Rättare sagt om företag och politik

Här är åtta frågor om utsatta kvinnor. Och lika många svar från mig.  Håll till godo.   1. Kvinno- och tjejjourernas finansiering och självständighet. Hur ska jourerna få en långsiktig finansiering och ändå behålla sin självständighet? Roks vill se en statlig finansiering till kommunerna öronmärkt för finansieringen av kommunens jourer.   Folkpartiet anser att kvinnojourerna måste ges en stabil och långsiktig finansiering. Med jämställdhetsminister Maria Arnholm (FP) som ansvarigt statsråd har regeringen gjort en permanent höjning av de statliga verksamhetsbidragen för organisationer som arbetar med våldsutsatta kvinnor. Det är en satsning på de kvinnojourer och de ideella organisationer som i dag erbjuder en ovärderlig hjälp för kvinnor, även dem som inte vill vända sig till myndigheterna. Från och med 2014 permanentas den tidigare tillfälliga förstärkningen om 10 miljoner kronor per år, och ytterligare 13,4 miljoner kronor läggs till detta. Från och med 2015...

Jag har precis blivit intervjuad av SVT:s Agenda om hur de kontakt- och besöksförbud som finns idag fungerar. Jag anser att dessa är för veka och att vi tidigare ska kunna använda oss av elektronisk övervakning för att skydda den person som är hotad. De kontaktförbud som finns för att skydda utsatta och förföljda kvinnor överträds allt oftare. För att komma till rätta med denna allvarliga utveckling och hjälpa redan utsatta kvinnor i deras situation behövs förändringar i lagstiftningen och tydliga kommunala insatser.  Lagstiftningen är för snäv - det krävs helt enkelt för mycket för att en person ska kunna dömas till fotboja. Dessutom ser man i en större grad till integriteten hos den person som hotar än värnar integriteten hos den utsatta.  Kraven är för högt ställda och med dagens system måste en situation bli mycket mycket allvarlig innan ett särskilt utvidgat kontaktförbud används. Med andra krav i lagstiftningen skulle användningen av fotboja kunna använd...

Skolan är i fokus när regeringen idag presenterar den ekonomiska vårpropositionen. Satsningarna innebär att skolan i Örebro län får över 90 miljoner kronor mer under nästa år. Den permanenta effekten fram till 2019 uppgår till ungefär 155 miljoner kronor. Detta är en viktig satsning för Örebro län. Vi har inte varit immuna mot flumskolan och dess förödande effekt på elevernas kunskap och skolresultat. Skolan är en avgörande framtidsfråga för Sverige och med regeringens reformer kan vi nu vända skutan. Budgeten innehåller satsningar på bland annat på mer personal i förskolan, mindre klasser i lågstadiet, läxhjälp och sommarskola för dem som behöver extrahjälp, fler lektioner i matematik, läslyft och mer svenska för nyanlända elever. Dessutom tar regeringen steg mot en tioårig grundskola och betyg från årskurs fyra. Framtiden börjar i klassrummet och lärarna är skolans viktigaste resurs. Därför är regeringens satsningar på höjda lärarlöner och större karriärmöjligheter för lära...

Idag skriver jag tillsammans med säkerhetsexperten Dick Malmlund på SvD.se om hur viktigt det är att bedragare stoppas - både för ekonomin och för förtroendet för rättsapparaten. Det måste bli stopp för möjligheten för personer som är dömda för upprepade brott att både kunna sitta i fängelse och samtidigt sitta i mängder av bolagsstyrelser. Artikeln finns att hitta här. Arbetet mot grov brottslighet ska fokusera på att slå mot pengarna. Om detta råder det numera bred politisk enighet och de rättsvårdande myndigheterna gör allt mer samlade insatser på detta område. Riksdagen arbetar dessutom just nu med regeringens förslag om kraftigt skärpta åtgärder mot penningtvätt. Men ett steg återstår att ta, att stoppa yrkeskriminella från att använda oseriösa företags styrelser som bas för sin verksamhet. Vi vill sätta stopp för så kallade målvakter, det vill säga kriminellt belastade personer som mot betalning ställer upp med sitt namn i olika bolagsstyrelser som bulvaner för de egentliga ...

Igår höll Jonas Sjöstedt presskonferens där han presenterade partiets valplattform för kommande riksdagsval. Jonas Sjöstedts huvudbudskap är att han inte accepterar att sitta i en regering som tillåter vinster i välfärden, och ställer ett lagstadgat avskaffande av vinst i välfärden som ultimatum för V:s regeringsdeltagande efter eventuell valframgång. Detta omöjliggör en långsiktigt stabil regering under Stefan Löfvens (S) ledning. Vad händer då? Om detta skriver min kollega Carl B Hamilton: I princip alla andra frågor kan Sjöstedt tänka sig att kompromissa om i diskussioner om en rödgrön regering, men inte i frågan om vinster. På den punkten var han vid gårdagens presentation av V:s ”valplattform” mycket tydligt med V:s position (7 april). Vad betyder detta för en eventuell rödgrön regering? Om de rödgröna får fler mandat än Alliansen finns två huvudscenarier.  Det ena är att Vänsterpartiet släpps in i regeringen, kanske eftersom S inte kan stå emot trycket från LO...

Idag har en stor del av min dag spenderats ute på fält i möten med engagerade människor. Mitt första möte var på Bromma där jag bland annat träffade Torborg Chetkovic som är koncernchef för Swedavia. Vi talade transport, hållbarhet, preclearance, tillgänglighet, kommunikation och utveckling. Fantastiskt proffsiga människor som gav mig några tanke-nötter att knäcka. Nedan bild på besök i flygledartornet. Jag har också träffat medarbetare på Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) i Stockholm. RBU har ca 11 000 medlemmar och är en paraplyorganisation där det är rörelsehindret som förenar medlemmarna. Läs gärna mer om RBU här . Att träffa organisationer som RBU gör mig tacksam. Tacksam för att det finns människor som med sin expertis och medmänsklighet hjälper de som inte alltid har det så lätt. På mötet fick jag tillfälle att lyssna in mig på bland annat LSS, kommuners arbete (framgångar såväl som skräckexempel), sysselsättning och socialtjänstlagen....

Igår var jag på ett bra möte med delar av TCOs ledning. TCO samlar mängder av människor som samlande fack. Här finner vi många av Sverige lärare, poliser, banktjänstemän, industritjänstemän eller vård-/omsorgspersonal. Vi har väldigt mycket gemensamt. TCO och FP vill sänka marginalskatterna. Hälften kvar står båda för. Vi älskar båda höga skatteintäkter för en stark och solidarisk välfärdssektor. All forskning visar på att sänkta marginalskatter bidrar till just högre skatteintäkter. TCO och FP ser gärna en tredje pappamånad. Ingen av oss är revolutionärer, men vi är medvetna och fokuserade på stärka jämställdheten i Sverige. Då är det rimligt att vi tar ytterligare steg för att kodifiera att fler män de facto är hemma med sina barn under småbarnsåren. Men att vi gärna sporrar detta ytterligare med jämställdhetsbonus och en ytterligare pappa/mamma-månad. TCO och FP reformerar gärna A-kassan i Sverige. En tydlig omställningsförsäkring med högra tak början av omställningen. Det stärk...

Frågan om illegala skjutvapen utan licens har under de senaste åren blivit allt mer aktuell i och med bland annat ett antal dödsskjutningar runt om i landet. Med tillgång till vapen kan riskerar konsekvenserna av en specifik situation, exempelvis ett bråk, att bli allvarligare än vad de annars skulle ha blivit. Alliansregeringen tar detta på allra största allvar. Med färre illegala vapen i omlopp minskar risken för att vapen används till brottsliga handlingar eller att människor drabbas av olyckor. Dessutom är att minska tillgången till illegala vapen en förutsättning för att pressa tillbaka den grova brottsligheten. Därför föreslås idag skärpningar i vapenlagstiftningen. Regeringens förslag innebär bland annat att det lägsta straffet för grovt vapenbrott höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Som en konsekvens av detta höjs det högsta straffet för vapenbrott av normalgraden från fängelse i ett år till fängelse i två år. Det införs också en best...

År 2010 genomfördes en generell skärpning av straffen för allvarliga våldsbrott. Sedan dess har Brå utvärderat reformen. Det har visat sig att reformen har fått ett betydande genomslag i rättstillämpningen, bland annat i form av strängare straff för grov misshandel. Med detta har det behövts ytterligare åtgärder för att åstadkomma en skärpt syn på allvarliga våldsbrott bland annat genom höjda minimistraff.  Igår överlämnade utredningen om skärpta straff för allvarliga våldsbrott sitt betänkande Straffskalorna för allvarliga våldsbrott (SOU 2014:18) till justitieminister Beatrice Ask. Utredningen föreslår att straffen för vissa allvarliga våldsbrott ska skärpas och att minimistraffen för ett antal av de allvarliga våldsbrotten höjs. Fängelsestraffen förlängs med mellan tre månader och två år. De nya minimistraffen ska vara som följer: Grovt olaga hot respektive grovt olaga tvång: fängelse i nio månader (för närvarande sex månader) Grov misshandel respektive grov...

Jag får väldigt många frågor gällande framtidens vapenlagstiftning. Därför har jag nedan samlat ihop de vanligaste frågorna och mina svar. 1) Är legalt vapeninnehav ett problem, kopplat till grov kriminalitet i Sverige? Det legala vapeninnehavet för legitima ändamål är förstås inget problem i sig. Det viktiga är att på ett effektivt och rättssäkert sätt förebygga att kriminella skaffar sig tillgång till vapen. Vapensmuggling och annan svarthandel är viktiga kanaler för kriminella som behöver skaffa sig vapen, men varje år begås också mellan 200 och 300 stölder från bostäder och fritidshus, skytteorganisationer, vapenhandlare m.m. 2) Ska vapenmagasin jämställas med skjutvapen, och därmed vara licenspliktiga? Det finns ett utredningsförslag om att vapenmagasin i likhet med slutstycken, eldrör, pipor m.m. ska vara licenspliktiga. Frågan diskuteras just nu i regeringsarbetet och jag vill inte gå händelserna i förväg. 3) Anser ni att tillstånd att inneha halvautomatiska kulgevär för måls...

Idag höll jag och min kollega i justitieutskottet, Johan Linander (C), ett seminarium om hur kriminalvårdens behandlingsprogram fungerar. Den övergripande frågan var om deltagande i erbjudna behandlingsprogram ska krävas för villkorlig frigivning?   Inbjudna som talare var: Henrik Belfrage, professor i kriminologi, Mittuniversitetet Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, Stockholms Universitet Carina Rehnberg, Programområdeschef, Kriminalvården Anders Claus, Central koordinator i behandlingsfrågor, Kriminalvården På bilden, från vänster: Jerzy Sarnecki, Anders Claus, Johan Linander, Johan Pehrson och Carina Rehnberg Vi tyckte att det var angeläget med ett seminarium på området efter den diskussion som fördes i kölvattnet av den villkorliga frigivningen av en sexualbrottsdömd som vägrat delta i erbjudna behandlingsprogram. Det var många som frågade sig hur väl kriminalvårdens behandlingsprogram fungerar och om det är rimligt att kräva deltagande för att få villkor...