Skärpningar i vapenlagstiftningen

Av -
Frågan om illegala skjutvapen utan licens har under de senaste åren blivit allt mer aktuell i och med bland annat ett antal dödsskjutningar runt om i landet. Med tillgång till vapen kan riskerar konsekvenserna av en specifik situation, exempelvis ett bråk, att bli allvarligare än vad de annars skulle ha blivit.

Alliansregeringen tar detta på allra största allvar. Med färre illegala vapen i omlopp minskar risken för att vapen används till brottsliga handlingar eller att människor drabbas av olyckor. Dessutom är att minska tillgången till illegala vapen en förutsättning för att pressa tillbaka den grova brottsligheten. Därför föreslås idag skärpningar i vapenlagstiftningen.

Regeringens förslag innebär bland annat att det lägsta straffet för grovt vapenbrott höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Som en konsekvens av detta höjs det högsta straffet för vapenbrott av normalgraden från fängelse i ett år till fängelse i två år.
Det införs också en bestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott med straffet fängelse i lägst tre år och högst sex år. Vid bedömningen av om ett vapenbrott är synnerligen grovt ska särskilt beaktas om gärningen har avsett stort antal vapen.

Lagändringarna i fråga om straffbestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 september 2014 och övriga lagändringar den 2 januari 2015. Här kan du läsa mer om förslaget.

Förslagen om höjda straff för vapenbrott är ett led i regeringens arbete mot den ökade beväpningen och användningen av vapen inom kriminella kretsar och ska alltstå inte förväxlas med de legala användningsområdena för vapen, såsom jakt eller sportskytte. Dessa ska självklart värnas. Men varje illegalt vapen vi kan få bort är ett vapen mindre som kan skada eller döda.



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Lagring av trafikdata och bötesbrott

Av -
Det finns en del missförstånd om det EU-direktiv vi ska debattera och rösta om i Riksdagen på onsdag. Inte minst för vilken typ brott som de - under sex månader sparade uppgfterna - kan begäras ut. Direktivets lagringskrav omfattar både trafik- och abonnemangsupp­gifter. De senare avser s.k. kataloguppgifter (namn på abonnent, adress etc.) samt ip-adresser. Trafikuppgifter kan, såväl enligt gällande regler som enligt föreslagna tillgångsregler, fås ut enbart då misstanke finns om allvarlig brottslighet. Och media har kopplat ihop datalagringsdirektivet med bekämpande av allvarlig brottslighet. Abonnemangsuppgifter får däremot redan idag lämnas ut vid misstanke om brott av mindre allvarlig art än vad som gäller för trafikuppgifter (en­dast krav på fängelsenivå). Skälet är att abonnemangsuppgifter anses vara mindre känsliga. Nuvarande reglering ansågs av Trafikuppgiftsutredning­en vara i linje med direktivet. Bl.a. framhölls att direktivet överlåter åt medlemsstaterna att själva avgöra f
Läs mer

Värna den som skapar - inte den som stjäl.

Av -
Häromdagen debatterade jag IPRED- lagstiftningen i Agenda med Piratpartiets ledare Anna Troberg. Reaktionerna har varit många. Mina ingångar är dessa; jag vill som liberal sträva mot ett dynamiskt Internet som är öppet, fritt och säkert för alla. Det verkar hos en del som att vi som står för grundläggande värderingar som äganderätt och upphovsrätt, det som till mångt och mycket har byggt vår välfärd i Sverige, samtidigt skulle vara mot fildelning. Det är helt fel. Jag är en fildelningsfantast som tycker att möjligheterna på Internet är både ofantliga och fantastiska. Fildelning skapar ett stort mervärde i vårt samhälle, inte minst kulturellt. Men korten blandas bort i debatten; jag är för laglig fildelning men emot olaglig fildelning. Precis som jag är mot snatteri i butiker. För skillnaden är marginell och handlar om fysik. I en butik kan du ta i varan, det kan du definitionsvis inte på de varor som är immateriella. Men värdet styrs inte av om du kan ta i något eller inte. Stölden är
Läs mer

Eleverna har rätt till en likvärdig skola - det är dags att förstatliga skolan!

Av -
Bild
Folkpartiet leder sedan 2006 en total omläggning av svensk skola. Vi har bland annat drivit igenom en ny läroplan med nya kursplaner och med tydliga och tidiga mål, fler och tidigare nationella prov, skriftliga omdömen, betyg från årskurs 6 och ny betygsskala med fler steg. Elevers rätt till särskilt stöd har stärkts och den speciallärarutbildning Socialdemokraterna avskaffade har återinförts. Eleverna får fler matematiklektioner. Det här är långsiktiga, viktiga reformer som kommer att förbättra resultaten i svensk skola. Men vi vill mer. Och mer är nödvändigt. Den allvarliga, om än väntade, nedgången för elevernas resultat i PISA 2012 kräver ytterligare insatser och åtgärder. En sådan åtgärd är att återigen förstatliga skolan. Vi i Folkpartiet vill att staten ska ta över ansvaret för allt som har med själva utbildningen att göra; staten ska vara arbetsgivare för lärarna och ansvara för att eleverna får så mycket kunskaper som möjligt med sig från skolan. Måndagen den 10 februari
Läs mer