I dagens Sydsvenskan skriver jag om den gränslösa brottsligheten som måste motas med ett effektivare och mer intensifierat EU-arbete. Ett förslag är ett europeiskt FBI med större muskler.
Få saker kan förstöra livet så mycket som missbruk av narkotika. Det bästa sättet att minska narkotikans skadeverkningar är att avbryta ett missbruk så tidigt som möjligt. Jag arbetar därför för att även polisen ska kunna genomföra drogtester av unga personer - även under 15 år - som misstänks vara påverkade. I ett aktuellt lagstiftningsärende har Lagrådet avrått från detta. Lagrådets yttrande är ett sammelsurium i politisk argumentation/retorik och bidrar knappast till något annat än att alla vi som menar att Sverige egentligen borde ha en författningsdomstol tappar i argument. Det framstår som om Lagrådet helst av allt skulle vilja avkriminalisera eget bruk. Jag känner inte till dessa aktuella domares historia, men det vore intressant att gräva i hur de agerade på 70- och 80-talet när detta debatterades och vi senare kriminaliserade eget bruk av narkotika. Det känns världsfrånvänt att ett drogtest av en svensk polis på en misstänkt drogad 14-åring är en för grov kränkning av integrit...
Den som är för att tillåta eget bruk av narkotika tycker självklart att kontroll av om detta bruk sker är ett övergrepp varje gång. Det är inte så konstigt. Jag och tillika en majoritet av Folkpartiet liberalernas medlemmar är av en motsatt åsikt. Eget bruk skall vara kriminaliserat. En åsikt partiet har haft i årtionden. Effekten är att trots att det finns drogproblem i vårt land så är dessa relativt sett mindre än vad som är faktum i andra jämförbara länder. För att kunna acceptera intrång i den personliga integriteten krävs självklart att vi varje gång nogsamt gör en proportionalitetsbedömning. Dessutom skall behovet och ändamålet nagelfaras. Utan detta på plats ska vi inte ge polisen eller andra mydnigheter några som helst befogenheter. När det gäller unga och drogtester så har Folkpartiet, Alliansen och Justitiedepartementet gjort just denna proportionalitetsprövning. Vi har funnit att skyddsvärdet för den unga, t ex 14 år, väger över och att det är rimligt för polisen att efter b...
Det finns en del missförstånd om det EU-direktiv vi ska debattera och rösta om i Riksdagen på onsdag. Inte minst för vilken typ brott som de - under sex månader sparade uppgfterna - kan begäras ut. Direktivets lagringskrav omfattar både trafik- och abonnemangsuppgifter. De senare avser s.k. kataloguppgifter (namn på abonnent, adress etc.) samt ip-adresser. Trafikuppgifter kan, såväl enligt gällande regler som enligt föreslagna tillgångsregler, fås ut enbart då misstanke finns om allvarlig brottslighet. Och media har kopplat ihop datalagringsdirektivet med bekämpande av allvarlig brottslighet. Abonnemangsuppgifter får däremot redan idag lämnas ut vid misstanke om brott av mindre allvarlig art än vad som gäller för trafikuppgifter (endast krav på fängelsenivå). Skälet är att abonnemangsuppgifter anses vara mindre känsliga. Nuvarande reglering ansågs av Trafikuppgiftsutredningen vara i linje med direktivet. Bl.a. framhölls att direktivet överlåter åt medlemsstaterna att själ...
Kommentarer