Ett längre arbetsliv


Ökat välstånd gör att vi lever längre. När vi lever längre bör vi också skapa förutsättningar för ett längre arbetsliv. Det gagnar Sverige och det gagnar våra pensioner. Vi måste också bli kvitt alla fördomar vi har mot äldre personer, det är så vi bereder vägen för en mer inkluderande arbetsmarknad.

Läs min artikel i ämnet i Karlskoga tidning tillsammans med min eminenta riksdagskollega Barbro Westerholm och Birgitta Malmberg.


Fler ska orka och vilja jobba längre          

Det finns många skäl till att vi måste förlänga vårt arbetsliv. I grunden handlar det om att när vi lever längre måste vi vara beredda på att arbeta längre. Det handlar för individens del om att få en acceptabel pension. Det handlar för samhällets del om att försörjningskvoten ska vara hållbar för att vi ska klara att finansiera den framtida välfärden, men även om att vi kommer att få en stor arbetskraftsbrist inom flera sektorer inom en snar framtid.

För att fler ska vilja arbeta längre har Alliansregeringen genomfört ett antal reformer för att uppmuntra äldre att stanna kvar i arbetslivet. Jobbskatteavdraget för personer över 65 år är dubbelt så stort och grundavdraget är förhöjt. Den så kallade livsinkomstprincipen i pensionssystemet innebär också att den som förlänger sitt arbetsliv får högre pension.

❒ Men trots dessa ekonomiska incitament och trots att Sverige är det EU-land som har högst andel som arbetar i åldersgruppen 60-64 år, har åtta av tio lämnat arbetslivet vid 65 eller tidigare. I Örebro län arbetar, i någon utsträckning, 16,3 procent av 65-73-åringar. Statistiken visar också att bland dem som fortsätter arbeta är män med hög utbildning och egna företagare kraftigt överrepresenterade. Att vilja fortsätta arbeta handlar inte enbart om ekonomi. Fler skulle förmodligen vilja stanna om de kände sig efterfrågade på jobbet och sedda för all den kompetens de besitter.

För att fler ska orka krävs förändringar inom arbetsmiljöområdet. Människor med mer fysiskt påfrestande arbeten som vård-, industri- och serviceyrken förlorar många verksamma år i arbetslivet. Vi menar att det måste vara möjligt även för dem som har tyngre, eller i grunden mindre flexibla, arbeten att orka arbeta efter 60. Det kan handla om ändrade arbetsuppgifter eller möjlighet att arbeta deltid. Det måste även vara möjligt att göra karriärbyten sent i livet. I det förslag till nytt partiprogram för Folkpartiet som nyligen presenterades föreslås att åldersgränserna i studiemedelssystemet ska slopas och ersättas med principen att den som inte gått i pension ska kunna få studiemedel.

För att fler ska tillåtas arbeta längre behöver vi höja åldersgränsen för rätten att stanna kvar i arbete. Regeringen har sedan tidigare uttalat att dagens 67-årsgräns ska höjas till 69 år och utredningen föreslår att detta genomförs 2016. Pensionsutredningen föreslår att samtliga åldersgränser inom pensionsöverenskommelsen och andra relaterade åldersgränser ska höjas successivt med medellivslängden. Utredningen kallar detta för riktålder och föreslår en första höjning 2019. Att vissa åldersgränser ska knytas till medellivslängden är något som finns med i förslaget till nytt partiprogram för Folkpartiet.

Men det är inte bara åldersgränser som behöver ändras för att människor ska känna att de får vara kvar på sin arbetsplats. Arbetsgivares fördomar och attityd måste ändras och myter kring äldres arbetsförmåga slås hål på. Med den nya lagstiftningen om åldersdiskriminering främjar vi ett aktivt åldrande och sänder en tydlig signal om att åldersdiskriminering inte är acceptabelt. Det borde vara själv-klart att inte bli bedömd efter vilket år man är född.

Barbro Westerholm (FP)

Johan Pehrson (FP)

Birgitta Malmberg (FP)

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Synnerligen grovt vapenbrott. Fem automatkarbiner.

Vilka friskolor ska läggas ned i Socialdemokraternas Sverige?