Inlägg

Stärk domstolarna

I dagens DN kan man läsa att brottsoffer och misstänkta får vänta allt längre på rättegång. I exempelvis Örebro står hela 1319 brottsmål på kö. Denna situation är givetvis fullständigt ohållbar och måste snarast lösas. Onödigt långa rättsprocesser är aldrig acceptabla ur ett rättsäkerhetsperspektiv. Utan effektiva domstolar, med de bästa juristerna, balanserar rättsstaten på en slak lina. Tillgången till rättvisa måste vara reell i både tid och kvalitet för att inte rättsstaten ska urholkas. De stötvisa insatser som gjorts på senare år för att få ner antalet mål på kö och öka genomströmningen har dock inte varit tillräckliga. Alliansen måste sätta ett ännu starkare fokus på utvecklingen i våra domstolar. När polisen och åklagarväsendet får ökade resurser att utreda brott krävs givetvis resurser också för domstolarna. Det säger sig självt. Men det krävs även att vi stärker rättshjälpen, att vi stödjer brottsoffer på ett bättre sätt, att fler jurister vill bli domare och att fler männis...

Förslag för ett effektivare rättsväsende

Idag överlämnade utredaren Ebba Sverne Arvill betänkandet Förundersökningbegränsning (SOU 2010:43) till regeringen. Bland förslagen finns att åklagaren i stora brottshärvor ska kunna koncentrera utredningen till den allvarligaste brottsligheten, medan andra brott ska kunna förundersökningsbegränsas (dvs. att utredningen begränsas till de mest mest väsentliga delarna för att få till stånd en snabb och effektiv lagföring). Polisen ska även få rätt att besluta om förundersökningsbegränsning i utredningar av mängdbrott. Det tycker jag är två bra förslag. Det är dock mycket viktigt att man inte på något sätt tummar på rättsäkerheten. Rättsväsendet måste ha de allra bästa förutsättningarna att bekämpa alla brott effektivt och rättssäkert. Och även stora brotthärvor måste kunna klaras upp inom rimlig tid. Dagens regler om förundersökningsbegränsning innebär att mängder av brottsoffer inte får sina fall uppklarade. Det är inte rimligt. Med dessa förändringar skulle vi få en effektivare polis, ...

Klart för Rättscentrum i Örebro

Jag har länge arbetat för att Örebro ska få ett rättscentrum (bl.a. i denna motion ), där olika delar av rättsväsendet kan samlokaliseras. Detta har utvecklats och blivit en möjlighet i flera jämförbara län, med mycket goda resultat. Det är därför mycket glädjande att regeringen idag har fattat ett beslut som gör att arbetet kan börja . Rättscentrumet i Örebro kommer att öka säkerheten i domstolen, spara tid och pengar och rationalisera kontakterna mellan de olika myndigheterna. Att på detta sätt förlägga domstolsverket, polisen, åklagarmyndigheten och kriminalvården till samma plats kommer dessutom betydligt förbättra samarbetet myndigheterna emellan. Effektivitets- och samordningsvinsterna för rättskedjan är betydande. I slutändan är det inget mindre än en vinst för samhället som helhet.

Lättare att förverka grovt kriminellas lyxegendom

Högsta domstolen har nu kommit fram till att lagstiftningen om utvidgat förverkande ska tolkas så som jag – och säkert en majoritet i Riksdagen – avsåg när vi för en tid sedan genomförde skärpningar. Allt i syfte för att kunna ”go for the money” i kampen mot den grova brottsligheten. Jag har tidigare på bloggen skrivit om den person som dömdes, för bl.a. grovt narkotikabrott, till fängelse i tolv år och sex månader och där Hovrätten inte godtog förverkandet av den dömdes BMW eller dess värde. Följande i domens inledning är centralt: ”I 36 kap. 1 b § brottsbalken regleras s.k. utvidgat förverkande. Regleringen innebär bl.a. att i det fall att någon döms för ett brott som är av beskaffenhet att kunna ge utbyte och för vilket är föreskrivet fängelse i sex år eller mer, så kan inte endast utbyte av de brott som domen avser förklaras förverkat (36 kap. 1 §) utan förverkande kan också ske av annan egendom, eller dess värde, om det framstår som klart mera sannolikt att den utgör utbyte av br...

Folkrättsbrott i Sudan - med anknytning till Sverige?

Åklagare har beslutat att inleda en förundersökning om brott mot den humanitära rätten i Sudan under åren 1997 – 2003. Brottsrubriceringen är folkrättsbrott. Detta är allvarligt. Under denna tidsperiod var Lundin Oil verksamt i Sudan och Carl Bildt satt då i bolagets styrelse. Bakgrunden till utredningen finns i den nyligen offentliggjorda rapporten från European Coalition on Oil in Sudan (ECOS) – ”Unpaid Debt”. Av den framgår att det kan finns anledning att anta att brott har förövats och att det skulle kunna finnas en svensk anknytning till sådana brott. Syftet med den svenska förundersökningen är att utreda om det finns ”enskilda personer med anknytning till Sverige” som kan misstänkas för inblandning i brott. Ansvarig åklagare har meddelat att utredningar likt denna är omfattande, komplicerade och tar lång tid. Opposition stormar och kräver att Carl Bildt avgår eller tar time-out. Detta är inte rimligt. Oljeindustrin har mycket att förklara – inte minst i Sudan. Det krävs dock mer ...

På brottsoffrets sida

Att utsättas för brott sätter ofta djupa spår. Det blir inte bättre om man sedan bemöts med ointresse eller okunskap genom rättskedjan. Att bemöta varje brottsoffer med respekt, förståelse och erkännande borde vara en självklarhet. Brottsoffrets rättigheter ska alltid komma först. Dagens system fungerar emellertid inte fullt ut. Därför kommer regeringen inom de närmsta veckorna tillsätta en utredning, som ska se över hur det kan bli enklare för brottsoffer att få personligt stöd och hjälp under polisförhör och rättegång (här i SvD och Aftonbladet ). Detta är en mycket angelägen fråga för oss i Folkpartiet. Alla människor som utsatts för brott ska veta att polisen, åklagarna och domstolarna arbetar intensivt för att deras rättigheter ska tas tillvara i rättsprocessen. Lika viktigt är att brottsoffer blir bemötta på ett stödjande och förtroendeingivande sätt. Brottsofferperspektivet ska, och måste, genomsyra hela rättskedjan. Från Folkpartiets sida tycker vi att man ska tillsätta en bro...

Svårare exponera privatpersoners ekonomi på nätet

Kreditupplysningslagens bestämmelser om integritetsskydd gäller inte på Internet. Därför har Riksdagen nu i dagarna bestämt att kreditupplysningar via Internet endast ska kunna ske om det föreligger ett legitimt behov av informationen, till exempel om någon ska ingå ett kreditavtal. Den enskilde ska också få reda på att kreditupplysningen lämnats och kunna rätta fel. Dessutom ska kreditupplysningsföretagens uppgifter om vad som lämnats ut gallras inom ett år. Att lämna ut kreditupplysningar till någon som saknar legitimt behov kan utgöra ett otillbörligt intrång i den personliga integriteten, oavsett på vilket sätt upplysningen lämnas. Då det kan handla om ett otillbörligt intrång medger grundlagen att ändringar införs i kreditupplysningslagen utan att grundlagen först behöver ändras. Liberaler måste ständigt diskutera svåra avvägningar mellan två lika klassiska liberala principer: offentlighet och integritet. Det är ingen lätt fråga (se bland annat DN) , men offentlighetsprincipen kom...