Rättare sagt om företag och politik

Få anmälningar om grov kvinnofridskränkning leder till fällande domar. Bland annat rapporterade P4 Halland häromdagen att endast en tiondel av de personer som anmälts för grov kvinnofridskränkning i Halland de senaste tio åren har dömts. Rubriceringen ”kvinnofridskränkning” infördes 1998 för att skärpa straffen för män som kränker och använder våld i nära relationer vid upprepade tillfällen. Detta är ytterst angeläget: vad kan vi göra för att förebygga våld i nära relationer? Folkpartiet liberalerna och regeringen arbetar mycket aktivt för att bekämpa våld i nära relationer. Sedan 2006 har en mängd viktiga insatser på detta område och ett omfattande arbete pågår. Skyddet mot trakasserier och förföljelse, så kallad stalkning, har förstärkts och kommunernas ansvar för stöd till våldsutsatta har tydliggjorts. Förra veckan tog Riksdagen också beslut om bättre skydd för kvinnor i egna hemmet genom att göra det lättare att meddela kontaktförbud för just det egna hemmet. Mycket är gjort,...

Idag skriver jag tillsammans med allianskollegor i justitieutskottet om mäns våld mot kvinnor i Norran. Varje år mördas 17 kvinnor av en närstående man. Den farligaste tidpunkten är när hon lämnar mannen. Drygt 40 procent av alla kvinnor som dödats i nära relationer har dödats i samband med en separation från gärningsmannen. Mäns våld mot kvinnor är det yttersta uttrycket för bristande jämställdhet. Läs gärna artikeln i sin helhet här.

I Sverige ska vi behandla män och kvinnor lika. Det står i vår grundlag och väger tyngre i samhällsbygget än alla möjliga kända och okända religiösa påbud. Jag håller därför med partikollegan Matthias Sundin , som på Newsmill igår skrev en artikel om en aktuell dom som berör denna gränsdragning: ”Om en man inte vill ta en kvinna i hand står det honom fritt att vägra, men att staten ska stå på hans sida, ge honom skadestånd och fortsatt ekonomiskt stöd. Det är befängt”. Domslutet (här i DN och SvD ) som berörde detta kan kräva åtgärder från lagstiftningshåll. Det är ytterst en politisk fråga hur vi balanserar svåra målkonflikter mellan t. ex jämställdhet och religionsfrihet.