Framtiden börjar i klassrummet
Idag presenterar alliansregeringen den enskilt största satsningen i vårbudgeten – ”Lågstadielyftet”. Med insatser på 2,3 miljarder per år vill regeringen höja kvaliteten på skolundervisningen i de lägre årskurserna.
Erfarenheterna säger oss att elevens framgång i skolan grundläggs redan i lågstadiet. Därför är det av största vikt att kvaliteten på undervisningen höjs under lågstadieåren.
Den elev som inte lärt sig läsa, skriva och räkna under sina första tre år i skolan riskerar att halka efter och få större problem senare under skoltiden. Om alla barn ska ha möjlighet att växa utifrån sina egna förutsättningar krävs att det att alla barn blir sedda och få rätt stöd och insatser tidigt.
Lågstadielyftet handlar om att utbilda lågstadielärare och satsa på högre kvalitet i elevernas utbildning genom mindre klasser eller fler lärare i klassrummet, fler halvklasstimmar, fler anställda speciallärare och fler utbildade lågstadielärare.
Alliansregeringen presenterade nyligen att speciallärarutbildningen kommer att byggas ut, med 600 nybörjarplatser per år, från och med 2015. Nu ger Lågstadielyftet möjlighet att anställa fler speciallärare. Vi vill också att fler lågstadielärare ska utbildas så att fler elever kan möta duktiga lärare. Därför är vår ambition att bygga ut lågstadielärarutbildningen.
Genom Lågstadielyftet får vi fler utbildade lärare och ökad lärartäthet. Det betyder två utbildade lärare i en klass, snarare än fler elevassistenter. Som mest innebär förslaget en minskning med som mest fem elever per lågstadieklass.
Samtidigt är det viktigt att säga att bättre resultat inte kommer av automatik enbart genom att öka resurserna och personalen. Resurserna måste också användas på rätt sätt. Internationell forskning visar att mindre klasser under de första skolåren kan ge positiva effekter på elevernas resultat, särskilt om lärarens kompetens utnyttjas på bästa sätt.
Därför får varje kommunal och fristående skola möjlighet att själv bestämma hur de vill använda statsbidraget - utifrån sina egna förutsättningar och behov. Mindre klasser är en möjlighet, men även halvklasser kan vara ett alternativ. Med halvklasstimmar får läraren mer tid för varje elev och det blir dessutom lugnare och ökad studiero i klassrummet.
Detta är en viktig satsning för de ca 450 000 elever som befinner sig i förskoleklass till och med årskurs 3. Men det är större än så. Det är viktigt för Sverige. Utbildningen i Sverige ska ha hög kvalitet, för elevernas skull, men också för jobben. Genom att utbilda och stärka arbetskraften får vi ett rikare och bättre Sverige. Det är bra för människor, för jobben och för Sveriges konkurrenskraft.
Erfarenheterna säger oss att elevens framgång i skolan grundläggs redan i lågstadiet. Därför är det av största vikt att kvaliteten på undervisningen höjs under lågstadieåren.
Den elev som inte lärt sig läsa, skriva och räkna under sina första tre år i skolan riskerar att halka efter och få större problem senare under skoltiden. Om alla barn ska ha möjlighet att växa utifrån sina egna förutsättningar krävs att det att alla barn blir sedda och få rätt stöd och insatser tidigt.
Lågstadielyftet handlar om att utbilda lågstadielärare och satsa på högre kvalitet i elevernas utbildning genom mindre klasser eller fler lärare i klassrummet, fler halvklasstimmar, fler anställda speciallärare och fler utbildade lågstadielärare.
Alliansregeringen presenterade nyligen att speciallärarutbildningen kommer att byggas ut, med 600 nybörjarplatser per år, från och med 2015. Nu ger Lågstadielyftet möjlighet att anställa fler speciallärare. Vi vill också att fler lågstadielärare ska utbildas så att fler elever kan möta duktiga lärare. Därför är vår ambition att bygga ut lågstadielärarutbildningen.
Genom Lågstadielyftet får vi fler utbildade lärare och ökad lärartäthet. Det betyder två utbildade lärare i en klass, snarare än fler elevassistenter. Som mest innebär förslaget en minskning med som mest fem elever per lågstadieklass.
Samtidigt är det viktigt att säga att bättre resultat inte kommer av automatik enbart genom att öka resurserna och personalen. Resurserna måste också användas på rätt sätt. Internationell forskning visar att mindre klasser under de första skolåren kan ge positiva effekter på elevernas resultat, särskilt om lärarens kompetens utnyttjas på bästa sätt.
Därför får varje kommunal och fristående skola möjlighet att själv bestämma hur de vill använda statsbidraget - utifrån sina egna förutsättningar och behov. Mindre klasser är en möjlighet, men även halvklasser kan vara ett alternativ. Med halvklasstimmar får läraren mer tid för varje elev och det blir dessutom lugnare och ökad studiero i klassrummet.
Detta är en viktig satsning för de ca 450 000 elever som befinner sig i förskoleklass till och med årskurs 3. Men det är större än så. Det är viktigt för Sverige. Utbildningen i Sverige ska ha hög kvalitet, för elevernas skull, men också för jobben. Genom att utbilda och stärka arbetskraften får vi ett rikare och bättre Sverige. Det är bra för människor, för jobben och för Sveriges konkurrenskraft.
Kommentarer