Modernare kameralagstiftning
Frågan om när var och hur trygghetskameror eller övervakningskameror får användas är krångligt och snävt reglerad. Tillämpningen är svår och skillnaderna över landet är oacceptabel.
Med anledning av detta arrangerade vi i Riksdagen nyligen ett seminarium om kameror. En synpunkt som är central är att kameror även ska kunna användas för att klara upp brott, inte bara för att förebygga. Det är t ex orimligt att en urmakare skall få vänta på att bli rånad en gång innan tillstånd till en kamera ges.
Om detta seminarium skriver idag Katrineholmskuriren.
Bakgrunden ser ungefär ut så här. I huvudsak sker idag regleringen i lagen om allmän kameraövervakning och i personuppgiftslagen. Jag ser gärna att alla bestämmelser om allmän kameraövervakning - utom privat kameraövervakning - samlas i en kameraövervakningslag.
Folkpartiet har drivit på för att vi skall komma till skott med den utredningen som är gjord på området. Jag hoppas att vi snart kan leverera en proposition till Riksdagen.
Tanken är att lagen ska vara överskådlig och enkel att tillämpa. Utredningen har lagt stor vikt vid att lagen ska stämma överens med EU:s dataskyddsdirektiv.
I dag regleras kameraövervakning till exempel i skolor och i flerfamiljsfastigheter (platser dit allmänheten inte har tillträde) av personuppgiftslagen. Utredningen föreslår särskilda bestämmelser om kameraövervakning av plats dit allmänheten inte har tillträde i kameraövervakningslagen. Förutsättningarna för övervakningen föreslås framgå direkt av lagen och det blir tydligare för den som bedriver övervakning att veta vad som gäller.
Integritetsskyddet kan stärkas bland annat genom att särskilda bestämmelser om säkerhet föreslås gälla för all kameraövervakning som bedrivs enligt lagen. Utredningen föreslår vidare en skadeståndsbestämmelse som innebär att den som bedriver kameraövervakning ska ersätta den övervakade för skada och kränkning av den personliga integriteten som en behandling av bild- och ljudmaterial i strid med lagen orsakar. Detta är särskilt viktigt.
Kameraövervakning med rätt att spela in bilder i butikslokaler föreslås bli tillåtet efter anmälan. I dag krävs tillstånd. Den tid som material från kameraövervakning av plats dit allmänheten har tillträde får sparas föreslås förlängas från en månad till högst tre månader.
För mer enhetlighet är det rimligt – såsom utredningen föreslår - att Datainspektionen ska ha det centrala ansvaret för tillsynen när det gäller tillämpningen av kameraövervakningslagen. Det innebär därmed att Datainspektionen ska utvärdera rättstillämpningen, följa upp tillsynen, ge råd och stöd till länsstyrelserna samt ge ut allmänna råd.
Med anledning av detta arrangerade vi i Riksdagen nyligen ett seminarium om kameror. En synpunkt som är central är att kameror även ska kunna användas för att klara upp brott, inte bara för att förebygga. Det är t ex orimligt att en urmakare skall få vänta på att bli rånad en gång innan tillstånd till en kamera ges.
Om detta seminarium skriver idag Katrineholmskuriren.
Bakgrunden ser ungefär ut så här. I huvudsak sker idag regleringen i lagen om allmän kameraövervakning och i personuppgiftslagen. Jag ser gärna att alla bestämmelser om allmän kameraövervakning - utom privat kameraövervakning - samlas i en kameraövervakningslag.
Folkpartiet har drivit på för att vi skall komma till skott med den utredningen som är gjord på området. Jag hoppas att vi snart kan leverera en proposition till Riksdagen.
Tanken är att lagen ska vara överskådlig och enkel att tillämpa. Utredningen har lagt stor vikt vid att lagen ska stämma överens med EU:s dataskyddsdirektiv.
I dag regleras kameraövervakning till exempel i skolor och i flerfamiljsfastigheter (platser dit allmänheten inte har tillträde) av personuppgiftslagen. Utredningen föreslår särskilda bestämmelser om kameraövervakning av plats dit allmänheten inte har tillträde i kameraövervakningslagen. Förutsättningarna för övervakningen föreslås framgå direkt av lagen och det blir tydligare för den som bedriver övervakning att veta vad som gäller.
Integritetsskyddet kan stärkas bland annat genom att särskilda bestämmelser om säkerhet föreslås gälla för all kameraövervakning som bedrivs enligt lagen. Utredningen föreslår vidare en skadeståndsbestämmelse som innebär att den som bedriver kameraövervakning ska ersätta den övervakade för skada och kränkning av den personliga integriteten som en behandling av bild- och ljudmaterial i strid med lagen orsakar. Detta är särskilt viktigt.
Kameraövervakning med rätt att spela in bilder i butikslokaler föreslås bli tillåtet efter anmälan. I dag krävs tillstånd. Den tid som material från kameraövervakning av plats dit allmänheten har tillträde får sparas föreslås förlängas från en månad till högst tre månader.
För mer enhetlighet är det rimligt – såsom utredningen föreslår - att Datainspektionen ska ha det centrala ansvaret för tillsynen när det gäller tillämpningen av kameraövervakningslagen. Det innebär därmed att Datainspektionen ska utvärdera rättstillämpningen, följa upp tillsynen, ge råd och stöd till länsstyrelserna samt ge ut allmänna råd.
Kommentarer