Straffrabatt för dem som talar

Kronvittnen brukar det heta - vittnen som själva är skyldiga till brott men som anger medbrottslingar och därmed får en strafflindring. Systemet används som bekant i bland annat USA. I folkpartiets rättsgrupp diskuterar vi om det behövs någon form av straffnedsättning för de kriminella som hjälper polisen att klara upp allvarliga brott. Det finns både för och nackdelar vi måste väga mot varandra. Vi vill ha ett tydligt brottsofferperspektiv i vår politik. Att människor som begår grov brottslighet får ett nedsatt straff kan givetvis ses som ett problem ur den aspekten. Men det är också ett oerhört stort problem idag att grova kriminella inte säger ett knyst under utredningarna. Man klarar sig bättre om man försvårar utredningens arbete, verkar idén vara. Och visst är det svårt när ingen säger något. I slutändan blir kanske färre dämda i dessa nätverk av kriminella. Man håller varandra bakom ryggen. Och det drabbar också kommande brottsoffer. Vi måste få stopp på den grova organiserade brottsligheten. Då måste tysthetskulturen brytas. Incitamentet till att tala måste öka. Idag i bl a DN kan vi läsa att Bandidosledaren Mehde Sayyed döms till nio års fängelse mycket på grund av att en medhjälpare bestämde sig för att berätta vad som hände vi sprängningarna i Göteborg. Detta fall tillhör ovanligheten. Med straffrabatt skulle fler grova kriminella bli dömda.