onsdag 23 mars 2011

Nämndemännen

Professor Claes Sandgren och jag debatterade nämndemännen i våra domstolar i Aktuellt igår. Sandgren hade nyligen en artikel där han beskrev nämndemännen som ett hot mot rättsäkerheten.

Jag har följande kommentarer till hans inlägg.

Det är lite vådligt av honom att använda just de beskrivna domarna som exempel på nämndemannasystemets förkastlighet. Han nämner till exempel tre hovrättsdomar där beslutet avgjorts med 3-2 med nämndemännen i majoritet - men det betyder ju att juristdomarna var inbördes oense. Att juristdomare kan komma till skilda slutsatser i ett och samma rättsfall behöver inte betyda att någon av dem är inkompetent.

Däremot är det självklart att nämndemännen måste vara väl medvetna om sin roll och att de ska få adekvat utbildning. Rollen som lekmannadomare är ett av de viktigaste och mest ansvarsfulla uppdragen man kan ta på sig. Då jag själv arbetat vid Örebro tingsrätt har jag aldrig sett röken av att det skulle bedrivas någon partipolitik i domstolen. Varje människa har dock sina värderingar som de bär med sig in i rättegångssalen, värderingar som man har som bakgrund när man i kniviga fall tolkar lagen och dess förarbeten. Detta kan ske mer eller mindre medvetet.

Systemet med lekmannadomare eller jury har en djup förankring i de flesta västländers rättssystem. När det gäller allmänhetens insyn i rättskipningen kan man förstås argumentera för att granskningen lika gärna kan ske via massmedier, men det är inte en rimlig jämförelse - det är ju bara en liten bråkdel av alla domar som blir uppmärksammade i radio, tv, tidningar eller bloggosfären medan däremot nämndemannainstitutet gör att allmänhetens företrädare hela tiden finns på plats i rättssalen.

Breddad rekrytering i enlighet med den tidigare utredningen (Framtidens nämndemän) är förstås en bra reform som Folkpartiet liberalerna driver på för att kunna genomföra.

Inga kommentarer: