Det finns en del missförstånd om det EU-direktiv vi ska debattera och rösta om i Riksdagen på onsdag. Inte minst för vilken typ brott som de - under sex månader sparade uppgfterna - kan begäras ut. Direktivets lagringskrav omfattar både trafik- och abonnemangsuppgifter. De senare avser s.k. kataloguppgifter (namn på abonnent, adress etc.) samt ip-adresser. Trafikuppgifter kan, såväl enligt gällande regler som enligt föreslagna tillgångsregler, fås ut enbart då misstanke finns om allvarlig brottslighet. Och media har kopplat ihop datalagringsdirektivet med bekämpande av allvarlig brottslighet. Abonnemangsuppgifter får däremot redan idag lämnas ut vid misstanke om brott av mindre allvarlig art än vad som gäller för trafikuppgifter (endast krav på fängelsenivå). Skälet är att abonnemangsuppgifter anses vara mindre känsliga. Nuvarande reglering ansågs av Trafikuppgiftsutredningen vara i linje med direktivet. Bl.a. framhölls att direktivet överlåter åt medlemsstaterna att själ...
Kommentarer
Vad man däremot inte förstår är varför Bengt Svenson inte ser polisens krisberedskap som något tillhörande kärnverksamheten.
Det visar sig genom att han beslutat att avveckla Beredskapspolisen under 2012, trots svårigheterna att upprätthålla en större insats under lång tid.
Dessutom föreslår regeringens terrorstrategi en bättre beredskap då eventuella hot på rikets säkerhet skall tas på allvar.
Men det kanske är privata vaktbolag och hemvärnsmän regeringen hellre ser på våra gator och torg.
Det känns iallafall inte särskilt tryggt när man skär ner på polisens egna krisberedskap med tanke på vilka hemska dåd vi sett på nära håll på kort tid.