Aktiva dagar
Det händer mycket.
Utvisningdömda i förvar
Tvärsnytt intervjuade mig om att utländska medborgare i Sverige som dömts för grova brott, där domstolen beslutat om utvisning efter straffets avtjänande ibland inte kan utvisas. Det kan till exempel bero på att identitetshandlingar eller liknande saknas.
Det är inte vanligt, men det förekommer. Vi måste hitta en lösning som är både human och effektiv. Att sitta kvar i häkte, efter avtjänat straff, är inte bra. Men att visats på förvar tillsammans med andra personer är inte heller en bra lösning.
Replik på polisutbildningen
Polisutbildningen måste moderniseras. Men högskola kan inte vara det enda verktyget. De erfarenheter som bara kan förvärvas inom arbetet ska inte undervärderas. Det skriver jag och Roger Haddad i en replik på SvD Brännpunkt.
Svar om datalagringsdirektivet
Denna vecka har jag skrivit ett svar till kritiker som menar att datalgringsdirektivet inte är tillräckligt balanserat. Eftersom detta skett i den folkpartianknutna tidningen NU, lägger jag ut texten här för en bredare krets:
Socialliberaler balanserar olika intressen
I förra veckan röstade riksdagen för regeringens förslag om att genomföra EU:s Datalagringsdirektiv. Det var en enig riksdagsgrupp för Folkpartiet liberalerna som efter diskussioner i två omgångar kunde ställa sig bakom regeringens förslag. Partiets landsmöte har ställt sig bakom politiken så sent som i höstas. Det finns dock en oro inom partiet att detta på ett oproportionerligt sätt skulle kränka den personliga integriteten. Det finns dessutom andra, mer onyanserade debattörer, som vill göra gällande att direktivet innebär att vi övergår till ett övervakningssamhälle. Det är oftast en förenklad kritik, men frågorna är viktiga och måste mötas.
Att bekämpa brott är i liberal ideologi en av statens kärnuppgifter. Att polisen behöver verktyg för att kunna bekämpa allvarlig brottslighet har stöd såväl hos svenska folket som i MR-konventioner. Integritet har dessutom i sin vida form för oss socialliberaler alltid varit en balans mellan personligt integritet och just effektivitet i brottsbekämpningen.
Låt mig här bemöta en del av den oro och kritik som framförts mot förslaget;
Mycket av kritiken bygger på att förslaget leder till ett övervakningssamhälle. Men Datalagringsdirektivet innebär inte massövervakning, eftersom staten inte får tillgång till uppgifterna annat än i de specifika fall som lagen definierar. Rättssäkerheten är a och o och all lagring av personuppgifter ska behandlas med största respekt.
Det cirkulerar uppgifter om ”utvärderingar” som visar att trafikdatalagring inte har någon betydelse för polisen. De studierna rör i regel Tyskland, där trafikdatalagring var tillåtet i ett år (2008). Här finns ett problem: man kan inte utvärdera betydelsen av ett specifikt verktyg under ett enda år. I Tyskland har också den federala polisen och säkerhetspolisen bred tillgång till signalspaning på samma villkor som den militära underrättelsetjänsten. Enligt svensk polis och åklagare har uppgifterna stor betydelse för att utreda och kunna lagföra personer som ägnar sig åt grov brottslighet.
Kritikerna har aldrig svarat på frågan vilka verktyg polisen ska få använda istället. För en liberal är det alltid viktigt att hitta en balans mellan olika intressen. Att göra det kan förvisso vara oerhört svårt och prövande. Men om vi liberaler skulle ge oss in på den vägen och låta förenklade argument styra debatten, skulle resultatet bli en ängslig liberalism som inte förmår balansera mellan människors berättigade krav på skydd från brott å ena sidan och krav på rätt till privatliv å andra sidan.
En liberalism som duckar för svåra avvägning är knappast särskilt önskvärd. De liberala kritiker som oroar sig för att integriteten är hotad, bör överge mer svepande argument och bli lite specifika. Erkänn gärna att det är en svår fråga och kom med konstruktiva förslag. De största utmaningarna för den personliga integriteten ligger faktiskt framför oss. Nästan varje dag möter vi som förtroendevalda och riksdagsledamöter nya integritetsavvägningar på våra respektive sakområden. Allt som en följd av den tekniskt snabba utvecklingen vår generation får uppleva – och kommer att få uppleva. En utveckling som kommer fortsätta att kräva sansade och balanserad liberala avvägningar. Och där Folkpartiet liberalerna kommer att spela en viktig roll.
Johan Pehrson (FP)
Gruppledare Riksdagsgruppen
Utvisningdömda i förvar
Tvärsnytt intervjuade mig om att utländska medborgare i Sverige som dömts för grova brott, där domstolen beslutat om utvisning efter straffets avtjänande ibland inte kan utvisas. Det kan till exempel bero på att identitetshandlingar eller liknande saknas.
Det är inte vanligt, men det förekommer. Vi måste hitta en lösning som är både human och effektiv. Att sitta kvar i häkte, efter avtjänat straff, är inte bra. Men att visats på förvar tillsammans med andra personer är inte heller en bra lösning.
Replik på polisutbildningen
Polisutbildningen måste moderniseras. Men högskola kan inte vara det enda verktyget. De erfarenheter som bara kan förvärvas inom arbetet ska inte undervärderas. Det skriver jag och Roger Haddad i en replik på SvD Brännpunkt.
Svar om datalagringsdirektivet
Denna vecka har jag skrivit ett svar till kritiker som menar att datalgringsdirektivet inte är tillräckligt balanserat. Eftersom detta skett i den folkpartianknutna tidningen NU, lägger jag ut texten här för en bredare krets:
Socialliberaler balanserar olika intressen
I förra veckan röstade riksdagen för regeringens förslag om att genomföra EU:s Datalagringsdirektiv. Det var en enig riksdagsgrupp för Folkpartiet liberalerna som efter diskussioner i två omgångar kunde ställa sig bakom regeringens förslag. Partiets landsmöte har ställt sig bakom politiken så sent som i höstas. Det finns dock en oro inom partiet att detta på ett oproportionerligt sätt skulle kränka den personliga integriteten. Det finns dessutom andra, mer onyanserade debattörer, som vill göra gällande att direktivet innebär att vi övergår till ett övervakningssamhälle. Det är oftast en förenklad kritik, men frågorna är viktiga och måste mötas.
Att bekämpa brott är i liberal ideologi en av statens kärnuppgifter. Att polisen behöver verktyg för att kunna bekämpa allvarlig brottslighet har stöd såväl hos svenska folket som i MR-konventioner. Integritet har dessutom i sin vida form för oss socialliberaler alltid varit en balans mellan personligt integritet och just effektivitet i brottsbekämpningen.
Låt mig här bemöta en del av den oro och kritik som framförts mot förslaget;
Mycket av kritiken bygger på att förslaget leder till ett övervakningssamhälle. Men Datalagringsdirektivet innebär inte massövervakning, eftersom staten inte får tillgång till uppgifterna annat än i de specifika fall som lagen definierar. Rättssäkerheten är a och o och all lagring av personuppgifter ska behandlas med största respekt.
Det cirkulerar uppgifter om ”utvärderingar” som visar att trafikdatalagring inte har någon betydelse för polisen. De studierna rör i regel Tyskland, där trafikdatalagring var tillåtet i ett år (2008). Här finns ett problem: man kan inte utvärdera betydelsen av ett specifikt verktyg under ett enda år. I Tyskland har också den federala polisen och säkerhetspolisen bred tillgång till signalspaning på samma villkor som den militära underrättelsetjänsten. Enligt svensk polis och åklagare har uppgifterna stor betydelse för att utreda och kunna lagföra personer som ägnar sig åt grov brottslighet.
Kritikerna har aldrig svarat på frågan vilka verktyg polisen ska få använda istället. För en liberal är det alltid viktigt att hitta en balans mellan olika intressen. Att göra det kan förvisso vara oerhört svårt och prövande. Men om vi liberaler skulle ge oss in på den vägen och låta förenklade argument styra debatten, skulle resultatet bli en ängslig liberalism som inte förmår balansera mellan människors berättigade krav på skydd från brott å ena sidan och krav på rätt till privatliv å andra sidan.
En liberalism som duckar för svåra avvägning är knappast särskilt önskvärd. De liberala kritiker som oroar sig för att integriteten är hotad, bör överge mer svepande argument och bli lite specifika. Erkänn gärna att det är en svår fråga och kom med konstruktiva förslag. De största utmaningarna för den personliga integriteten ligger faktiskt framför oss. Nästan varje dag möter vi som förtroendevalda och riksdagsledamöter nya integritetsavvägningar på våra respektive sakområden. Allt som en följd av den tekniskt snabba utvecklingen vår generation får uppleva – och kommer att få uppleva. En utveckling som kommer fortsätta att kräva sansade och balanserad liberala avvägningar. Och där Folkpartiet liberalerna kommer att spela en viktig roll.
Johan Pehrson (FP)
Gruppledare Riksdagsgruppen
Kommentarer