onsdagen den 26:e augusti 2009

Polisen goes Vivalla

Precis som på många andra håll kliver polisen i Örebro in mer permanent i de områden där otryggheten upplevs som kanske störst, i Örebro gäller det området Vivalla. Utmaningarna är omfattande i Vivalla och har varit så i många år. Trots de många positiva sakerna som finns i Vivalla finns problem med social utslagning, utanförskap och därmed brottslighet.

Det är en viktigt satsning. Tanken bakom är inte av rymdteknikkaraktär. Det är helt enkelt lite av gamla tiders kvarterspolis. En polis nära medborgarna och det civila samhället som kan samarbeta och förebygga. I samarbete med föräldrar, föreningar och andra myndigheter kan polisen se till att medborgarna i Vivalla får en ökad trygghet. Det är viktigt understryka att det inte är ett tillfälligt projekt utan en permanent satsning.

Viktigt är kopplingen till Örebro universitet. Vi behöver mer kunskap om vad som fungerar när det gäller förebyggande och brottsbekämpande arbete. Den svenska kriminologiska forskningen upplevs nästa endast vara inriktad på att få fram statistik om att brottsligheten inte ökat. Nu sätts förhoppningsvis fokus på vad vi kan göra för att minska den brottslighet som faktiskt finns.
Örebro universitet och Örebro kommun driver redan sedan några år tillbaka ett viktigt projekt som heter Linje 14. Här jobbar man med att genom positiva förebilder stimulera ungdomar som växer upp i Vivalla och Baronbacken att söka sig vidare till högre studier efter gymnasiet.
Nu kommer detta förhoppningsvis kopplas ihop med den nya satsningen för ett tryggare och hoppfullare Vivalla.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

måndagen den 24:e augusti 2009

Ut med dom. Heja Rosengård!

Vi vill ha våra poliser här! Det säger en person som bor i Rosengård i Malmö med anledning av att extrema anarkister och vänstergänget kring Reclaim the Street blev utkörda från Rosengård i lördagskväll.

- Jag vill bara äta en lugn middag med min familj. Jag vill inte ha bråk här, är ytterligare ett uttalande från en person som var med och körde ut våldsverkarna i samband med helgens spektakel.

Att den tänkta våldsprovokationen var planerad till en lördag under Ramadan visar på en ovanligt okunnig kulturförståelse.

Kvar i Rosengård finns dock de mer traditionella gatugängen. Black Cobra och Lion Family är bara två exempel. Detta är grupperingar som växt sig starkare och som parasiterar på vårt öppna, toleranta samhälle. Dessa grupperingar bör också köras på porten av Rosengårdsborna, men det kräver betydligt mer kraft. De flesta i dessa gäng har rötter i Rosengård med omnejd. Personer som valt gangsterlivet som mål. En negativ spiral som ofrånkomligt leder till långsiktiga katastrofer i form av våld, hot, narkotika och ond bråd död.

Här krävs aktivt föräldraskap, progressiv socialtjänst, en framgångssaga från skolvärlden och en selektiv järnhand från polisen. Plus rätt mycket annat också.

fredagen den 21:e augusti 2009

Slut på kontot hos polisen

Vi satsar 17,6 miljarder på polisen. Varje år. Det är viktiga pengar för ökad trygghet, säkerhet och människors välfärd. Inte minst för de mesta utsatta människorna. Eller för unga i riskzonen. Tänk bara på alla unga som varje fredagskväll i Sverige tas om hand av en polis. Välbeställda har alltid kunnat köpa sig mer eller mindre trygghet i olika former.

Polisen blir allt fler i vårt land. De blir mer välutbildade. De får bättre utrustning. Organisationen blir allt mer relevant. Men kvalitet kostar. Rikspolisstyrelsen äskar i dagarna två miljarder till för den svenska polisen nästa år. Det är pengar som behövs.

Det har gjorts genombrott här på Harpsund. Jag tror vi får igenom krav på nya polisresurser. Vi når snart den ”armé av poliser” som Folkpartiet liberalernas mål kallades av spydiga ledarsidor för ett antal år sedan. Samtidigt ska det understrykas att det finns all anledning att vi fortsätter ta upp frågan om fortsatta effektivitetsökningar på sina håll inom polisen. Detta varje gång vi talar om polisens ekonomi med polisens ledning.

tisdagen den 18:e augusti 2009

Våldsromantiker till Rosengård

I helgen ordnas "gatufesten" av grupperingen "Reclaim Rosengård". Denna har enligt mediauppgifter haft en pressträff där man uppträtt anonymt och maskerat.

Gruppen menar att människor i Rosengård är förtryckta av polisens ökade närvaro. "Snuten ut ur Rosengård" är t ex en av parollerna inför lördagens "gatufest".

Den polisiära närvaron har tvärtom ökat tryggheten och minskat brottsligheten för människor som lever i Rosengård. Den omfattande skadegörelse och de många bränder som sågs i början av året användes dessutom enligt säkra uppgifter ofta för att understödja annan grov brottslighet i området.

Jag tror de flesta människor som lever i Rosengård betackar sig för Reclaim gängets inbland i deras stadsdels framtid. Frågan är om de vågar visa det utan att riskera att få en gatusten inkastad i fönstret.

Tack och lov är polisen väl förberedd för att hindra tänkbara trista händelser.

Storebror på rätt plats - med säkerhetsbälte

Idag skriver företrädare för säkerhetsbranchen i Svenska Dagbladet att de med en opinionsundersökning funnit att det hos elever och föräldrar finns ett starkt stöd för en reglerad kameraövervakning. Det är en uppfattning jag fått själv också, genom många samtal både med elever, lärare, föräldrar och polis. Inte minst efter det flertal fall av vandalisering vi sett i Örebro på senare tid. Tryggheten kan öka med kameror använda på rätt sätt. Men det krävs hårda regler och uppföljning för att inte missbruk ska vara möjligt.

Frågan är uppe till diskussion på Folkpartiets landsmöte i höst. Jag hoppas att förslaget nedan vinner bifall. Debatten blir dock tuff. Den absoluta friheten från kameror är viktigare för många liberaler.

Kameraövervakning behövs. Vi vill ha tydligare regler och mindre krångel för att få tillstånd till kameraövervakning. Det behövs i brottsförebyggande syfte och för att effektivt kunna utreda brott. Kameror kan öka tryggheten för människor i tunnelbanan och på stan, men också minska risken för organiserat snatteri i matvarubutiker och stoppa vandalisering av skolor. För att skydda den personliga integriteten vill vi att all tillståndsgivning och tillsyn samlas hos en vässad nationell Integritetsinspektion. Vi vill också att det ska finnas kartor som visar vilka platser och lokaler som är kameraövervakade och att den som har fått sitt privatliv kränkt p.g.a. att inspelat material hamnat i fel händer alltid ska kunna kräva skadestånd direkt av tillståndshavaren.

fredagen den 14:e augusti 2009

Elevers integritet och missbruk av droger

Sverige är skyldigt att vidta alla lämpliga åtgärder, innefattande lagstiftningsåtgärder, administrativa och sociala åtgärder i upplysningssyfte, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika. Detta framgår av FN:s barnkonvention.

Det finns massor att göra för att se till att vi bättre förebygger narkotikamissbruk bland unga människor, snabbare narkotikaklassar nya droger och förbättrar samarbetet mellan olika myndigheter.

Nyligen redovisades att var fjärde rektor - förutom andra åtgärder - även kan tänka sig slumpvisa frivilliga drogtester av skolelever som ett verktyg i arbetet för elevers hälsa. Vid en misstanke om missbruk är skolan alltid skyldig att anmäla till socialtjänsten. Denna anmälningsskyldighet förutsätter inte att det är klarlagt att socialnämnden behöver ingripa utan att även svårbedömda och obestyrkta uppgifter som tyder på detta ska anmälas till sociala myndigheter

Däremot säger Skolinspektionens jurister att det krävs lagstöd för friviligga slumpmässiga drogtester. Ok säger jag. Då bör vi politiskt verka för ett sådant lagstöd.

Detta kan vara ett kompletterande verktyg för att komma tillrätta med ett tidigt narkotika missbruk. Slumpmässiga drogtester skall ses som en lika frivillig del som skolhälsovården i övrigt. Den frivilliga möjligheten för föräldrar att tillåta att ens barn medverkar i eventuella slumpmässiga drogtester är rimligen inte konstigare än att föräldrar tillåter skolsköterskan undersöka barns mest intima delar av kroppen.

Den ”integritetskränkning” som ligger i ett frivilligt drogtestprogram måste ställas mot den integritetskränkning som ligger i risken med ett missbruk. Ingenting kränker i praktiken livets privata sfär för en individ som ett liv med missbruk av droger. Fråga familjer som sett sina barn gå ner sig i drogträsket.

Föräldrar jag träffar är i regel oroliga för att skolan gör för lite för elevers hälsa och framtid – inte för mycket. Vi kan göra mer på alla fronter, frivilliga drogtester är en.

tisdagen den 11:e augusti 2009

Meningslöst etiketterande

Det finns de som ibland tycker att det är märkligt politiker i samma parti ibland kan tycka olika och ha lite olika ingångar. Sydsvenskan hade igår en uppställning med mig och Bengt Westerberg. Kravliberalen v Socialliberalen.

Så här så här låter alltså en kravliberal.

Sydsvenska Dagbladet den 10 augusti 2009

Kravliberalen: Samhället ska inte lösa allt
Johan Pehrson ställer krav på sina barn. Han ställer krav på sig själv. Och som politiker ställer han krav på föräldrar, på barn, på flyktingar, ja på alla medborgare, att vara personligt ansvarstagande.

- Alla människor har ett ansvar att sköta sig och bidra. Det är inte konstigare än att folk ställer krav på ett fotbollslag. Om folk kallar mig kravliberal så innebär det att motsatsen skulle vara en kravlös liberal. Det låter inte särskilt bra, säger han.

Johan Pehrson är kanske den folkpartist som hårdast förknippas med kravpolitik och hårdare tag. Som ordförande i riksdagens justitieutskott var han med om att lagstifta om buggning, avlyssning och tuffare straff. Som partiets gruppledare i riksdagen står han för en kravliberal hållning - även om han själv aldrig använder det uttrycket.

- Jag brukar lämna ordet kravliberal åt sidan. Det säger mer om den som säger det än om mig. Det dyker upp hos politiska motståndare i riksdagsdebatterna ibland.

Johan Pehrson känner av en stor uppskattning bland vanliga väljare över att Folkpartiet balanserar ett tydligt socialt ansvar för de allra mest utsatta med tydliga krav på människor i allmänhet.

Han tycker att det är bra att Folkpartiet blivit tydligare och att partiet "lämnat 70-talsflummen bakom sig". Johan Pehrson beskriver den dåtida politiken som "ett träsk där alla gick ner sig" och där även liberaler hade fått för sig att så gott som alla problem gick att lösa med politik.

Enligt Johan Pehrson finns det numera en samsyn inom partiet om att det är föräldrarna som åter har det främsta ansvaret för sina barn. Inte samhället. Inte skolan. Skolan ska se till att barnen tillgodogör sig kunskap. Men det är inte skolan eller samhället som ska lösa barnens problem. Samhället kan inte lösa allt, påpekar han.

- Som medborgare i Sverige har man både rättigheter och skyldigheter. Vi är fullt ut skadeståndsansvariga för de skador vår hund orsakar. Men inte alltid för de skador som ett barn förorsakar. Det har justerats marginellt och det är bra. Man måste kunna ställa krav på föräldrar att de tar ansvar för sina barn.

Johan Pehrson säger sig ställa krav på alla. Med krav växer alla människor och gör därmed en bättre insats. Han citerar Jan Björklund när han säger att alla inte kan leva på bidrag, men att alla kan bidra med något. Därför har han inga problem med att ställa krav även på utsatta människor - barn, flyktingar, arbetslösa, sjuka.

- Alla mår bättre av krav, även den som har en problem- eller sjukdomsbild. Att ställa språkkrav på invandrare är ju en hjälp för alla. Man måste kunna språket om man vill leva och verka i ett nytt land. Och den som är ung lagöverträdare klarar sig bättre om han känner att omgivningen ställer krav och bryr sig.

Johan Pehrson betonar att krav inte är något nytt för liberaler. Han påpekar att de liberaler som var aktiva när socialliberalismen uppstod som ett begrepp i början av 1900-talet var noga med att ställa krav på sin omgivning.

- På den tiden var det inte i sin ordning att supa, att slåss, att slösa bort sina pengar, att begå brott. Socialliberalerna tog ansvar för de utsatta, men de som inte ville bidra till det gemensamma bästa klappade man inte på huvudet. De som medvetet struntade i samhällskontraktet fick ingen hjälp.