Nu skärper vi straffen för vapenbrott. Äntligen.

 

Skjutningarna – inte sällan dödliga - verkar nästan vara av epidemiologisk karaktär. Grova kriminella gör upp om sina territorier medans rättssamhället försöker ge ett motvärn.

 

Utmaningarna är sociala och rättsliga. Ett steg framåt tas nu när vi äntligen fått regeringen att gå med på en ytterligare skärpning av straffen för grova vapenbrott.  Det finns nära på ingen vill jag påstå som av misstag går omkring på våra gator med skarpladdade vapen.

 

Den senaste vapenutredningen har i betänkandet Skärpningar i vapenlagstiftningen (SOU 2013:7) föreslagit ett nytt synnerligen grovt vapenbrott med en straffskala på fängelse i lägst två och högst sex år. Utredningen har dock inte föreslagit någon förändring av minimistraffet för det vanliga grova brottet och berör inte heller i övrigt den frågan.

 

Rikspolisstyrelsen föreslår t ex i sitt remissyttrande att straffminimum för det grova vapenbrottet ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år för att en skärpt syn på vapenbrott ska få genomslag.

 

Enligt de poliser jag träffar har beväpningen liksom det dödliga våldet ökat inom kriminella grupperingar de senaste åren. En skärpt syn på det grova vapenbrottet bör därför i första hand ta sikte på att komma åt beväpningen och skjutningarna i kriminella kretsar. För att en höjning av straffminimum ska ha effekt på det nu beskrivna problemet bör frågan analyseras med utgångspunkt i arbetet med att bekämpa den organiserade brottsligheten.

 

Vi föreslår därför att den pågående utredningen om skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet, som leds av professor Petter Asp, i tilläggsdirektiv ges i uppdrag att överväga och föreslå de åtgärder som krävs för att höja straffminimum för grovt vapenbrott till fängelse i ett år. Ett sådant uppdrag kan redovisas redan den 15 februari 2014 och bör kunna leda fram till en lagrådsremiss före midsommar 2014. Det nya uppdraget förutsätter att utredningstiden förlängs något. Slutredovisning kan dock fortfarande ske under mandatperioden.

 

Utredningens befintliga uppdrag omfattar bl.a. att överväga om kriminaliseringen av brott på försöks-, förberedelse och stämplingsstadiet bör utvidgas. I utredningsdirektiven anges särskilt bl.a. olaga tvång som är grovt och utpressning som är grov. Vi föreslår att utredningen uttryckligen ges i uppdrag att även överväga om grovt vapenbrott bör kriminaliseras på nämnda stadier.

Nyligen skrev jag om våldsutvecklingen i bl.a. Göteborg, tillsammans med Olle Schmidt och Helene Odenjung, i GöteborgsPosten. Läs gärna artiklen i sin helhet här.

Fler av mina artiklar går att hitta på min hemsida.