Regeringsbeslut idag - Sverigefinnar i Örebro får stärkta rättigheter
Publicerad i NA 20/12-2012
Finskan får höjd status
Regeringen fattar i dag beslut om att Örebro kom-mun från nästa år kommer att ingå i förvaltningsområdet för finska språket.
Det innebär att de sverigefinnar som bor i Örebro har uttrycklig rätt att använda sitt modersmål i kontakter med kommunen och myndigheter. Och Örebro kommun ska arbeta för att erbjuda förskola och äldreomsorg på finska.
De flesta av oss brukar uppröras över hur minoriteter behandlas i andra länder. Både i vårt land och runt om i världen har dessa fördrivits, trakasserats och diskriminerats.
Sverige är och ska vara en stark röst i världen för minoriteters rättigheter. Men vi ska påminna oss om att minoriteter även i Sverige har drabbats av fördomar och diskriminering. Mycket återstår att göra för att skapa ett Sverige där alla människor har samma möjligheter.
En central del i Sveriges minoritetspolitiska strategi är att värna minoriteters rätt till det egna språket. Språket är en avgörande del i vår identitet. Vårt modersmål är kopplat till våra minnen och vår kultur. Det skapar en samhörighet med andra som talar samma språk. Får vi tala det språk som vi känner oss tryggast med blir vi starka och kan lättare ta ansvar för våra egna liv.
Sverige har alltid varit ett land med flera språk förutom svenska. Under de århundraden landet växte fram expanderade svenska språket över områden där det talades norska, danska, finska, estniska, samiska och meänkieli (tornedalsfinska). I perioder har tyska och franska varit dominerande inom handel och i eliten. Vi har också haft en jiddischtalande judisk minoritet och romer som talar romani chib.
För finska, meänkieli och samiska, som är särskilt koncentrerade till vissa orter, ingår numera ett flertal kommuner i förvaltningsområden för respektive språk. De kommuner som ingår är skyldiga att erbjuda såväl förskoleverksamhet som äldreomsorg helt eller delvis på språket. Enskilda medborgare får också möjlighet att använda sitt språk i kontakter med kommunen och med myndigheter. Kommunerna får statsbidrag för de merkostnader som detta inne-bär.
Med dagens beslut fort-sätter vi satsningen för ett Sverige som rymmer mångfald. På några få år har förvaltningsområdet för finska utökats från fem till 48 kommuner. Det är en utveckling som vi ska vara stolta över.
Vårt land har aldrig varit homogent, utan både det och vårt välstånd har byggts av människor från skilda kulturer och med skilda språk. Det är den grund som vi står på, och den grund som vi bygger vidare på. Sverige ska vara ett land som fullt ut värnar minoriteters rättigheter. Ett led i det arbetet är att Örebros finskspråkiga befolkning nu får stärkta rättigheter som ger dem mer makt över sin vardag.
Sverige ska vara ett land som fullt ut värnar minoriteters rättigheter.
Erik Ullenhag (FP)
De flesta av oss brukar uppröras över hur minoriteter behandlas i andra länder. Både i vårt land och runt om i världen har dessa fördrivits, trakasserats och diskriminerats.
Sverige är och ska vara en stark röst i världen för minoriteters rättigheter. Men vi ska påminna oss om att minoriteter även i Sverige har drabbats av fördomar och diskriminering. Mycket återstår att göra för att skapa ett Sverige där alla människor har samma möjligheter.
En central del i Sveriges minoritetspolitiska strategi är att värna minoriteters rätt till det egna språket. Språket är en avgörande del i vår identitet. Vårt modersmål är kopplat till våra minnen och vår kultur. Det skapar en samhörighet med andra som talar samma språk. Får vi tala det språk som vi känner oss tryggast med blir vi starka och kan lättare ta ansvar för våra egna liv.
Sverige har alltid varit ett land med flera språk förutom svenska. Under de århundraden landet växte fram expanderade svenska språket över områden där det talades norska, danska, finska, estniska, samiska och meänkieli (tornedalsfinska). I perioder har tyska och franska varit dominerande inom handel och i eliten. Vi har också haft en jiddischtalande judisk minoritet och romer som talar romani chib.
För finska, meänkieli och samiska, som är särskilt koncentrerade till vissa orter, ingår numera ett flertal kommuner i förvaltningsområden för respektive språk. De kommuner som ingår är skyldiga att erbjuda såväl förskoleverksamhet som äldreomsorg helt eller delvis på språket. Enskilda medborgare får också möjlighet att använda sitt språk i kontakter med kommunen och med myndigheter. Kommunerna får statsbidrag för de merkostnader som detta inne-bär.
Med dagens beslut fort-sätter vi satsningen för ett Sverige som rymmer mångfald. På några få år har förvaltningsområdet för finska utökats från fem till 48 kommuner. Det är en utveckling som vi ska vara stolta över.
Vårt land har aldrig varit homogent, utan både det och vårt välstånd har byggts av människor från skilda kulturer och med skilda språk. Det är den grund som vi står på, och den grund som vi bygger vidare på. Sverige ska vara ett land som fullt ut värnar minoriteters rättigheter. Ett led i det arbetet är att Örebros finskspråkiga befolkning nu får stärkta rättigheter som ger dem mer makt över sin vardag.
Sverige ska vara ett land som fullt ut värnar minoriteters rättigheter.
Erik Ullenhag (FP)
Integrationsminister
Johan Pehrson (FP)
Riksdagsledamot och gruppledare
Kommentarer
Förvaltningsområdet för finska språket har genom dagens regeringsbeslut utökats med 8 kommuner - Borlänge, Enköping, Finspång, Luleå, Motala, Sandviken, Uddevalla och Örebro - från och med 1 februari 2013.
"Sverigefinska Riksförbundet (RSKL ) välkomnar beslutet om nya kommuner till förvaltningsområdet och poängterar betydelsen av samråd enligt minoritetslagen. RSKL deltar i samråd på nationell nivå enligt minoritetslagen och stödjer det samrådsförfarande som minoritetslagen förutsätter. De finska medlemsföreningarnas representanter, tillsammans med andra sverigefinska aktörer, deltar i samråd i kommuner och regioner/landsting inom förvaltningsområdet.
Minoritets- och språklagen gäller i hela landet och förberedelse pågår i ytterligare ett antal kommuner inför en kommande ansökan om tillträde till förvaltningsområdet från början på år 2014. Sverigefinska Riksförbundets medlemsföreningar med många samarbetsparter gör ett fint arbete för alla sverigefinnars gemensamma bästa ", säger Sverigefinska Riksförbundets ordförande Voitto Visuri.
”Revitaliseringen av det finska språket i Sverige börjar komma i gång på många håll, men stora utvecklingsbehov inom skola och lärarutbildning återstår. Vi behöver fler kompetenta lärare till våra barn och barnbarn och de ska ha möjlighet att få undervisning i och på finska, vid sidan av undervisning i och på svenska”, poängterar ordförande Visuri och lyfter behovet av utbildningssatsningar: ” Det är sannerligen hög tid att göra rejäla satsningar för finska språket i Sverige. Att utveckla finskspråkig förskola och äldrevård för den nationella sverigefinska minoritetens behov är bra och viktigt. Dock behövs ytterligare förnyelse t ex inom skolan och lärarutbildningen. Barn med finskt påbrå bör erbjudas möjlighet att lära sig finska också som nybörjare, både inom förskola och skola, och för att möjliggöra det behövs förändringar i lagstiftningen. Uppfräschning av kunskaper om tvåspråkighet hos alla som arbetar med barn.”
Kommunala beslutsfattare kan också behöva mera stöd, även om budgetarbetet mest handlar om att få ekonomin att gå ihop. Att stödja det finska språkets överlevnad i Sverige bidrar till trygga och engagerade, minst tvåspråkiga, medborgare som ser framtiden an med tillförsikt. En tillväxtfråga värt att notera. Och inte minst en fråga där vi kan samarbeta över partigränserna.
Det är fint att kunna finska, tycker alla vi som kan språket.
Hyvää Joulua ja Onnellista Uutta Vuotta!
God Jul och Ett Gott Nytt År!
Sverigefinska Riksförbundet
Voitto Visuri
ordförande
Raija Kärkkäinen Eriksson
ombudsman
P.S. Måtte året 2013 innebära en mängd språkstimulerande aktiviteter inom alla de totalt 48 kommunerna samt landstingen och regionerna inom förvaltningsområdet för det finska språket. Och måtte kloka kommunala och regionala beslut leda från ord till handling. Att samhällets finskspråkiga service enligt minoritetslagen förbättras och att den finskspråkiga, sverigefinska kulturen blir mer synlig. I hela Sverige, där det bor sverigefinnar.
D.S.