perspektivet framstår en kraftig begränsning av vinsten som liberalt.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fokuserar på helt fel fråga. I stället för att se vilka fantastiska utbildningar som privata anordnare erbjuder, fokuserar de på om de tar ut vinst eller inte. Vi blir naturligtvis också provocerade när vi läser om verksamheter där ägare skor sig på sin verksamhet, samtidigt som elever, barn eller patienter blir lidande. Det ska vi som politiker inte acceptera. Men vi är övertygade om att vägen till en bättre tillväxt, där vi kan fördela mer välfärd till dem som behöver, inte går genom att kväva konkurrensen och göra det svårare att anordna yrkesutbildningar.

I stället vill vi se ett Sverige där mångfalden bland utbildningsanordnarna består. Där Yrkeshögskolan kan fortsätta att erbjuda 28 000 utbildningsplatser om året. Och där de 130 privata utbildningsanordnarna runt om i landet kan fortsätta att erbjuda yrkesutbildningar.

Vi behöver Yrkeshögskolan och de privata utbildningsanordnarna för att arbetsmarknaden ska bli dynamisk och levande. Vi behöver dem för att ge människor spetskompetens, grundkunskaper eller nya chanser i livet. Därför vore ett vinstförbud helt förödande.

Detta skriver jag tillsammans med Maria Arnholm (jämställdhets- och biträdande utbildningsminister) i ETC Örebro den 29 augusti 2014.

fredag 29 augusti 2014

Lindra straffet för den som bidrar till uppklarning

Idag skriver jag tillsammans med Alliansens rättspolitiska företrädare att fler brott måste klaras upp och vilka förslag vi har för att åstadkomma detta. Alliansregeringen föreslår bland annat i ett nytt lagförslag att den som medverkar till att den brottslighet som man själv begått klaras upp ska kunna få en viss strafflindring. Läs gärna artikeln i sin helhet här.





 

Tystna inte om Iraks båda folkmord!

Det pågår två folkmord i norra Irak just nu. Ett på assyrier/syrianer/kaldéer och ett på yazidier. Det är viktigt att prata om båda dessa folkmord, då behovet av stöd är som störst när ett folk håller på att förintas. Islamistiska staten (IS) håller i skrivande stund på att föra Mellanöstern tusen år bakåt i tiden.

”Konvertera, betala eller dö!” skanderade IS innan Iraks miljonstad Mosul tömdes på sin kristna befolkning under juli månad. Det är inte bara Mellanöstern som hotas, utan också västvärlden. Vi närmar oss ett nytt elfte september och i en videohälsning från IS till USA halshuggs en amerikansk journalist. Äktheten i videon har ännu inte bekräftats men dessa halshuggningar är vardagsmat för IS-soldaterna, vars skräckpropaganda har blivit det främsta vapnet i grundandet av ett kalifat. Ett sunnitiskt fundamentalistiskt imperium där brutala sharialagar råder och där kristna män korsfästs, barn knivhuggs och kvinnor våldtas i islams namn.

En etnisk rensning på Iraks ursprungsbefolkning har pågått i det tysta i snart tio år, uppåt en miljon assyrier/syrianer/kaldéer har flytt varav tiotusentals har kommit till Sverige, men det är först nu som allmänheten har börjat förstå vidden av det systematiska våldet. Numera är det uppenbart även för Europa att det pågår ett folkmord i Irak och lite längre västerut hotas den syriska staden Hasake att gå samma öde till mötes. Vi bevittnar ett nytt Seyfo, folkmordet 1915, men Europa och Sverige har hittills inte visat prov på handlingskraft. Det är bråttom nu. Vi hoppas att det inte är för sent.

En annan folkgrupp som just nu håller på att utplånas i staden Sinjar i västra Irak är yazidierna, också en ickemuslimsk folkgrupp som ofta och felaktigt, kallas ”djävulsdyrkare”. Vi är djupt oroade för de tiotusentals yazidier som har fördrivits upp i bergen, omringade av IS-terrorister som vill våldta och döda. Det finns många hjärtskärande berättelser, bilder och grymma filmer som läggs upp på sociala medier, oftast dokumenterade av IS för att sprida skräckpropaganda. Den psykologiska krigföringen är effektiv mot folkgrupper som inte har egna försvarsstyrkor, människor som endast kan svara med att fly, gång på gång.

Sociala medier har samtidigt varit ett effektivt verktyg för att upplysa medier och makthavare om de etniska resningarna som har pågått allt sedan IS gjorde entré för ett par månader sedan. ”A demand for action” är ett globalt initiativ för att stödja skyddet av assyrier/syrianer/kaldéer och andra minoriteter. Nätverket och dess initiativtagare, svensk-syriske journalisten Nuri Kino, har också blivit en stark röst för yazidierna. Det är svårt att kortfattat beskriva mänskligt lidande, men i en Facebook-statusuppdatering sammanfattar han det i två meningar: ”’She was gone. Then we saw photos on internet, she was 8, the dress I bought her; she was killed in it.’ I’m on the phone with a Yazidi grandfather now.” (Översättning, red: ”’Hon var borta. Då såg vi bilder på internet, hon var åtta år, hade på sig klänningen som jag köpt åt henne; hon var dödad i den.’ Jag talar på telefon nu med en yazidisk farfar.”)

Det är uppenbart att världssamfundet gör alldeles för lite, trots FN:s humanitära insatser och USA:s flygbombningar mot IS. Carl Bildts besök i Erbil är uppskattat och en viktig markering att Sverige och EU rör sig i rätt riktning. Det viktigaste budskapet är att hjälpa människorna på flykt att ”återvända i säkerhet till sina hembygder”.

Vi hoppas framförallt att det inte är försent och att Sverige och utrikesministern intensifierar sitt arbete för att förhindra utrotning av assyrier, yazidier och andra skyddslösa minoriteter i Irak och Syrien. Men vi kräver att media och makthavare diskuterar båda folkmorden när norra Irak kommer på tal. Vi vill inte jämföra tragedier, men vi vill att alla som utsätts för folkmord ska uppmärksammas, det är det minsta vi kan göra.

Folkpartiet har sedan lång tid hörsammat assyriernas och andra minoriteters rop på frihet genom beslut på vårt landsmöte 2011 om att verka för upprättandet av ett lokalt självstyre för assyrier/syrianer/kaldéer på Nineveslätten i nordvästra Irak. Vi hoppas att fler partier och länder ansluter sig till den här linjen.

Detta skriver jag tillsammans med riksdagskandidaten Ninos Maraha i Hemmets vän.


torsdag 28 augusti 2014

Rösta för riktiga jobb till unga

Sverige står inför viktiga vägval. Jobben behöver bli fler, ungdomar komma in på arbetsmarknaden och integrationen förbättras.

För många unga är det svårt att få in en fot på arbetsmarknaden, att få det första jobbet. Det är naturligt att man saknar erfarenheter och därför finns ofta inkörsporten på arbetsmarknaden i servicesektorn. Det är många som har börjat sitt yrkesliv på det lokala hotellet, fiket eller McDonalds.

Vi vet hur viktigt det är att ha ett jobb. Det innebär en egen försörjning och att känna sig behövd. Det ger möjlighet att skaffa sig en bostad, att vara självständig och att ta makten över sitt liv.
Därför har det varit centralt för alliansregeringen att öppna fler dörrar in på arbetsmarknaden för unga.
Genom bland annat sänkt restaurangmoms har det blivit mer attraktivt att anställa unga. Nyligen släppte Visita en rapport som visar att restaurangmomsen har skapat mer än 7 000 nya helårsarbeten i hela landet. Momssänkningen som genomfördes 1 januari 2012 har ökat omsättningen, begränsat prisutvecklingen och skapat nya jobb. En majoritet av de nya jobben har gått till unga under 25 år och nära hälften till utlandsfödda.

Dessa jobb är nu hotade. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna går till val på att höja restaurangmomsen. Det kommer leda till högre priser och lägre omsättning i restaurangsektorn och tusentals unga som förlorar jobbet. Dessutom vill de rödgröna höja kostnaden för att anställa unga, vilket hotar än fler ungdomsjobb.

Oppositionen vill höja skatterna på ungdomsjobb och använda pengarna till höjda bidrag och till att slussa in unga i olika åtgärder. Det ger färre unga i jobb och fler som fastnar i utanförskap.
Detta är helt fel väg att gå. Vi i Folkpartiet vill istället skapa fler vägar in på arbetsmarknaden för unga.

Vi har inte råd att tacka nej till några jobb och särskilt inte de jobb som underlättar för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden. Det är de som har störst behov av att få in en första fot på arbetsmarknaden som har störst nytta av den sänkta restaurangmomsen. Socialdemokraterna vill straffbeskatta bort de jobbchanser skattesänkningen ger för just dessa människor.


Detta skriver jag i dagens VästerviksTidningen tillsammans med Sverker Thorén riksdagskandidat för FP i Kalmar län. Här finns artikeln.

måndag 25 augusti 2014

Det måste bli enklare att få bort farliga substanser från marknaden

Vi står inför en jätteutmaning när det gäller droger. Tillgängligheten av narkotika ökar. Inte minst de så kallade nätdrogerna har ökat explosionsartat och allt fler unga människor brukar narkotika. Vi måste komma till rätta med detta - nationellt och lokalt, med tidiga och tydliga insatser och med rätt vård. Den organiserade brottsligheten som ligger bakom ska beskämpas hårt! Det ska vara svårt att knarka men lätt att få hjälp.

Om detta skriver jag tillsammans med Anna Ågerfalk (landstingsråd i Örebro), Karolina Wallström (kommunalråd i Örebro) och Christina Örnebjär (gruppledare för FP i Kumla). Artikeln går också att läsa här.



Vi har på nära håll studerat vad som sker i narkotikans spår. Besök hos vårdpersonal, poliser, socialtjänst och ideella föreningar slutar ofta med samma besked. Det märks inte alltid direkt, men droger tar sakta men säkert över många ungas liv. Framtidstro kan snabbt ersättas med en kamp för livet.

Att stoppa unga från att hamna i missbruk är en kamp vi måste föra på bred front. Det finns inget krig mot narkotikan, utan det handlar om att vi med bred samverkan på alla nivåer trycker tillbaka drogernas skadeverkningar. De brottsbekämpande myndigheterna måste göra sitt för att motverka tillgången. Samtidigt måste tillgängligheten till stöd och vård säkras. Det ska vara svårt och jobbigt att använda narkotika, men lätt att få vård.

Polisens nya nationella organisation måste klara av att fokusera på både centrala kraftinsatser mot den grova organiserade brottsligheten som driver in narkotika i landet samtidigt som den lokala polisens arbete nära medborgarna stärks. Straffen för den som säljer större mängder narkotika måste skärpas. Samarbetet inom EU måste stärkas vad avser polisens gränsöverskridande operativa insatser mot drogkartellerna. Tullens ökade beslag av viss narkotika på senare tid är välkommen, men vi ser gärna ökade resurser för tullens arbete kommande år

De som beställer narkotika via nätet finns i alla åldrar, men de allra flesta är unga. Den svenska förstörandelagen gör stor nytta ute i missbruksmiljöerna och på våra gator, men står inte emot floder av nya preparat. Det måste därför bli enklare att få bort farliga substanser från marknaden, genom att tillåta att preparat som kemiskt liknar varandra klassas som narkotika eller hälsofarliga i grupp, så kallad familjeklassning.

I dag utreds varje misstänkt ”narkotiskt ämne” var för sig av Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket, innan regeringen fattar själva beslutet. När ett visst preparat har förbjudits ändrar tillverkaren snabbt någon kemisk molekyl så att en liknande drog åter kan säljas lagligt via Internet – tills myndigheterna hinner utreda och stoppa även den.

Detta är en katt-på-råtta-lek, med cyniska kriminella, som har som idé att unga människor ska förstöra sina liv. Folkpartiet ser gärna en specialenhet hos ansvarig myndighet som endast har till uppgift att just snabbklassa ny narkotika som kommer i omlopp.

Vård och förebyggande arbete är centralt. Det måste dock bedrivas långsiktigt och med stor uthållighet i hela vårt län. Det är med sorg vi nu ser konsekvenserna av att det, en gång banbrytande, drogförebyggande arbetet i Kumla gått i stå. Örebro har inom ramen för ÖREFÖR-teamet lyckats bättre med att uthålligt knyta ihop socialtjänstens fältarbete för unga tillsammans med polisens narkotika- och ungdomsenhet. Deras samarbete tillsammans med skolan gör stor skillnad för att möjliggöra tidiga insatser.

Vi vill dock göra mer. Landstinget skulle behöva satsa ytterligare fem miljoner årligen för att under Beroendecentrums paraply nå ut till fler med viktiga vård- och informationsinsatser i hela länet. Varje tonårsförälder ska vara uppdaterade på det allvarsamma läget och riskerna med droger. Örebro kommun behöver satsa på ytterligare fältassistenter som ute i närområden återkommande kan möta ungdomar där de vistas. Kumla kommun behöver återupprätta det nära arbete som tidigare bedrivit inom ramen för Kumla mot Narkotika. För att det ska fungera behövs minst en heltidstjänst ytterligare.

SiS som levererar tvångsvård i statlig regi av unga har under senare år gjort en viktig resa från förvaring till mer av förändringsfokus genom mer skola och mer barnfokus enligt barnkonventionen. Fler kommuner måste dock mäkta med att skicka drogberoende eller utsatta unga på just vård. Därför arbetar vi för ett ökat statligt finansieringsansvar för just missbruksvården av unga.
Samarbetet mellan alla länets kommuner och polisen måste utvecklas i framtida samarbetsavtal. Inget socialt arbete kommer lyckas om inte vi har kampen på droger högt upp på agendan. För oss är detta en prioriterad fråga också efter valet.

 

NA frågar ut politiker


Frågorna och svaren jag ger:

1) Vilken är ditt partis viktigaste fråga?
Svar: Skolan och bildningen. Ämnen vi burit i många år och vill fortsätta att bära.

2) Vilken är din viktigaste fråga?
Svar: Trygghetsfrågor. Det är för många som får sitt liv förstört av våld och annan kriminalitet och det är ofta de redan utsatta. Jag vill se ett större förebyggande arbete, där skolan är det mest centrala och jag vill även se fler lokala poliser.

3) Vilken är dina politiska motståndares viktigaste fråga?
Svar: De vill sälja in bilden av att Sverige är dåligt och blivit sämre under de senaste åren. Men siffror visar faktiskt att vi ligger i topp på mycket. Till exempel sjukvårdskvalitet. Jag tror att valet kommer att handla om hur mycket vi värderar verkligeheten.


tisdag 19 augusti 2014

Demonstration mot ISIS

I lördags medverkade jag i en demonstration mot barbariet i norra Irak och i Syrien. Det var mäktigt.

När vi debatterar mest inrikespolitik i vår svenska valspurt är det bra att vi ändå orkar lyfta blicken.
Det folkmord vi ser i norra Irak och delar av Syrien är ofattbart. Propagandafilmerna från ISIS är ju bisarra när de ställs i kontrast till de vittnesmål som ges och redovisas av sektens sinnessjuka brutalitet.

Mitt budskap var tydligt. Sverige måste försöka göra mer. Vi är ska vara en humanitär stormakt på plats och genom att ge skydd. Vi ska stödja och medverkar på olika sätt för att även med militära medel slut förmågan att döda hos dessa galna mördare i ISIS. Långsiktigt stöd för skydd skall ges till minoriterna i området.

Viktigt möte om kampen mot narkotika i Västerås

Förra veckan besökte jag och Ragnhild Källberg från FP Västerås poliser som arbetar i motvind mot narkotikan. Mer behöver göras i hela Sverige för att minska utbudet och efterfrågan bland ungdomar.  Det skall vara svårt att droga och lätt att får vård.



måndag 18 augusti 2014

Alliansen bygger Sverige

I dag reser jag tillsammans med de andra allianspartiernas gruppledarna till bland annat Gävle där vi ska besöka företaget Svensk Cater. Vi reser tillsammans runtom i Sverige för att lyssna till lokala arbetsgivare och arbetstagare om deras utmaningar. Tillsammans arbetar vi nu med att slutföra vårt gemensamma Alliansvalmanifest som kommer att lägga ramarna för Alliansens politik för fler jobb och en stark svensk ekonomi under nästa mandatperiod.

Sedan Alliansen fick väljarnas förtroende 2006 så har jobben blivit över 250 000 fler, och det är bara början. Alliansen har ett mycket ambitiöst jobbmål. Fram till 2020 är vår målsättning att ytterligare 350 000 jobb ska växa fram så att över fem miljoner personer är i sysselsättning år 2020. För att vi ska nå vårt mål måste vi fortsätta driva en aktiv reformpolitik.

Det handlar bland annat om att se till så att det blir ännu enklare och lättare att starta och driva företag. Det handlar om att rusta dagens unga för att ta morgondagens jobb genom att satsa på bland annat mer matematikundervisning i skolan samt bättre utvecklingsmöjligheter för skickliga lärare. Vi vill också fortsätta ge stöd för fler yrkesintroduktionsanställningar där ungdomar kombinerar praktik med utbildning och på så sätt får in en första fot på arbetsmarknaden. Samtidigt vill vi gå vidare med Sverigebygget.

Sverigebygget innebär en historisk modernisering av svensk järnväg, att vi knyter Sverige starkare till Europa med ytterligare en Öresundsförbindelse, förstärkta förutsättningar för handel med förbättringar av hamnen i Göteborg samt att vi prövar förutsättningarna för att bygga ut järnvägen i norra Sverige, bland annat genom Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall.

Satsningarna möjliggör för att bygga minst 100 000 nya bostäder. Det handlar om jobb, bostäder och infrastruktur i dag som ger ökade möjligheter för tillväxt under lång tid framöver.

Till skillnad från Alliansen varken uppträder de fyra oppositionspartierna tillsammans eller presenterar gemensamma politiska förslag. När vi i dag fortsätter våra gemensamma resor i Sverige undrar vi vilka besök eller aktiviteter Socialdemokraternas gruppledare Mikael Damberg, Miljöpartiets två gruppledare Mehmet Kaplan och Gunvor Ericson samt Vänsterpartiets Hans Linde genomför tillsammans?

Utan gemensam förberedelse och utan en samlad politik hotas jobben. Sammantaget saknar Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet gemensamma finansieringslösningar för två av tre av deras samlade vallöften.

När de genomför löftesturnéer efter varandra väcks frågor om det är genom nedskärningar av offentlig verksamhet, såsom skolan, genom ytterligare kraftiga skattehöjningar på jobben eller genom svikna löften de tänker få ihop en budget.

Oberoende av vilken väg de väljer hotar kärnan i deras politik tillsammans med oviljan att forma ett samlat budgetalternativ främst jobben. Alliansens svar är istället tydligt. Vi tänker fortsätta arbeta aktivt för att ytterligare 350 000 ska få ett arbete till år 2020 och bygga Sverige starkare genom Sverigebygget. Här står vägvalet för Gävle och Sverige den 14 september.

Sverige och FN måste hjälpa de kristna i Irak

"Konvertera, betala eller dö!" skanderade Islamiska Staten (IS, tidigare ISIS) innan Iraks miljonstad Mosul tömdes på sin kristna befolkning under juli månad.

I dag hotas hela Mellanöstern, särskilt kristna och ickemuslimska folkgrupper av IS bygge av ett kalifat, ett sunnitiskt fundamentalistiskt imperium där brutala sharialagar råder och där kristna män korsfästs, barn knivhuggs och kvinnor våldtas i islams namn.

En etnisk rensning på Iraks ursprungsbefolkning har pågått i det tysta i snart tio år, uppåt en miljon assyrier/ syrianer/kaldéer har flytt varav tiotusentals till Sverige, men det är först nu som allmänheten har börjat förstå vidden av det systematiska våldet. Numera är det uppenbart även för Europa att det pågår ett folkmord på assyrier/syrianer/ kaldéer i Irak och lite längre västerut hotas den syriska staden Hasake att gå samma öde till mötes.

Vi bevittnar ett nytt Seyfo, folkmordet 1915, men Europa och Sverige har hittills inte visat prov på handlingskraft.

Det är bråttom nu. Vi kan bara hoppas att det inte är för sent.

En annan folkgrupp som just nu håller på att utplånas i staden Sinjar i västra Irak är yazidierna, också en ickemuslimsk folkgrupp som ofta, felaktigt, kallas "djävulsdyrkare".

Det är med största oro vi ser rapporter om de tiotusentals yazidier som har fördrivits upp i bergen, omringade av IS-terrorister som vill våldta och döda. Det finns många hjärtskärande berättelser och bilder och grymma filmer som läggs upp på sociala medier, oftast dokumenterade av IS för att sprida skräckpropaganda.

Den psykologiska krigföringen är effektiv mot folkgrupper som inte har egna försvarsstyrkor, människor som endast kan svara med att fly, gång på gång.

Sociala medier har samtidigt varit ett effektivt verktyg för att upplysa medier och makthavare om de etniska resningarna som har pågått allt sedan IS gjorde entré för ett par månader sedan.

"A demand for action" är ett globalt initiativ för att stödja skyddet av assyrier/ syrianer/kaldéer och andra minoriteter. Nätverket och dess initiativtagare, svenskassyriske journalisten Nuri Kino, har också blivit en stark röst för yazidierna.

Det är svårt att kortfattat beskriva mänskligt lidande, men i en Facebook-status-uppdatering sammanfattar han det i två meningar: "She was gone. Then we saw photos on internet, she was 8, the dress I bought her; she was killed in it." I'm on the phone with a Yezidi grandfather now.

Det är uppenbart att världssamfundet gör alldeles för lite, trots FN:s humanitära insatser och USA:s flygbombningar mot IS. Vi hoppas framför allt att det inte är för sent och att Sverige och utrikesministern intensifierar sitt arbete för att förhindra utrotning av assyrier, yazidier och andra skyddslösa minoriteter i Irak och Syrien.

Folkpartiet har sedan lång tid hörsammat assyriernas och andra minoriteters rop på frihet genom beslut på vårt landsmöte 2011 om att verka för upprättandet av ett lokalt självstyre för assyrier/syrianer/ kaldéer på Nineveslätten i nordvästra Irak. Vi hoppas att fler partier och länder ansluter sig till den här linjen.


fredag 15 augusti 2014

Så ökar vi tryggheten i utanförskapsområden

Det är med en växande oro som vi följt senaste årets kravaller och upplopp i Skäggetorp och Berga. Med anledning av den senaste tidens kravaller och upplopp utanför Linköping skriver jag idag i Corren  tillsammans med vår demokratiminister Birgitta Ohlsson och Samad Tiemori, ordförande i Skäggetorps geografiska utskott. Läs gärna artikeln här.

Utvecklingen med kriminella gäng, misshandel och attacker mot medborgare, poliser och räddningstjänst är tragisk och något som vi från politikens håll tar på största allvar.

I områden med stor arbetslöshet, trångboddhet och social oro finns också grogrunden för utanförskap och stor frustration – inte minst bland ungdomar. Detta är allvarligt och något som vi måste ta på största allvar för att undvika att ett område blir ett centrum för kriminalitet, gäng och organiserad brottslighet.

Vi måste göra mer för att öka tryggheten. Folkpartiet liberalerna arbetar för en rättspolitik som förenar det brottsförebyggande och det brottsbekämpande arbetet. Det bästa är om ett brott aldrig begås och därför är det breda arbetet för en modern kunskapsskola, socialt förebyggande insatser och en arbetslinje för fler jobb så viktigt.

För att öka tryggheten behöver polisen finnas där medborgarna finns. Skäggetorp behöver fler närpoliser och ansikten som de boende i stadsdelen känner igen.

Författaren Inti Chavez skrev häromåret "att försöka tända eld på en skola är inte en revolutionär handling som för samhället framåt, lika lite som ett bokbål är det. Brända bilar, kulturhus och skolor är inte ett tecken på att folket äntligen reser sig upp för att göra uppror. Denna infrastruktur som omvandlas till aska är medel för förortsbors frigörelse. Medel som någon nu vill ta ifrån dem."

torsdag 14 augusti 2014

Närpolisens betydelse i det brottsförebyggande arbetet

Under gårdagen besökte jag Jönköping och Huskvarna för att bland annat träffa den lokala polisen och diskutera värdet av brottsförebyggande arbete. För mig som politiker är möten av den här typen av största vikt.



Tillsammans med min liberala kollega Anna Mårtensson träffade jag Jan Johansson och Sara Alving, polisinspektörer på Huskvarna Söder.
Under flera år har närpoliserna upplevt att deras arbete prioriterats allt mindre. En del av förklaringen står att finna i den pågående omorganiseringen av Sveriges polismyndigheter. 21 polismyndigheter ska från och med 2015 bli en enda stor nationell myndighet. Detta har inneburit besparingskrav.

Vid mötet igår diskuterade vi bland annat att problemet egentligen inte ligger i att för få poliser anställs, utan snarare att organisationen brister. Flera av närpoliserna på mötet berättade också hur upplever att de inte får göra det arbete de är avsedda att göra. Istället prioriteras andra, mer akuta verksamheter.

Detta är naturligtvis väldigt problematiskt. Vi möter en förändrad brottlighet i Sverige och alla dessa brott måste självfallet utredas. Men det är viktigt att närpolisernas förebyggande arbete inte bortprioriteras, de måste fredat få jobba med det de är avsedda för.

Jag tycker att det är för få poliser som verkar inom det förebyggande arbetet.

Folkpartiet liberalerna arbetar för en rättspolitik som förenar det brottsförebyggande och det brottsbekämpande arbetet. Det bästa är om ett brott aldrig begås och därför är det breda arbetet för en modern kunskapsskola, breda socialt förebyggande insatser och en arbetslinje för fler jobb så viktigt.
När en ung människa begår ett brott måste insatser sättas in direkt. Det första brottet ska vara det sista.

Genom åren har jag besökt många av Sveriges fängelser. Jag kan berätta att jag aldrig har träffat en intagen som sagt att orsaken till deras tragiska liv där de skadat andra, sina familjer och sig själva beror på för tidiga och tydliga insatser. Tvärtom, så vittnar alla om motsatsen.Ingen grep in i tid utan den kriminella identiteten fick allt starkare fäste. Därför måste vi lägga oss i när barn riskerar kriminalitet.

När unga människor hamnar snett och föräldrarna av olika skäl inte själva klarar uppdraget, måste myndigheterna kunna gripa in. För att hjälpa ungdomar i riskzonen behövs fler tidiga insatser och en tätare samverkan mellan polis, skola och socialtjänst. Här spelar också kampen mot drogerna en betydande roll. Droger är inte sällan en inkörsport och en drivkraft för grövre kriminalitet. Även här är skolan, polisen och socialtjänsten centrala.

Finns poliser på plats minskar oron och inkommande ungdomsärenden minskar.


tisdag 12 augusti 2014

170 anledningar att inte rösta rödgrönt i Örebro län

Att ha ett jobb kan vara centralt i en ung person liv. Det innebär en egen försörjning och vetskap om att vara behövd. Det ger möjlighet att skaffa sig en bostad, att vara självständig och att ta makten över sitt liv.

Unga upplever ofta att det är svårt att få in en fot på arbetsmarknaden, att få det första jobbet. Inkörsporten på arbetsmarknaden finns ofta i service-sektorn, på restauranger, caféer och i butiker. Alliansregeringen har öppnat fler dörrar in på arbetsmarknaden för unga. Bland annat har unga blivit mer attraktiva att anställa och restaurangmomsen sänkts, en sektor som anställer många unga. Men många av dessa dörrar riskerar vid en rödgrön valseger att slås igen. Det finns också fortfarande många unga som har svårt att få jobb. Därför vill folkpartiet mer.

Sänkt moms har gett 170 fler jobb i Örebro län. Regeringens sänkning av restaurangmomsen har enligt färska siffror från Visita lett till ca 170 nya jobb i Örebro län och drygt 7000 nya jobb totalt sett i landet. En majoritet av de nya jobben har gått till unga under 25 år och nära hälften till utlandsfödda.

Dessa jobb är nu hotade. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna går till val på att höja restaurangmomsen. Det kommer leda till högre priser och lägre omsättning i restaurangsektorn och tusentals unga som förlorar jobbet. 

Det är helt fel väg att gå för Örebro läns ungdomar. Oppositionen vill höja skatterna på ungdomsjobb och använda pengarna till höjda bidrag och till att slussa in unga i olika åtgärder. Det ger färre unga i jobb och fler som fastnar i utanförskap.

Med anledning av detta åkte jag idag till Karlskoga tillsammans med LUF:aren Robin Nilsen för att äta lunch, snacka med unga löntagare och träffa Patrik Forsman, franchisetagare på McDonalds i Karlskoga (se bilden nedan). Vi diskuterade bland annat företagandes villkor och ungdomsjobb.  

Vi i Folkpartiet vill skapa fler vägar in på arbetsmarkanden för unga! Därför förslår vi bland annat att:

• Fler unga ska gå lärlingsutbildningar. Fler gymnasieelever som är praktiskt lagda måste få chansen att gå en lärlingsutbildning på gymnasiet.

•  Företagen ska själva kunna anta lärlingar. Idag är det skolan som antar eleverna till lärlingsutbildningen. I andra länder, som Tyskland, är det ofta företagen själva väljer ut och anställer sin lärling, varefter skolan kopplas in. Folkpartiet tror att branscher och företag kan ta ett större ansvar för rekryteringen av lärlingar även i Sverige, s.k. branschlärlingar.

• Fler unga ska få jobb genom yrkesintroduktionsanställningar. För att ge unga utan erfarenhet en ny väg in har arbetsmarknadens parter och regeringen kommit överens om s.k. yrkesintroduktionsanställningar. De innebär jobb under ett år med viss utbildning och handledning och en något lägre lön. Arbetsgivarna får ett ekonomiskt stöd under tiden. YA-anställningarna behöver byggas ut och kunna omfatta fler företag.

• Ändra turordningsreglerna så att unga får en bättre chans på arbetsmarknaden. Folkpartiet vill ersätta dagens turordningsregler i lagen om anställningsskydd (LAS), som utgår ifrån anställningstid, med turordning som baseras på den enskildes kompetens. På dagens arbetsmarknad behöver tryggheten på arbetsmarknaden bygga på ökad kompetensutveckling och en bra a-kassa, istället för dagens ofta inbillade trygghet kopplad till anställningstid. Det ger ökad rörlighet, gör att fler unga får in en fot och gör att duktiga unga inte alltid blir de som först sägs upp.




En ekonomi i balans ger ökad tillväxt och fler i arbete

Många europeiska länder har drabbats hårt av lågkonjunkturen, men tack vare en alliansledd regering har ordning och reda i finanserna stärkt Sveriges ekonomi.

Tillsammans med mina kollegor, Alliansens företrädare i Örebro län, Lotta Olsson (M), Lars Axell Nordell (KD), Helena Wilhelmsson (C) skrev jag i NA den 10 augusti om hur vi i Alliansen har ökat sysselsättningen och dessutom sänkt statsskulden trots en rådande lågkonjunktur. Läs gärna artikeln i sin helhet här.

Vi i Alliansen har arbetat hårt för att leda ett land som ska präglas av en stark ekonomi och tillväxt. För att tillväxt ska ske, krävs människor i arbete, företagare som skapar arbete och ett stort ansvar för ekonomin.

Vår politik har lett till fler människor i arbete och tillväxt i Sverige, vi kommer att fortsätta i den riktningen genom att bevara våra arbetsreformer och skapa nya arbetsreformer som leder till ännu fler jobb.
Fler människor i arbete och ännu fler ska det bli, vår målsättning är att femmiljoner människor ska arbeta år 2020.

Det innebär att 350 000 fler människor ska ha ett jobb att gå till. För att uppnå detta mål har vi lagt stor fokus på att se till vilka som i dag står utanför arbetsmarknaden, vi föreslår ett antal åtgärder som ska stärka arbetstillfällen för olika grupper.

Vi föreslår bland annat att nyanlända ska få snabbare vägar till ett jobb, instegsjobb ska skapas via vuxenutbildning och handläggningen av betygsöversättningar måste ske snabbare. Utbildad arbetskraft i vårt land får inte gå till spillo på grund av krångliga processer.

Vi vill också att människor med funktionsnedsättning ska få större stöd, mer kurser som ska motivera till högre utbildning och utveckla Samhall, statens företag som skapar arbeta åt människor med olika funktionsnedsättningar.

Vi i Alliansen vill satsa på utbildning och ge arbetsgivare incitament för att skapa fler jobb. Ett arbete är mer än bara ett jobb, det ger kolleger, semester, ett självständigt liv och framför allt skatteintäkter till vår välfärd, skola, vård och omsorg.

Våra motståndare på andra sidan, använder många fina ord och för en politik som inte går att genomföra. S, V, MP- och SD kan inte finansiera sina reformer. Att ta bort de arbetsreformer Alliansen har infört innebär färre jobb och mindre intäkter till framtidens utmaningar. Vi har i dag en opposition som är emot arbetslinjen.

Vi i Alliansen står tillsammans för en politik som ska skapa möjligheter till våra länsinvånare, som ung, förälder, äldre, sjuk eller frisk ska du få dina behov tillgodosedda. För att uppnå det måste vi satsa på jobben som ska finansiera vår välfärd och välgång.

torsdag 7 augusti 2014

Rösta för skolan

Snart börjar skolan och tiotusentals barn går sin första skoldag till mötes. Det är viktiga år i livet som ligger framför denna sjuåring. Jag vill påstå hur skolan lyckas med uppgiften är helt avgörande för den unges framtidschanser. Vi vet att kunskap är den viktigaste faktorn för att stärka varje människas livschanser. Kort sagt, klassresan börjar i klassrummet. Därför vill vi ha en skolpolitik som ger alla elever chansen att lyckas.

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation, för varje individs skull och för vårt lands konkurrenskraft. Kunskap och bildning måste värderas högre, och Sverige ska sträva efter ett utbildningsväsende i världsklass. Därför genomgår nu skolan, med folkpartiet i bräschen, det största reformskiftet sedan folkskolans införande på 1840-talet, men det kommer att ta tid att vända utvecklingen.
 
Ska vi återigen få ett utbildningsväsende i världsklass måste vi hålla fast vid kursen och göra mer för att fokusera på kunskap i skolan, öka studieron i klassrummen och höja läraryrkets status. Varje elev ska varje dag mötas av höga ambitioner och hjälp att nå högt uppsatta mål utifrån sina egna förutsättningar. Men vi vill mer, vi har fler mål för den svenska skolan.
 
Förstatliga skolan. För att ge alla elever en bra skolgång bör staten ta tillbaka ansvaret för skolan. Landets 290 kommuner har inte kompetens att var för sig förbättra varsitt skolväsende.
 
Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Detta ska därför synas i lönekuvertet. Vi behöver fler förstelärare så att yrkesskickliga lärare kan premieras. Det får inte råda något tvivel om att det är läraren som bestämmer i klassrummet.
 
Hjälpen ska komma tidigt. Eleverna ska snabbt få den hjälp de behöver och därför vill vi ha ett Lågstadielyft med mindre klasser i lågstadiet och fler speciallärare. Grundskolan ska bli tio år och skolstarten ska ske vid sex års ålder. Betyg ska ges från årskurs fyra.
 
Mer stöd till dem som behöver det mest. Alla elever ska få goda möjligheter att lyckas i skolan. Därför ska alla skolor erbjuda läxhjälp och sommarskola. Nyanlända elever ska få läsa mer svenska i skolan.
 
Högre kvalitet i den högre utbildningen. Folkpartiet har steg för steg höjt kvaliteten i den högre utbildningen. En stor del av detta har kommit Örebro Universitet till del. Detta arbete måste fortsätta.
 
Satsa på de bästa forskarna. De mest framgångsrika forskarna ska få mer resurser. Satsningar ska även göras på talangfulla yngre forskare och på infrastruktur för grundforskning i världsklass.
Skola och utbildningsfrågor avgör vår framtid. Det är bra att dessa alltid kommer högt upp på lista över medborgarnas viktigaste frågor. Hoppas det är så även den 14 september i år. Då gäller det att rösta för skolan.
 

Sverige hör hemma i Natos gemenskap

Idag skriver Folkpartiets partiledare Jan Björklund tillsammans med sin finske partikollega Carl Haglund, försvarsminister och partiledare för Svenska Folkpartiet i Finland, om att våra länder bör gå med i Nato på SvD Brännpunkt.

Utvecklingen i Ryssland är minst sagt oroande. Under ett årtionde har Ryssland satsat stort på att upprusta sin krigsmakt och på en mer offensiv militär kapacitet också i vårt närområde. De uppträder allt mer aggressivt vid övningar. Putin har också på senare tid visat aggressiva stormaktsambitioner genom annekteringen av Krim och landets understödjande av separatisterna i Ukraina. Det är tydligt att Putin är beredd att sätta sig över folkrätten för att nå sina mål.

Sveriges geografiska läge i Rysslands absoluta närhet gör att detta måste påverka både svensk försvars- och säkerhetspolitik. För vår trygghet behövs därför både ett starkare svenskt försvar och ett medlemskap i Nato.

Precis som EU grundades Nato efter andra världskriget för att värna fred och demokrati. De demokratiska staterna i efterkrigstidens Europa insåg behovet av att gemensamt försvara de värderingar om öppenhet, frihet och tolerans som hotades av den dåvarande kommunistiska diktaturen i öst.

Nu står vi återigen vid en utveckling i vårt närområde som måste få konsekvenser också för Sveriges säkerhetspolitiska vägval. Grunden för svensk säkerhetspolitik ska vara samarbete och alliansbyggande med andra demokratier.

Demokratier krigar inte mot varandra och demokratier måste hålla ihop. Demokratins väsen är att lösa konflikter genom dialog, inte med vapenmakt, men när demokratin hotas måste även demokratier kunna skydda sig, annars kommer auktoritära krafter att ta över.

Vi är medlemmar i EU och vi har redan idag ett näta samarbete med Nato. Det brukar anföras som argument för att Sverige skulle skyddas vid ett skarpt läge. Men Natos företrädare har varit tydliga med att så inte är fallet. Den kollektiva säkerheten gäller inte partnerskapsländer.

För säkerhetens skull föreslår därför Folkpartiet att Sverige ska söka medlemskap i Nato under den kommande mandatperioden.

onsdag 6 augusti 2014

Vi skärper straffen för narkotikabrott

De allvarliga konsekvenserna av narkotika är väl kända. I sommar har vi kunnat läsa om narkotikans förödande konsekvenser i Expressens granskning av kokainets väg från festen till döden. Det handlar om unga som fastnat i missbruk, om alldeles för tidig död och om den grova organiserade brottsligheten som ligger bakom och gör stora vinster på narkotikahandeln.

Därför är det viktigt att Sveriges narkotikalagstiftning ger utryck för en sträng, fast och konsekvent syn på narkotikabrott. Vi ska ha en ansvarsfull politik som visar att Sverige bryr sig om de problem som narkotika orsakar för människor och för vårt samhälle. Vi ska agera kraftfullt mot narkotikasmuggling och försäljning. Särskilt hårda ska vi vara mot de personer som profiterar på andras missbruk. Därför inför vi en ny brottsrubricering: synnerligen grovt narkotikabrott under nästa mandatperiod. Om detta skriver jag tillsammans med mina allianskollegor Beatrice Ask (M), Johan Linander (C) och Caroline Szyber (KD) i Expressen den 29 juli 2014.



Narkotikastraffutredningen som tillsattes förra året, lämnade nyligen sitt betänkande till regeringen. Av utredningen framgår att Sverige efter det att Högsta domstolen genom ett antal vägledande avgöranden (bland annat den så kallade junidomen) förändrade straffmätningen för narkotikabrott och nu ligger i underkant när det gäller straffen för de riktigt grova narkotikabrotten. Högsta domstolens nya praxis innebär att andra omständigheter än typ av och mängd narkotika ska vara av större betydelse när straffen bestäms. Den nya praxisen har dock också medfört väsentligt kortare strafftider för innehav av mycket stora mängder narkotika.

Utredningen presenterar en del nya förslag. Bland annat att straffskalorna för grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling, som nu är fängelse i lägst två och högst tio år, ska delas upp i ett grovt brott och ett synnerligen grovt brott. För grovt narkotikabrott eller grov narkotikasmuggling föreslås fängelse i lägst två och högst sju år. Narkotikabrott eller narkotikasmugglingsbrott som är att anse som synnerligen grovt ska innebära fängelse i lägst sex och högst tio år. Syftet är bland annat att säkerställa att de längre strafftiderna, mellan sex och tio år, används för de grövsta brotten, då det handlar om stora mängder narkotika eller när en eller flera personer gör stora vinster på andras missbruk. De längre strafftiderna föreslås också komma till användning när man bjudit missbrukare på en ny sorts narkotika i syfte att få efterfrågan på denna eller där minderåriga bjudits på/introducerats till narkotika. Alliansregeringen är överens om att fortsätta driva en restriktiv narkotikapolitik i Sverige.

Det handlar bland annat om fortsatta satsningar på missbruksvård.

Ett annat steg är att skärpa straffen för de allra grövsta brotten. Alliansregeringen kommer därför att följa utredningens förslag och införa ett synnerligen grovt narkotikabrott.
Därmed skärps straffen för de allra grövsta narkotikabrotten under nästa mandatperiod.
Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson, Morgan Johansson, har också välkomnat utredningsförslagen om straffskärpningarna. Han sade till Ekot att om han blir justitieminister så ska han se till att förslagen blir verklighet.

Frågan är dock hur han tänkt sig att det ska gå till? Socialdemokraternas naturliga samarbetspartner i en regering, Miljöpartiet, vill inte skärpa straffen för narkotikabrott.

För att förslag ska bli en proposition krävs kollektiva beslut som alla partier i en regering är överens om. Att som Johansson bortse från att Socialdemokraterna måste samarbeta med andra vid ett eventuellt maktskifte är oseriöst. Därför är frågan viktig; kommer en regering med (S) och (MP) att skärpa straffen för de allra grövsta narkotikabrotten?

Den rödgröna röran är också i övrigt påtaglig på rättsområdet. Socialdemokraterna håller låg profil och duckar gärna rättspolitiska frågor, medan Vänsterpartiet exempelvis vill att dömda personer ska släppas ut ur fängelse när de avtjänat halva tiden av sitt straff.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill inte att polisen ska få använda sig av hemliga tvångsmedel för att klara upp grova brott. De vill dessutom försvåra kameraövervakning i stöldutsatta butiker. Nu råder det alltså oenighet även om narkotikapolitiken.

Grovt kriminella i den organiserade brottsligheten ser nog gärna att en ny rödgrön regering tar över efter höstens val. Vi andra bör överväga vad det skulle innebära för möjligheterna att bekämpa grov kriminalitet.