Rättare sagt om företag och politik

Förra veckan blev det känt att den sexbrottsdömda före detta polischefen Göran Lindberg släppts ur fängelse efter att ha avtjänat fyra av de sex år han dömdes till. Detta ledde till en debatt om villkorlig frigivning. I dag är huvudregeln att den som avtjänat två tredjedelar av sitt fängelsestraff blir villkorligt frigiven, alltså får avtjäna resten av straffet utanför anstalten, de flesta med övervakning. Nu vill en majoritet av riksdagspartierna ställa hårdare krav på brottslingar för att de ska kunna släppas ur fängelset efter två tredjedelar av strafftiden (läs mer här) . Det handlar bland annat om sexbrottslingar som inte vill delta i program som kriminalvården erbjuder. Folkpartiet har sedan tidigare krävt att den som vägrat vård ska sitta tiden ut i fängelse. Vi tycker inte att villkorlig frigivning ska ske per automatik, utan bara ges till dem som har skött sig bra. Dessutom ska behandlingsprogram inom kriminalvården för personer dömda för våld mot kvinnor, sexualbrott oc...

Det tragiska dödsfallet, det sannolika mordet, på häktet i Huddinge väcker många tankar. Främst går dessa till anhöriga, kollegor och kvinnans närmaste chefer. Det är ingen tröst att detta är extremt ovanligt. Det som inte får hända har hänt. Det hjälper föga att peka på stora satsningar på kriminalvården. Anslaget skattepengar ökade mellan åren 2006 och 2011 med drygt 1,7 mdkr, från 5,7 mdkr till 7,45 mdkr. Dvs + 30%, eller med 5,5% som en genomsnittlig årlig ökning. Trots färre personer i fängelse, färre häktade under samma tid så pekas det på resursbrist. Vi får nu avvakta utredningen. Det kan faktiskt ha varit tjänstfel, men vi får vänta och se. Det framgår av mediauppgifter att det var flera personer som eskorterade den sannolika mördaren, men att han var ensam med den dödade kvinnan vid själva dödandet. Att en enligt uppgifter omvittnat farlig person, tidigare dömd och rimligen föremål för olika sinnesundersökningar över huvud taget lämnas ensam med en vårdare är märkligt. Alla i...

Tiden på anstalt ska vara en vändpunkt, inte en ändpunkt för de personer som är intagna. En viktig aspekt som kan hindra vändningen är förekomsten av narkotika inne på anstalterna. Därför är det särskilt glädjande att två stora mätningar som Kriminalvården gjort visar narkotikan minskar till sannolikt den lägsta nivån i modern tid. Detta bygger på samstämmiga uppgifter från personal, intagna och fakta från oanmälda urinprov. Detta är också ett gott betyg åt de åtgärder som Kriminalvården har vidtagit.

Kriminalvården är dyr. Det beror på att säkerhet, innehåll och mänsklighet kostar. Allt behövs. Att utan förberedelse komma ut i frihet innebär omfattande risk för ny brottslighet. Därför behöver kriminalvården satsa stora resurser på rehabilitering, arbete och utbildning. Vi måste på bästa sätt förbereda de interner som ska släppas fria igen. Risken för återfall måste minimeras. Glädjande nog har det skett en utbildningsboom på de svenska anstalterna . Aldrig har så många intagna studerat på grundläggande och gymnasial nivå eller Svenska för invandrare (SFI). Under 2009 utfärdades 1 775 betyg ut fördelat på 1 060 intagna, vilket är nästan en fördubbling jämfört med 2007. Arbetsmarknadsutbildningen, vilken sker i samverkan med Arbetsförmedlingen som är huvudfinansiär, kommer den närmsta tiden också kraftigt att växa. Allt detta är givetvis mycket glädjande. Med en säker kriminalvård, utan droger, inriktad på behandling, rehabilitering, arbete och utbildning kan tiden på anstalt bli en ...

Igår presenterade vänsteroppositionen sin gemensamma politik ( DN , SvD , Expressen ). Det är bara att konstatera att de helt har givit upp valets, och Sveriges, absolut viktigaste fråga – jobben. Hur oppositionen tror sig kunna skapa nya jobb genom att höja skatten för över fyra miljoner löntagare, samtidigt som man gör det dyrare att anställa, straffar transportsektorn med kilometerskatter och dyrare kostnader på drivmedel och avskaffar RUT-avdraget, är för mig helt obegripligt. Totalt handlar det om skattehöjningar på 54 miljarder kronor. Är det något som de svenska hushållen och de svenska företagen inte behöver, när nu konjunkturen återigen sakta börjar vända uppåt, så är det en skattechock. Denna positiva utvecklingen ska främjas, inte motarbetas. Märkligast av allt är dock att de inte ens har någon gemensam rättspolitik. De rödgröna tillsatte sju arbetsgrupper för att ta fram ett förslag till en gemensam regeringsplattform. Ingen av arbetsgrupperna behandlade rättsfrågorna. På d...

Under måndagen hade jag en riktigt intensiv dag, med flera intressanta och bra debatter. Sist på dagordningen var ett seminarium med temat Framtidens rättsväsende. Jag, Jerzy Sarnecki och Björn Fries (S) diskuterade alltifrån polisens effektivitet till vikten av utvärderingar och organisationsstruktur. Vi var alla överens om att mer av tidiga sociala insatser – riktade mot dem som behöver det mest – är en mycket viktig komponent när det gäller att förebygga brottsligheten. Vi var också överens om att det måste bli mer forskning kring polisen (”polisforskning”), och utbytet mellan forskningsvärlden och rättsväsendet bör stärkas. Fries och Sarnecki hävdade som vanligt att antalet poliser inte spelar någon roll. Där är vi verkligen inte överens. Tänk om man skulle säga det samma om lärare, sjuksystrar, eller vårdpersonal. Givetvis ska polisen vara så effektiv som möjligt, men visst spelar det roll om vi har 20 000 poliser som idag istället för 10 000. Med fler poliser – som gör rätt saker...

Idag invigde jag två nya avdelningar på Kumlaanstalten. Om ett par år är de sista moderniseringarna klara på anstalten och verksamheten då kan ta emot sammantaget 500 intagna. Bra lokaler och engagerade medarbetare inom kriminalvården är avgörande för en bra verksamhet. Målet är att skapa en kriminalvård som alltid utgör en vändpunkt i den kriminelles liv – inte en ändpunkt. Svensk kriminalvård slår nu rekord i arbete, behandling och utbildning. Viktiga saker för en kriminalvård värd namnet. Men massor återstår vad gäller mer av samverkan, bättre utslussning och fortsatta kvalitetsförbättringar i basverksamheten.. Det som också är bra med Kumla är att anstalten ligger mitt i Sverige. Det underlättar förutsättningarna för besök och permissioner. Därmed skapas än bättre förutsättningar för återanpassning för de intagna. Det är ett mysterium att oppositionen så gärna vill öppna stora nya anstalter i Norrland. Det försvårar socialpolitiska ambitioner. Dessutom skulle det in...

Att utsättas för sexualbrott är en ofattbar kränkning av integriteten. Skadorna kan bli livslånga. och i de grövsta fallen slutar våldet med omedelbar död. Mörkertalet är sannolikt betydande, särskilt när offer och förövare känner varandra. Att motverka sexualbrott eller våld i nära relation i allmänhet är kanske den mesta centrala av jämställdhetsfrågar. Lösningarna är inte enkla. Även om det går att uttrycka sig så här förenklat: Om alla män fattar att acceptera ett nej, så fanns inget problem. Nu formas tyvärr inte alla män på detta sätt. Uppväxtförhållanden och framför allt annan yttre påverkan skapar män som är farliga för kvinnor. Långsiktigt handlar det om könsmaktsordning och attityder. Det finns få av dagens våldtäktsmän som drömde om just dessa gärningar när det gick i första klass. Kamp mot utanförskap, droger och psykisk ohälsa är också centralt. Förebyggande, förebyggande och förebyggande således. Det finns dock saker att göra när det gäller själva brottsbekämpningen. Rege...

Kriminalvårdens GD Lars Nylén oroas över att vi numera har en för effektiv polis. Han överdriver något. Svensk polis kan fortfarande bli rätt mycket bättre! Dessutom är tanken att med fler poliser ska brottsligheten minska och inte tvärtom. Däremot så blir det en kortsiktig effekt att fler kriminella grips, lagförs och fängslas. Där är vi exakt just nu. Nylén oroas över att vi saknar överskott på tomma häktes- och fängelseplatser (här i SvD och DN ). Och det finns all anledning till detta. Det behövs luft i systemet för att polisen ska fungera effektiv – inte minst ur säkerhetssynpunkt. Det gäller dock att samtidigt komma ihåg att det varit fullt länge på svenska fängelser. Tomma platser kostar massor som vi vill använda till annat. Vi har vidtagit mängder av åtgärder sedan 2006. Faktum är att det sammantaget tillkommit brutto 2 519 nya platser i häkte och anstalt (netto 1 762 då en del stängs) om vi räknar in det som färdigställs under den närmaste tiden. Det är den största strukture...

Den svenska kriminalvården blir allt bättre. Rymningarna minskar (här rapporterat i SvD och MSN ). Förra året avvek endast 40 personer från öppna anstalter jämfört med 239 personer 2003. Från slutna anstalter är de än färre, två jämfört med 39 år 2003. Bättre riskbedömingar, mer innehåll i form av arbete, behandling och utbildning bidrar till att fler tar sitt straff - och gör något vettigt under tiden. Dessutom har reglerna ändras så att det är lättare att arbeta med uppmuntran för den som sköter sig på anstalten. Svenskt kriminalvård är inte perfekt, men är allt mer ett föredöme internationellt sett.

Kriminalvården är dyr. Det beror på att säkerhet, innehåll och mänsklighet kostar. Allt behövs. Kriminalvården måste kunna se olika ut. Det behövs fängelser med största tänkbara säkerhet. Det finns nämligen dömda personer som inte skall kunna rymma. Priset skulle kunna bli för högt. Personer skulle till följd av rymningar i värsta fall kunna riskera att mördas. Det behövs också omfattande alternativ när det gäller t ex utslussning när en lång tids inlåsning skall bytas mot friheten igen. Här kan säkerheten vara lägre, men innehållet måste maximeras. Eftersom risken är så stor att den sociala inkompetensen blivit stark i den onaturliga miljö som ett fängelse alltid innebär. Att utan förberedelse kom ut i frihet innebär omfattande risk för ny brottslighet. Utvidgningen av fotbojan i slutet av ett straff för ett par år sedan var där rätt tänkt och bidrar till bättre utslussning. Vi skall styra med lagar. Säkerhet skall kombineras med arbete, behandling och utbildning. Sverige har fått män...

Genom den historiska satsning som vi idag gör på vårt rättsväsende kan vi bidra till att Sverige blir ett tryggare land att leva i. Vi tar ett helhetsgrepp kring rättskedjan och stärker polis, åklagare, domstol och kriminalvård med 4 miljarder kronor. Vårt vallöfte om 20 000 poliser kommer nu att infrias och polisen kan både bli synligare och effektivare. Fler brott kommer att upptäckas. Fler brott kommer att klaras upp. Fler brott kan förebyggas. Folkpartiet liberalerna har länge markerat att rättsväsendets myndigheter måste ha en särställning i samhällsbygget. Detta blir nu tydligt i praktiken. I budgetpropositionen föreslås för Riksdagen ett tillskott till rättsväsendet på ytterligare sammanlagt 4 miljarder kronor i år och nästa år. Redan under 2009 föreslås ett extra tillskott om 1,4 miljarder kronor och för 2010 höjs den årliga ramen till rättsväsendet med nära 2,6 miljarder kronor. Det innebär att rättsväsendet under mandatperioden får en permanent höjning av det årliga anslaget...