Bejaka skyddet för det immateriella

Den tekniska utvecklingen är fantastisk, men inte problemfri. Att lagstiftningen inte klarar alla tekniska utmaningar är inte ett skäl för uppgivenhet att hålla på rätt och fel. Upphovsrätt är en sådan fråga om rätt och fel. Jag tycker att samhället blir fattigt om vi bara bejakar skyddsvärdet för det materiella. Självklart måste andra alternativ testas för att på annat sätt tillgodose de som skapar intellektuella värden, tillika masskopierbara. Hittills tycker jag dock att det varit så att det mesta varit allmänna önskningar om att alla med en dator eller uppkoppling ska få betala oavsett bruk. Varje dag begås tusentals snatterier, rattfylleribrott eller narkotikabrott. Några få klaras upp. En ytterst liten del av dem som begår dessa brott får således en rättslig påföljd. Känner faktiskt ingen som säger att dessa brott för den skull ska avkriminaliseras. Lösningen är inte bara kontroll, poliser och nya laga så klart. Utan också sociala åtgärder och information. Teknisk utveckling leder till nya brott där samma tekniska utvecklig måste vara behjälplig. Det gäller klockrena IT-brott gentemot t ex banker, hot och trakasserier på olika diskussionsforum, grooming, hackers intrång, brott mot PUL, vanligt handlande via nätet, modemkapning, phishing, sabotage med virus och trojaner etc etc. Här finns inte mycket annat än att slå tillbaka mot de brott som begås med samma verktyg som gärningsmännen arbetar med. Vanliga regler om effektivitet, proportionalitet och ändamål gäller. Massor av fildelning är lagligt. Hylla den, utöka den. Sätt stopp för den olagliga. Värna viktiga liberala värden.
Läs även andra bloggares åsikter om Integritet, IPRED, immaterialrätt

Värna den digitala upphovsrätten

IPRED- diskussionen har gått het och utvecklas hela tiden. Precis som Internet. I takt med att teknikutvecklingen går framåt i rasande fart måste vi värna våra intellektuella rättigheter också på nätet. Jag är en stark vän av teknisk utveckling och jag tycker fildelning är något fantastiskt! Tänk vilka möjligheter det har skapat att sprida information till allt fler. Närheten till information har alltid varit en central demokratifråga. Men det goda frodas vid sidan av det oönskade på nätet. Några vill ta det som är andras egendom. Det är fel. Den som skapat en film, en bok eller ett musikstycke ska själv bestämma över sitt verk. Den personen ska därmed också äga frågan om man gratis ska få ladda ner och ladda upp samma verk.
Det politiska systemet har utsatts för press dels från de som vill ha frihet och de som vill ha laglöshet på nätet, dels de som vill reglera och kanske mer skydda ekonomiska värden, integritet eller allmänt minska nätets kraft som brottsverktyg i övrigt. Jag tycker det är bra att vi nu säkrar upphovsrätten även digitalt. Skyddet har varit svagt för den som skapar. Utan skydd för det intellektuella i den digitala världen så skulle våra liv bli allt fattigare. Det är inte bara materialismen som ska värnas och skyddas mot stöld eller intrång. Med IPRED kan den som utsätts för intrång lämna in bevis om sannolik masskopiering till domstol. Domstolen kan sen besluta om IP-numret ska lämnas ut eller inte. Det får bara ske om det finns stark bevisning och åtgärderna uppväger intrånget i integriteten. Därmed kan de som tar något från den rättmätiga innehavaren ställas till svars för detta. Inte mer än rätt tycker jag.

Läs även andra bloggares åsikter om IPRED, integritet, fildelning

Nej tack till klädförbud

Det är ett jätte bra initiativ att kommunerna i Norrbotten bildar gemensam front med polisen och andra myndigheter för att kunna kämpa effektivare mot den organiserade brottsligheten. Samordning är A och O för att kunna stävja dessa gäng som lever av kriminalitet. Jag talar mig varm för ökad myndighetssamverkan. Det brukar ge framgångsrika resultat och leda till att resurserna används mer effektivt.

En tanke som företrädare för Kommunförbundet i Norrbotten idag släppte är att det kan bli aktuellt att införa förbud mot skinnvästar med emblem från MC-klubbar på krogar i Norrbotten. Genom att ställa tuffare krav på krogar och restauranger för att få utskänkningstillstånd anser kommunerna att de kan tvinga fram detta förbud. Det är inte rätt väg att gå! Sådan lagstiftning kan inte bli annat än luddig och svårtolkad. Hur ska gränsdragningen se ut? Vad ska definieras som ett MC-gäng och inte? Vad är ett emblem och vad är inte det? Hur organiserad måste man vara för att vara ett gäng? Då är det inte okej att sitta med en HA-jacka men att ha knappar som skyltar med skruvad budskap och organisationer, det är okej på samma restaurang.

Nej, det fungerar inte. Sen 2002 har vi slopat den lag som förbjudit människor att bära politiska uniformer sedan andra världskriget. Den lagen var främst riktad mot nazistiska grupper. Och ibland är intentionerna mycket bra men konsekvenserna inte så bra ändå. Det är svårt, i praktiken omöjligt, tycker jag att förbjuda människor att bära vissa kläder. Var går gränsen? När är ett klädesplagg en politisk handling och när är det inte det?

All heder till polis och kommuner i Norrbotten som vill bekämpa den grova organiserade brottsligheten och nu ska utarbeta en plan för detta. Men använd andra sätt än att gå på kläderna. Det kommer att vinna i längden.
Läs även andra bloggares åsikter om organiserad brottslighet, polis, MC-klubbar, förbud mot MC-emblem

Hjälplinje mot rasism

Det är mycket diskussioner om polisen nu och inte minst om det grova språkbruket som vi sett prov på. Det speglar oacceptabla värderingar - känns väldigt olustigt. Händelserna med polisen i Rosengård har startat en debatt om rasismen i vårt land. Det är positivt. Debatten måste upp till ytan. Förtroendet mellan polisen och människor i Rosengård har inte bara naggats i kanten utan skadats rejält. Det måste byggas upp igen.

Idag skrev jag i Sydsvenskan tillsammans med integrationsminister Nyamko Sabuni om just attityderna inom polisen och i samhället i stort. Ett av våra förslag, som visserligen inte räddar världen från rasismen, men som kan hjälpa oss att få kunskaper och underlag på hur omfattande problemet är, är att öppna en hjälplinje mot rasism enligt brittisk förebild. Den ska vara öppen dygnet runt och ta emot anmälningar från medborgarna om rasistiska incidenter. Där ska man kunna välja om det ska användas till statistik eller om man vill polisanmäla eller bli kopplad till en brottsofferjour. Hjälplinjen kan ge en bättre bild av hur problemet ser ut och var de mesta insatserna behövs.

Läs även andra bloggares åsikter om polis, rasism, Rosengård

Dubbelgrepp mot rånbrotten

Såg att Nordeas kontor i Örebro rånades vid lunchtid. Utan att gå händelserna i förväg och spekulera om vad och vem som låg bakom detta kan vi konstatera att det är oerhört oroväckande att rånbrotten ökar. De brutala rånbrotten lämnar mycket mänskligt lidande bakom sig. En del som rånar är tunga organiserade kriminella. En annan grupp är unga killar på väg ut i en kriminell bana. Ibland använder de rånen som en inträdesbiljett i de kriminella gängen för att visa att de ”duger”. Det behövs ett dubbelgrepp för att komma till bukt med eller i alla fall för att minska dessa brott. Det handlar om hårdare straff för förberedelse och försök till rån samt för rån och grovt rån. Riskpremien måste öka. Innehav at skjutvapen på allmän plats ska räknas som grovt vapenbrott. De är inga amatörer som håller på med rånbrott. De är ofta organiserade, slår till hårt, snabbt och målmedvetet. När det gått så långt kan dessa brott primärt bara bekämpas genom högre upptäcktsrisk och högre risk för hårdare straff. Idag måste rånaren ha använt ett vapen som är skarpladdat för att straffet ska bedömas som grovt. Det borde inte vara någon skillnad om det är skarpladdat eller inte. Det har ingen betydelse för brottsoffrets upplevelser i rånsituationen. Rån där det används oladdade vapen och attrapper borde bedömas som grova.

Samtidigt behöver vi en mängd insatser för unga kriminella, eftersom dessa unga kriminella är de som hamnar på anstalterna när de blir stora om vi inte gör något i tid. Jag vill ha tydligare och tidigare insatser. Det fungerar inte att som idag förlita sig till socialtjänstens frivilliga insatser. Mer av obligatoriska insatser krävs för att unga som begår brott ska få en riktig konsekvens av sitt handlande. Det är ett sätt att hjälpa dem från ett destruktivt liv.

Män som hatar kvinnor

Allt yngre killar slår sina lika unga - eller yngre - flickvänner. Unga kvinnor som utnyttjas sexuellt på brutala sätt. Verklighetsbeskrivningarna från besöket på Utväg i Skövde skar in i benmärgen på oss som lyssnade. Verksamheten som jag besökte i fredags är ett samarbete mellan femton kommuner och Västra Götalandsregionen.

En hygglig del av finansieringen kommer från vår regering! Man jobbar akutpreventivt och långsiktigt för att minska våld i nära relationer. Målgruppen är slagna eller hotade kvinnor och barn, men också männen som oftast driver våldsspiralen. Inte minst viktigt är Utvägs arbete att påverka ungas attityder och förhållningssätt. Att bruka våld eller acceptera våld är inte ok.
Det står klart att vi politiskt kan göra massor av sociala stödinsatser för att minska problem, men allt måste börja tidigt. I familjen, i de unga åren och i tonåren. Våra värderingar och vårt beteende fylls av våra egna erfarenheter. Kärlek är grunden, konsekvenser verktyget. Skolan är A och O för att klara framtiden. Tillgången på jobb och frihet från kriminalitet och våld under uppväxten avgör så mycket. Detta är välkänt sedan länge och kristallklart hos Utväg.

De engagerande poliserna och verksamhetsledaren jag mötte var proffsiga. Intressant är att de känner tveksamhet till om s k skyddat boende som verkligen är skyddat. Är det rimligt att vi låter ideella organisationer ansvara för sådan kanske livsavgörande verksamhet? Dödshotade kvinnor är ofta inte alls skyddade rent polisiärt, säger polisen. Varför då frågar jag mig själv?

Stoppa tjuven nu!

Butiksrån och stölder i butik drabbar alla genom högre priser för oss konsumenter. Det drabbar ägare direkt ekonomiskt och dessutom alla medarbetare mer allvarligt eftersom de inte sällan hotas till livet. Även vid stölder kan ett gripande leda till omfattande turbulens då drogpåverkan och vapen inte är ovanligt. Unga människor som kanske begår sitt första brott får idag lära sig att stöld inte alltid är stöld - om värdet är mindre än 800 kronor. Då är det något annat. Inte lika allvarlig. Då kallas det snatteri av någon obegriplig anledning. Detta är inte bra signaler.

Detta talade jag med handlare och polis om i Kristinehamn i veckan. Vi var rörande eniga om att snatteri skall försvinna som brott och ersättas av stöld. Varför inte säga sanningen också i lagstiftningen. Få råkar ju själva av ren olycka plocka på sig saker i specialsydda kläder och väskor. Rimligen är det få som blir sinnesförvirrade akut och går ut med två kilo oxfilé och fem rakhyvlar i underkläderna. Dessa kan fortsätta få viss strafflindring! Unga kan dessutom i enstaka undantagsfall fortsätta få åtalsunderlåtelse! Om stöld alltid blir stöld kan notoriska tjuvar lättare frihetsberövas – inte minst viktig när det gäller utländska kringresande stöldligor. Det måste bli möjligt att på riktigt portförbjuda tjuvar. Det är ingen mänsklig rättighet att samma butik stjäla gång på gång. Det måste bli irrelevant om vapnen som används vid rån är attrapper eller inte. Den som stirrar in i en pistolmynning överväger i regel inte att hon eller han skall chockas mindre om det inte går att faktisk skjuta ihjäl någon med vapnet.

Glädjande var dock att handlarna i Kristinehamn märkt att polisens ökade antal och närvaro på gatorna minska tjuvarnas aktivitet något. Rätt politik gör skillnad alltså, men det återstår en del för att fler tjuvar skall kunna stoppas, unga ska räddas tidigt och ligorna skall kunna portförbjudas.

Mentalt skott i foten av polisen

Jag var idag på ett besök hos Stockholmspolisens enhet mot den organiserade brottsligheten. De var bedrövade över några skånepolisers obegripliga mentala skott i foten. Det som i bästa fall är raljant svineri ur verbalt hänseende, och i värsta fall utslag för en oaccceptabel människosyn, förstör massor för oss och vårt arbeta att med förtroendebyggande på olika sätt försöka mala ner gängbrottsligheten. Det var deras praktiska budskap.

Det är med förtroende för polisen som med det mesta. Vad många byggt upp under lång tid kan några få rasera blixtsnabbt. Förhoppningsvis vet dock alla de som polisen möter om att alla poliser inte kan dras över en kam - på samma samma sätt som de flesta poliser jag träffar är imponerande toleranta och respektfulla mot människor begår grova brott eller håller på med upplopp.

Häromdagen kom länspolismästarna överens om en ny värdegrund. Det verkar inte vara en dag för sent att se till att alla poliser verkligen lär sig leva denna värdegrund.

När Rikspolischefen kommer till Justitieutskottet på tisdag kommer nog en del frågor kretsa kring språkbruk, attityder och grundläggande människosyn på det s k buset.

Om besökets diskussioner och den organiserade brottsligheten kommer jag återkomma. Tyvärr många gånger som det ser ut.

//Johan

Slut på kontot hos polisen

Att styra polisen är svårt. Verktygen är lagar, regleringsbrev, budget, utnämningar samt den mer informella styrningen vid månadsmöten med departementet. Vi kan göra massor för att effektivisera svensk polis, men det krävs också en hållbar långsiktigt finansiering för att svara upp mot våra politiska målsättningar för verksamheten.

Polisen själv räknar i sin senaste prognos med ett underskott på nästan 1,1 miljarder kronor i år. Ökningen jämfört med prognosen innan beror enligt RPS på EU-ordförandeskapet samt vår nya rejäla satsning mot GOB (Grov Organiserad Brottslighet).

Jag menar att det misstag vi kan ha gjort är att vi möjligen satsade för mycket pengar på polisen i början av mandatperioden, innan det fanns så många nyutbildade poliser att anställa.
Polisen i hela vårt land satsade då istället på civilanställda samt diverse tveksamma investeringar. Nu kanske några myndigheter får växla civilanställda mot poliser när antalet - vad avser grundutbildning - färdiga poliser ökar.

Helt klart är dock att rättsväsendet måste få mer resurser över hela linjen - från polis till kriminalvård. Rättstaten kostar. Alternativet är alltid dyrare i förlängningen. Jag och Folkpartiet lägger ner rätt mycket kraft just nu för att se till att vi får fler anställda i - och ett än kraftfullare - svenskt rättsväsende framöver. Budgetförhandlingar är dock alltid jobbiga. Önskemålen och listorna är långa.

Jag skriver tillsammans med en partikollega om bland annat detta i dagens NSD http://www.nsd.se/opinion/debatt/artikel.aspx?ArticleId=4410171