Min farfar


Min farfar – Gustaf – kom från enkla förhållande i Köping. Han föddes 1898 och när han var 12 år började han arbeta som målarlärling. Från han var 17 år fick han klara sig själv eftersom friska unga män vid denna tid förväntades försörja sig själva. Under första världskriget tjänstgjorde han vid I 19 i Boden, och efter kriget var han sugen på att se världen eller så ville han helt enkelt kunna försörja sig. 

Farfar till höger. (Irriterande att jag inte får till bilden stående)

Av efterforskningar jag gjort kan konstateras att min farfar var både nyfiken och beslutsam. Han var en del av den första vågen av globalisering som startade i mitten av 1850-talet och som tillfällig bröts av kriget i Europa. Utvecklingen hade öppnat inte minst Sverige för export och grunden lades för 100 år av ekonomisk framgång i vårt land. Men det visste ingen då eftersom tiderna efter första världskriget svåra i Sverige och 1921 var arbetslösheten närmare 30 procent.
”Man får en helt annan syn på livet, om man får komma ut i världen och inte lever som en kyckling i ett ägg som inte fåt sitt skal brutet”. Det berättade Gustaf i en tidningsintervju i Bärgslagsbladet, efter återkomsten till Sverige efter över 20 år i Latinamerika.

Gustaf drog efter militärtjänstgöring vidare till Norge och arbetade där i bla Oslo och Trondheim.
Därefter for han och en kamrat ner till Tyskland och arbeta. I efterdyningarna av första världskriget var det tydligt vad den tyska hyper inflationen gjorde med köpkraften för svenska kronor. För 15 kronor kunde de växla till sig tyska mark så att de hade råd med en båtbiljett till Amerika. Efter råd kom snart dåd. New York var för mycket byråkrati inför resan och Rio de Janeiro för varmt. De antagligen otåliga grabbarna valde då Buenos Aires. Den 3 augusti 1921 gick de ombord på lastångaren Galica som byggts om så den kunde ta ett 30-tal passagerare.

Här levde min farfar sedan 10 år i staden Cordoba och de sista tio åren i Buenos Aires. Om hans liv vet jag inte mycket. Men av gamla brev, bilder och berättelser från min egen far framgår att han försörjde sig som målare och de sista åren drev han en skapligt stor egen målerifirma som dock gick omkull till följd av andra världskriget. Argentinas tveksamma neutralitetslinje innebar från 1941 tuffa ekonomiska sanktioner från USA. Detta ledde senare för övrigt till statskuppen och militärdiktaturen som blev grunden för efterkrigstidens Peronera. Gustaf var under många gift med en den österrikiska kvinnan Anna, som tragiskt gick bort i TBC 1935. Antagligen spelade kriget stor roll för affärerna och efter att han avvecklat firman tog sig Gustaf hem på det svenska handelsfartyget Svea Jarl såsom påmönstrad sjöman. Det var enda sättet för många fatt över huvud taget kunna ta sig över haven under brinnande krig eftersom civila passagerare sällan var tillåtna. Hans tjänstgöringsintyg ombord på Svea Jarl är daterat den 25 februari 1942. För övrigt sänktes fartyget Svea Jarl av minor på returresan. 

Väl åter i Sverige så arbetade farfar runt om i Örebro län med måleri och det var här han senare träffade min farmor och de fick en son 1945, min egen far Bengt.
Sverige har varit ett öppet land i århundraden vilket formar våra liv idag. Det är lätt att få intrycket av att migration och längtan till förändring är något som ”drabbar” oss i Sverige. Miljoner människor har lämnat Sverige genom åren för andra delar av världen. Några har återvänt såsom min farfar. Ingen vet vad som hänt om inte andra världskriget blivit av, eller om hans första fru inte dött. Det enda som är säkert är att jag inte hade funnits.

Jag minns min farfar som en åldrad man med mycket livshistoria när jag som liten satt i hans knä och han berättade indianhistorier för mig. Kanske med drag av verklighet från Latinamerika.
Kanske var det Sverige som lockade tillbaka honom 1942, när tiderna i Argentina blev svåra under kriget, och han samtidigt nåtts av berättelserna om ett svenskt land i positiv förändring trots andra världskriget. Eller så var det bara som farfar sa till Bärgslagsbladet. ”Ty tusen palmer är ingenting mot en svensk gran”.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lagring av trafikdata och bötesbrott

Synnerligen grovt vapenbrott. Fem automatkarbiner.

Jag kandiderar till Riksdagen 2018