Faktakoll. Och lösryckta rader.
På SvD´s faktakoll hävdas att mitt påstående "alltfler unga kommer tidigt i kontakt med droger" (som jag använt i en artikel som publicerades på SVT:s hemsida den 18 mars) inte stämmer. Som källa använder sig SvD av CAN:s senaste skolundersökning. Om man enbart använder dessa siffror går det givetvis att tolka det så att ungas kontakt med droger inte har ökat nämnvärt den senaste tioårsperioden.
Men kollar man bara lite bredare i samma undersökning eller i andra större undersökningar som CAN gjort är bilden en helt annan.
För det första står det i faktiskt på sida 112 i CAN:s större rapport om droger - Drogutvecklingen i Sverige. Vilken du kan hitta här.
"Ökningen upphörde efter millennieskiftet och byttes åter i en minskning, men de allra senaste åren är det en liten ökning av andelen skolelever som svarar att de någon gång prövat narkotika. År 2009 uppgav 8% detta i årskurs 9 medan andelen som rapporterade detta i gymnasiets årskurs 2 var dubbelt så hög".
Dessa siffror finns även med i skolundersökningen, men bortses helt av SvD. I samma undersökning har man även gjort en bredare undersökning kring ungdomar, än den i skolundersökningen. Mellan 1994 och 2003 insamlades uppgifter om ungdomar i åldern 16– 24, i olika telefonintervjuundersökningar. Andelen i dessa studier som svarat att de prövat narkotika ökade från 4 % till 17 %.
Droganvändningen bland unga har således ökat den senaste tioårsperioden. Inget annat.
För det andra märker tullen av en stor ökning av försändelser som innehåller olika droger som beställs över Internet (ofta de så kallade nätdrogerna). År 2000 gjorde Tullverket 837 beslag av narkotikaklassade droger som kom via post till Sverige. År 2008 gjordes 3032 beslag, en ökning med ca 360 procent (se bland annat SVT).
De som beställer via nätet finns i alla åldrar, men de allra flesta är unga. På olika Flashbacks forum finns också många diskussioner om hur man kan laborera med olika sorters tabletter och läkemedel som ännu inte blivit narkotikaklassade. Det tycker i alla fall jag är något skrämmande.
För det tredje ökar kraftigt polisens och tullen beslag av "vanliga" droger och priserna har fortsatt att sjunka under 2000-talet (se exempelvis CAN-undersökningen ovan).
För det fjärde visar samma undersökning att antalet personer som misstänkts för narkotikabrott också har ökat kraftigt de senaste tio åren.
För det femte har antalet personer, under 19 år, som vårdas i slutenvården på grund av narkotikamissbruk ökat under samma period.
För att sammanfatta. Tillgängligheten av narkotika ökar, fler unga människor misstänks för narkotikabrott, alltfler unga beställer olika "nätdroger" och fler unga människor testar någon gång narkotika. För mig är det därför något märkligt att hävda att mitt påstående är fel. När det backas upp av all tillgänglig statistik, förutom då möjligtvis CAN:s skolundersökning. Därtill stöds påståendet av de människor som dagligen arbetar med dessa ungdomar.
Bra med ordentlig faktakoll. Tråkigt med felaktig.
Men kollar man bara lite bredare i samma undersökning eller i andra större undersökningar som CAN gjort är bilden en helt annan.
För det första står det i faktiskt på sida 112 i CAN:s större rapport om droger - Drogutvecklingen i Sverige. Vilken du kan hitta här.
"Ökningen upphörde efter millennieskiftet och byttes åter i en minskning, men de allra senaste åren är det en liten ökning av andelen skolelever som svarar att de någon gång prövat narkotika. År 2009 uppgav 8% detta i årskurs 9 medan andelen som rapporterade detta i gymnasiets årskurs 2 var dubbelt så hög".
Dessa siffror finns även med i skolundersökningen, men bortses helt av SvD. I samma undersökning har man även gjort en bredare undersökning kring ungdomar, än den i skolundersökningen. Mellan 1994 och 2003 insamlades uppgifter om ungdomar i åldern 16– 24, i olika telefonintervjuundersökningar. Andelen i dessa studier som svarat att de prövat narkotika ökade från 4 % till 17 %.
Droganvändningen bland unga har således ökat den senaste tioårsperioden. Inget annat.
För det andra märker tullen av en stor ökning av försändelser som innehåller olika droger som beställs över Internet (ofta de så kallade nätdrogerna). År 2000 gjorde Tullverket 837 beslag av narkotikaklassade droger som kom via post till Sverige. År 2008 gjordes 3032 beslag, en ökning med ca 360 procent (se bland annat SVT).
De som beställer via nätet finns i alla åldrar, men de allra flesta är unga. På olika Flashbacks forum finns också många diskussioner om hur man kan laborera med olika sorters tabletter och läkemedel som ännu inte blivit narkotikaklassade. Det tycker i alla fall jag är något skrämmande.
För det tredje ökar kraftigt polisens och tullen beslag av "vanliga" droger och priserna har fortsatt att sjunka under 2000-talet (se exempelvis CAN-undersökningen ovan).
För det fjärde visar samma undersökning att antalet personer som misstänkts för narkotikabrott också har ökat kraftigt de senaste tio åren.
För det femte har antalet personer, under 19 år, som vårdas i slutenvården på grund av narkotikamissbruk ökat under samma period.
För att sammanfatta. Tillgängligheten av narkotika ökar, fler unga människor misstänks för narkotikabrott, alltfler unga beställer olika "nätdroger" och fler unga människor testar någon gång narkotika. För mig är det därför något märkligt att hävda att mitt påstående är fel. När det backas upp av all tillgänglig statistik, förutom då möjligtvis CAN:s skolundersökning. Därtill stöds påståendet av de människor som dagligen arbetar med dessa ungdomar.
Bra med ordentlig faktakoll. Tråkigt med felaktig.
Kommentarer
Debatten om droger handlar till stor del om en proportionalitetsbedömning.
Politikens positiva effekter måste vägas mot de mål som ska uppnås och hur effektivt dessa uppnås genom åtgärderna.
De positiva effekterna ska vara att minska användningen av narkotika. Som du själv skriver i din debattartikel så: "[Ökar tillgängligheten av narkotika], fler unga människor misstänks för narkotikabrott, alltfler unga beställer olika nätdroger och fler unga människor testar någon gång narkotika." Ett liknande mönster ses överallt i världen. Kort sagt, politiken fungerar inte.
På motsatt sida står politikens negativa effekter: enorma kostnader för polis, rättsväsende och fängelse samt ett enormt mänskligt lidande världen över för människor som sitter inlåsta – eller till och med "bara" fått sina karriärer förstörda av att ha ett straffregister.
Dessutom måste riskerna med narkotika vägas in. Enligt den statistik du citerar har 8% i årskurs 9 och 16% i årskurs 2 i gymnasiet provat narkotika. De som blir missbrukare är en bråkdel av dessa. Mitt intryck är dessutom att en stor del av dessa framför allt missbrukar vissa droger – främst opiaterna – samt att en stor del av dessa dessutom har andra bakomliggande problem, bl a diverse sociala problem. Att sätta dessa redan skadade människor i fängelse hjälper ingen – om något så behöver de hjälp, inte straff.
Du jämför med Norge och Danmark. Inget av dessa länder har en narkotikapolitik som väsentligt skiljer sig från vår. Ett land som tagit bort alla straff för bruk och innehav av narkotika är Portugal, vilket torde vara en mer intressant jämförelse.
Här kan du läsa om hur man lyckats i Portugal sedan 2001 då man legaliserade innehav för eget bruk. http://bit.ly/b2Jxcr
Portugisiska politiker var smarta nog att inse att vård var billigare än fängelse och böter eller fängelse är allt vad vårt nuvarande system erbjuder. Jag är iofs rätt övertygad om att du redan vet hur bra det gått i Portugal men att du helt enkelt väljer att inte nämna det i dina olika narkotikapolitiska inlägg.
Det vore onekligen intressant att veta varför vi i Sverige inte skulle kunna följa det portugisiska exemplet?
Självklart skall det dömas till vård också. Gärna mer än idag.
Skall kolla mer på Portugal vid tillfälle. Var där för några år sedan och såg en hel stadsdel med missbrukare, men det har kanske blivit bättre.
Att du sett missbrukare i Portugal betyder självfallet ingenting i sig (anekdot). Till att börja med har de en annan utgångspunkt och det som måste jämföras är EFFEKTERNA av politiken, inte huruvida det finns missbrukare. T ex kan även en nedgång i antalet missbrukare innebära att det finns fler än i Sverige.
Dessutom kan missbrukare där kan vara öppna på ett helt annat sätt än i Sverige. En missbrukare i Sverige kan inte t ex söka vård eftersom det de får är bestraffning.
"Vad sker med denna grupp i Sverige? Normalt sett erbjuds de inte någon hjälp alls. Drogfri behandling är inte att tala om för dessa människor - det har de prövat och misslyckats med många gånger.
Vanlig underhållsbehandling har de också prövat, men det hårda svenska regelverket leder till att de blir utskrivna och avstängda. Det som sen återstår är ett destruktivt liv som aktiva narkomaner, med omfattande blandmissbruk, kriminalitet och hälsoproblem.
De smittas av hepatit och andra blodburna infektioner. De får hjärtklaffsinflammationer och varfyllda bölder. Många dör. Enbart under förra året över 400 döda.
Så ser det "narkotikafria samhällets" politik ut i verkligheten.
Resten kan du läsa här;
http://bit.ly/bi4BI3