Rättare sagt om företag och politik

Idag bemöter jag en artikel rörande datalagringsdirektivet skriven av Michael Gajditza på debattsida Newsmill . Kampen mot brottslighet för med sig många och svåra integritetsavvägningar, så långt är jag och vi alla överens. Tyvärr innehåller hans artikel en lång rad sammanblandningar och rena sakfel. Det här är en viktig debatt, och den förtjänar att föras på sakliga grunder.

Statsrådet Billström (M) ångrar sig nog att han så självsäkert gav polisen rätt vad avser avvisningar när det gäller s k tiggeri. Det går inte att komma förbi att det sannolikt skett på ett felaktigt sätt, inte minst för att rättssäkerhetsgarantier som rätt till juridiskt biträde verkar ha frångåtts. Det är viktigt att kunna "skicka hem" kriminella och att alla EU-medborgare kan försörja sig om det skall vara i Sverige längre än tre månader. Detta skall dock i aktuella fall göras enligt regelverket. Finns det uppgifter om kriminalitet eller människohandel så skall detta vara grund för de polisiära åtgärderna. Inte att någon spelar gitarr. Jag noterar att Länspolismästare Carin Götblad efter att ha fått en redovisning av chefen för gränspolisavdelningen angående de uppgifter som förekommit i media om avvisning i s. k. tiggeri-ärenden beslutat att tre ärenden ska överlämnas till åklagarmyndigheten för bedömning. Detta blir vid sidan av JO:s granskning intressant att följa.

Det håller på att bildas en majoritet för att få fram en lagstiftning mot s k eftersupning. Vi förlorade den striden tidigare i regeringen. Det anses nämligen för komplicerat rent lagtekniskt att förbjuda detta - om vi inte skall tumma på "rättssäkerheten". Jag menar att detta var överdrivet då och är det fortfarande. Om vi till slut får eftersupningsförbud i Sverige är det bara att gratulera för trafiksäkerheten. Om någon krockar ska inte supa vara det första den personen ägnar sig åt i direkt efter olyckan. Det känns ju inte som en jätteprovocerande ståndpunkt.

Balansen mellan integritet och rimliga förutsättningar för brottsbekämpning är svår. Den nya tekniken är allt mer en förutsättning för den grov brottsligheten. EU:s direktiv om att vissa teledatauppgifter skall sparas under en begränsad tid är ett försök att möta detta faktum. Allt med syfte att brottsbekämpande myndigheter inom EU:s medlemsländer under vissa förutsättningar ska kunna få tillgång till dessa tekniska data för att just bekämpa grova brott. Sverige är skyldigt att genomföra detta direktiv under hot om böter. De flesta länder har genomfört regelverket. Lagstiftningen är komplicerad, men verksamheten inte ny. Redan idag plockar svenska brottsbekämpande myndigheter under gällande regelverk ut massor av information från t ex telefonoperatörerna. Detta har klarat upp många grova brott och hindrat omfattande integritetskränkningar i form av t ex fortsatt människohandel, rån eller mord. Nu verkar det som att ytterkantsvänstern (V) och ytterkantshögern (SD) kortsiktigt tänker sto...

I Riksdagens finns en överenskommelse om att vid voteringar i kammaren kunna ”kvitta ut” ledamöter mot varandra. Tanken är den att så väl företrädare för majoriteten och oppositionen skall kunna verka utanför Riksdagen trots att det pågår en votering, eller kunna delta vid t ex vid en anhörigs begravning. Omvärlden låter sig i regel inte påverkas av Riksdagens voteringstider. Voteringen är ju dessutom trots allt endast en sista formell kontroll av vilka majoritetsförhållanden som de facto gäller efter ett ärendes långa beredning. I alla fall om beredningen gått till som det är i tänkt i framför allt utskotten. De partier som utgör oppositionen i Riksdagen äger frågan om vilka partier som ska omfattas av det s.k. kvittningssystemet. Vi från regeringspartierna har ju bestämt oss för att stödja regeringen i de frågor där det läggs fram en proposition, annars ska den ju inte läggas fram. Vi erbjuder kvittning till oppositionen, men den måste definiera sig själv. Detta var ju tidigare inge...

Nyligen skrev jag och Olle Schmidt, Europaparlamentariker (FP), i Sydsvenskan om behovet av mer gränsöverskridande brottsbekämpning inom EU. Artikeln i sin helhet hittar du här . De internationella narkotikakartellerna utnyttjar allt mer effektivt svagheten i att alla EU-länder har olika narkotikapolitik. Narkotika fraktas bland annat från Latinamerika via nordafrika in i EU. Denna smuggling göder inte bara drogmissbruk i Europa utan finansierar samtidigt drogkarteller i Sydamerika och terroristorganisationer som al-Qaida i islamiska Maghreb i Afrika. Narkotikasmugglingen till Europa ger terroristerna en konstant och stabil inkomstkälla för att betala för vapen och utrustning, vilket ökar risken för framtida terroristattacker både i Afrika och i Europa. Folkpartiet anser därför att det bör inrättas en europeisk polismyndighet med mandat att agera i brottsutredningar där flera länder är inblandade, till exempel narkotikahandel. Europol saknar idag mandat att genomföra den typen av insat...

Kameraövervakning på rätt sätt minskar sannolikt skadegörelsen. Det är väldigt få som begår brott framför en kamera - i alla fall om man är någorlunda nykter och frisk i övrigt. Den slutsatsen kan vi rimligen även dra av de satsningar på kameror som genomförts på bland annat svenska skolor. På flera håll har den anmälda brottsligheten i form av skadegörelse i allmänhet och på skolor i synnerhet gått ner väldigt kraftigt. På flera håll upp emot 40 procent enligt svensk polis. Folkpartiets partiledare Jan Björklund ger sitt stöd för rätt använda kameror på våra skolor för att skapa och värna en god skolmiljö, se te x http://www.securityuser.com/