Närpolisens betydelse i det brottsförebyggande arbetet

Under gårdagen besökte jag Jönköping och Huskvarna för att bland annat träffa den lokala polisen och diskutera värdet av brottsförebyggande arbete. För mig som politiker är möten av den här typen av största vikt.



Tillsammans med min liberala kollega Anna Mårtensson träffade jag Jan Johansson och Sara Alving, polisinspektörer på Huskvarna Söder.
Under flera år har närpoliserna upplevt att deras arbete prioriterats allt mindre. En del av förklaringen står att finna i den pågående omorganiseringen av Sveriges polismyndigheter. 21 polismyndigheter ska från och med 2015 bli en enda stor nationell myndighet. Detta har inneburit besparingskrav.

Vid mötet igår diskuterade vi bland annat att problemet egentligen inte ligger i att för få poliser anställs, utan snarare att organisationen brister. Flera av närpoliserna på mötet berättade också hur upplever att de inte får göra det arbete de är avsedda att göra. Istället prioriteras andra, mer akuta verksamheter.

Detta är naturligtvis väldigt problematiskt. Vi möter en förändrad brottlighet i Sverige och alla dessa brott måste självfallet utredas. Men det är viktigt att närpolisernas förebyggande arbete inte bortprioriteras, de måste fredat få jobba med det de är avsedda för.

Jag tycker att det är för få poliser som verkar inom det förebyggande arbetet.

Folkpartiet liberalerna arbetar för en rättspolitik som förenar det brottsförebyggande och det brottsbekämpande arbetet. Det bästa är om ett brott aldrig begås och därför är det breda arbetet för en modern kunskapsskola, breda socialt förebyggande insatser och en arbetslinje för fler jobb så viktigt.
När en ung människa begår ett brott måste insatser sättas in direkt. Det första brottet ska vara det sista.

Genom åren har jag besökt många av Sveriges fängelser. Jag kan berätta att jag aldrig har träffat en intagen som sagt att orsaken till deras tragiska liv där de skadat andra, sina familjer och sig själva beror på för tidiga och tydliga insatser. Tvärtom, så vittnar alla om motsatsen.Ingen grep in i tid utan den kriminella identiteten fick allt starkare fäste. Därför måste vi lägga oss i när barn riskerar kriminalitet.

När unga människor hamnar snett och föräldrarna av olika skäl inte själva klarar uppdraget, måste myndigheterna kunna gripa in. För att hjälpa ungdomar i riskzonen behövs fler tidiga insatser och en tätare samverkan mellan polis, skola och socialtjänst. Här spelar också kampen mot drogerna en betydande roll. Droger är inte sällan en inkörsport och en drivkraft för grövre kriminalitet. Även här är skolan, polisen och socialtjänsten centrala.

Finns poliser på plats minskar oron och inkommande ungdomsärenden minskar.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vilka friskolor ska läggas ned i Socialdemokraternas Sverige?

En mer modern arbetsmarknad