Brottsligheten fräter sönder samhällskontraktet

Denna artikel publicerades i Nerikes Allehanda den 23/9 2018

Brottsligheten fräter sönder samhällskontraktet

Den svenska rättsstaten agerar för långsamt när unga människor begår brott och den agerar för svagt när grova kriminella väljer brott som livsstil. Det är väl beforskat att kriminalitet kan gå fram som en skördetröska över människors liv. Det gäller både brottsoffer, förövare och anhöriga. De mänskliga och ekonomiska kostnaderna är enorma. Jag har genom åren i politiken besökt många av Sveriges fängelser, polisstationer och socialtjänster. Träffat enskilda brottsoffer, poliser, åklagare, domare och kriminologer. Det samfällda budskapet är nästan alltid att det krävs tidigare, tydligare och vissa fall tuffare insatser.

Under de senaste årtiondena har den organiserade brottsligheten släppts fram. Det finns idag uppgifter om drygt 3 600 organiserade aktiva nätverk av grovt kriminella bara inom EU. Antalet personer som lever på brott och andras olycka lär därmed uppgå till hundratusentals människor. I dessa gäng/nätverk ingår inhemska svenska kriminella nätverk som kunnat växa sig starka till följd av en svag strafflagstiftning, en polis som under lång tid omorganiserats och en tunn verktygslåda för ingripanden i de grövsta kriminella miljöerna.

Framsläppandet av brottsligheten är en konsekvens av en motstridig inställning till europeiskt samarbete. Tillskapande av Schengens totala praktiska gränsfrihet utan tillräckligt polissamarbete har varit rena drömmen för gränsöverskridande brottslighet. Varje försök till effektivisering möts inte sällan av ren nationalism där medlemsstaterna slår vakt om sin egen modell för brottsbekämpning. För att bekämpa grova brott krävs samarbete inom EU. Vi liberaler kommer söka stöd för att stärka Europol ytterligare, för såväl information och operativt polissamarbetet, att få Sverige att bli en kugge i de fördjupade åklagarsamarbetet Eurojust och att driva på för tillskapandet av än mer gemensamt straffrätts- och processrättsligt samarbete.

Nationellt måste den svenska straffrätten och verktygslådan för grova brott vässas ytterligare. Det handlar om slopade straffrabatter på många brott, möjlighet till förstärkta provokativa åtgärder, ökad teknisk övervakning av misstänkta och särskilt utsatta områden, fördjupad myndighetssamverkan, med ökad upplysningsplikt gentemot polisen och kanske även anonyma vittnen i begränsade fall. Antalet poliser är såsom Polisförbundet skrev i NA nyligen på en rekordlåg nivå. I väntan på genomslag för ökad antagning till polisutbildningen och högre löner måste det arbete som sker i t ex Örebro kommun med särskilda ordningsvakter förstärkas och byggas ut.

Det är en särskild politisk huvuduppgift att angripa den grova brottsligheten eftersom den matar all annan kriminalitet. Brottslighet kan självklart inte ”utrotas” i det öppna samhället, men dess aktörer kan och måste pressas tillbaka. Dagens mer eller mindre laglösa områden avseende svenska rättsordning måste återtas. Förlusterna för människor och anhöriga som drabbas av brott är enorma. Hårda tag måste matchas med stärkta förbyggande åtgärder för att stoppa nyrekrytering av unga människor in i kriminalitet. Hela socialtjänstlagen måste skrivas om för att möta dagens verklighet när det gäller unga och brott. Tidigare, tydligare och tuffare vid brott ska vara kodorden

En ny regering behöver - oavsett hur den ser ut - snarast tillsätta en nationell trygghetsberedning med alla Riksdagens partier för att minska brottsligheten och öka människors livschanser.

Johan Pehrson (L)

Riksdagsledamot

Örebro län